The aim of this Master's thesis is to examine the ways in which culture and cultural policy are being articulated in the process of Lund's application to become Sweden's European Cultural Capital of 2014.I have used Dorte Skot-Hansen's three cultural political rationalities: the humanistic-, the sociological- and the instrumental rationality, as well as and Jenny Johannisson's extension of those into three cultural-political discourses, as sensitizing concepts in my analysis. The questions raised are: How are the three rationalities/discourses articulated in the chosen central documents and in the process surrounding them? Which themes and arguments dominate the chosen documents?The main objects of my study have been four texts that have been produced in the applicationprocess: a Prestudy, a Plan of action, a Broschure and a Cultural policy. Along with them local political protocols, newspaper articles and other related material have been used. The research method applied was a qualitative eclectical textual analysis with emphasis on the content and on tracing the way the rationalities were expressed in the material.The rationalities were all found to be articulated in the four texts.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

IT har kommit långt ifrån att bara vara en teknikfråga. Informationsteknologin har del i en samhällsförändring som pågår mitt framför våra ögon. Jag är intresserad av något som kan beskrivas som en normativ förändring i samhället, hur beteenden förändras i och med informationsteknologins inträde och utbredning i det vardagliga samhällslivet, och hur människan organiserar sig i något som kan liknas vid ett nätverkssamhälle. Med informationsteknologin ändras förutsättningarna för individernas livsföring. Därmed ändras också marknadens förutsättningar och förutsättningarna för rättsliga regleringar.

Our purpose has been to review and analyse the representation of rape, as well as discussions concerning rehabilitation, present in texts targeted at professionals and/or female victims of rape. We wish to investigate whether female victims of rape themselves are given the opportunity of individual positioning with regard to the crimes they have been exposed to. We consider it to be of relevance that female victims of rape themselves are given the opportunity to act, react and feel individually in the context in which they find themselves, without judgement or certain expectations on how to act being dealt to them from their surroundings. Our research questions have been as follows; what views of the phenomenon that is rape are presented in the texts? Do the texts apply any specific theoretical analysis aimed at the possible explanations of the phenomenon that is rape? In what ways do the texts present the significance of rape for the female rape victim? How are the victims feelings of disgrace, guilt and disgust with regard to rape explained, are these reactions linked to the understanding of female sexuality? How are methods of the rehabilitation of female rape victims presented in the texts? Do the texts render possible any other/varying subject positions as a female rape victim? To answer these research questions we have applied a critical discourse analysis on our selection of texts and thereafter made a connection to relevant theory.

Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera engagemangets roll i förhållandet till sociala problem och belysa detta utifrån exemplet trafficking. Uppsatsen besvarar frågor om engagemangets betydelse då det handlar om att etablera sociala problem samt hur trafficking kan definieras som ett socialt problem.Vi har använt oss av en rad teorier som vi har tillämpat på sociala problem, engagemang samt på trafficking. Teorier som behandlas är bland annat Meeuwisse och Swärds fyra kriterier för att definiera sociala problem och Mills teorier om personliga bekymmer och samhälleliga problem. Flera viktiga begrepp som tas upp i teoriavsnittet och som sedan är återkommande i uppsatsen är objektivism, konstruktivism och moralisk panik.Begreppet trafficking betyder på engelska olaglig handel men specificerar inte handelsvaran. Trafficking kan betyda handel med vapen och droger men i denna uppsats syftar vi på handel med kvinnor för sexuella ändamål.Vårt intervjumaterial består av fyra kvalitativa intervjuer, med två män och två kvinnor där samtliga är utbildade socionomer.

Landskrona har under de senaste åren handskats med kriminalitet där gärningsmännen har en ålder under 21 år. De brott det främst handlar om när vi talar om ungdomsbrottslighet i Landskrona kommun är misshandel utomhus och personrån. Trots att kommunen genom framgångsrika åtgärder nått positiva resultat där den tidigare uppåtgående brottstrenden nu stannat av och börjat dala, så ligger de höga siffrorna kvar som pekar på att ungdomskriminaliteten inte minskar i samma utsträckning. Det övergripande syftet med denna studie är att finna och förstå den normförändring som skett i Landskrona. För att studera detta har jag fört samtalsintervjuer med polis, Blåjackor, enhetschef med anställda och ungdomar på Ungdomshuset NOVA, samt använt mig av resultat från en enkät som ca 800 elever från gymnasieskolorna i Landskorna kommun själva fått deklarera sin relation och eventuella delaktighet i brott som misshandel och personrån.

Äldre människor har det tufft på arbetsmarknaden. Ny kompetens slår ut erfarenhet, vilket innebär att en människa över 50 år som förlorat eller vill byta arbete, har svårt i konkurrensen med yngre. I tidigare forskning om arbetslöshet har kvinnors upplevelser fått stå i skymundan för olika grupper av män och ungdomar. Därför är syftet med det här arbetet, att mot bakgrund av relevant forskningslitteratur, undersöka hur ett antal arbetslösa kvinnor mellan 50 och 64 år upplever och hanterar sin situation. Fokus i arbetet ligger på vilka olika upplevelser och sätt att hantera situationen som man finner hos kvinnorna.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvård. Till vår hjälp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. Frågeställningar: Vi har använt oss av två huvudfrågor som vi därunder bryter ner i konkreta frågor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvård?Vilken typ av etik använder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de på etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de på prohibition? Hur ser de på drogbruk? Hur ser de på människan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de på harm reductions påverkan på samhället?2 Hur kan man förstå harm reductionmetoders framväxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhället? Hur kan harm reduction rättfärdigas etiskt utifrån ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsättningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions ställning i det senmoderna samhället? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.

Unga personer och deras etablering på arbetsmarknaden är idag och har kanske alltid varit en central fråga. Unga personer har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden gentemot andra åldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utsträckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav på rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta är inte ovanliga idag. Unga personer får anpassa sig till arbeten där anställningsformerna är mycket otrygga som exempelvis tidsbegränsade anställningar.

Unga personer och deras etablering på arbetsmarknaden är idag och har kanske alltid varit en central fråga. Unga personer har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden gentemot andra åldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utsträckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav på rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta är inte ovanliga idag. Unga personer får anpassa sig till arbeten där anställningsformerna är mycket otrygga som exempelvis tidsbegränsade anställningar.

Denna uppsats beskriver attityder till arbete bland norrbottniska ungdomar, som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Vidare beskriver den i vilken utsträckning dessa ungdomar känner samhörighet med sina hemregioner. Till sist så undersöks också kopplingar mellan olika attityder och samhörighetsgrad till hemregionen eller intresse för internationella utblickar och kontakter. Syftet är pragmatiskt på så sätt att det ger svar på vad arbetsgivare i Norrbotten kan fokusera på för att knyta den framtida arbetskraften till länet. Metoden är kvantitativ och utgår från svar på postenkäter som skickats till alla ungdomar i Norrbotten som gick i nian i grundskolan och i trean på gymnasiet under hösten 2005.

Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer på gymnasiet beskriver och menar sig använda det sociala nätverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och självpresentation. Frågeställningarna vi utgått från har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn på sig själva och andra påverkas av Facebookanvändningen, hur man kan framställa sig på ett lyckat respektive miss-lyckat sätt samt om människors identitet framställs representativt på sidan. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer från två olika gymnasieskolor i och i närheten av Göteborg. Vår teoretiska utgångspunkt vid analys av vår empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen där Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit är att Facebook på flera sätt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.

Hastighet är den största enskilt bidragande orsaken till att personer dödas och skadas i trafiken den är också en stor bidragande orsak till att olyckor inträffar. I åtgärder mot detta och i ett led mot nollversionen har staten satt upp trafiksäkerhetskameror längs ett antal av våra vägar. Detta för att få ner hastigheten och på så vis göra trafikmiljön säkrare.Vilken verkan har dessa kameror, som stat påtvingat medborgarna, i verkligheten? Enligt undersökningen verkar de flesta anpassa sitt beteende när det finns en uppenbar risk att kameran ser dem. När de är utom blickfånget för kameran är det många som gasar upp för att sedan bromsa inför nästa kamera.

AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01 Titel: ?Ofta tror jag att det handlar om okunskap helt enkelt? - en kvalitativ studie av åtta högstadielärares syn på islamofobi och arbetet med islamofobiska konflikter i skolaFörfattare: Therese Lindblom, Stellan KarlssonTermin och år: VT14 Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Handledare: Bengt JacobssonExaminator: Lisa WiklundRapportnummer: VT14-1120-14 Nyckelord: islamofobi, rasism, konflikthantering, högstadiet, lärareSammanfattning:Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur högstadielärare i Göteborg förhåller sig till begreppet islamofobi och hur de tänker kring konflikter med islamofobisk grund bland elever.Frågeställningar: ? Hur definierar de tillfrågade lärarna islamofobi?? Hur anser de tillfrågade lärarna att islamofobi bör bemötas?? I vilken utsträckning ser de tillfrågade lärarna islamofobi i skolan som ett problem?? I vilken utsträckning upplever de tillfrågade lärarna att de förberetts för att bemöta konflikter av islamofobisk karaktär? För att få svar på syfte och frågeställningar använde vi en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade respondentintervjuer. Åtta högstadielärare i Göteborg intervjuades och transkriberingarna av dessa intervjuer utgjorde vårt empiriska material. Övrigt material som har använts är relevanta styrdokument, tidigare forskning som rör islamofobi, främlingsfientlighet och konflikthantering samt det teoretiska ramverket som innefattar socialkonstruktivism och konflikthantering.Studiens viktigaste resultat är att: fyra olika sätt att se på begreppet islamofobi kunde urskiljas i respondenternas svar, respondenterna anser att islamofobi bör bemötas med hjälp av kunskap, ingen av respondenterna anser att islamofobi är ett stort problem på sina skolor, men fem av dem har (direkt eller indirekt) erfarenhet av islamofobi bland elever och respondenterna upplever dessutom att det finns ett behov av vidare fortbildning för lärare och lärarstudenter i att bemöta islamofobi. Studiens har flera betydelser för läraryrket.

Bakgrund/Frågeställning: Den nynazistiska grupperingen Nationalsocialistisk Front var i slutet av 1990-talet mycket aktiv i Karlskrona kommun i Blekinge. Kommunen svarade genom att lansera ett program man kallade "att visa demokratins muskler" för att bekämpa grupperingen. Detta arbete gick ut på att kommunen genom tillämpning av den befintliga lagstiftningen ville försvåra för nynazisterna att verka. Uppsatsen beskriver och problematiserar denna rättstillämpning.Syfte: Uppsatsen vill diskutera centrala rättssociologiska frågeställningar på grundval av ett skeende i Karlskrona kommun i slutet av 1990-talet. Förutsättningen för en sådan diskussion är att kommunens policy utreds och presenteras.