As a consumer often chooses product or service to satisfy the specific needs or desires. However, there is more often than not several brands that manufacture the same product, which means we also have to choose between these brands before we can calm our needs. This choice is usually an active decision. We choose a brand that we are familiar with, or a brand whose identity appeals to us. The brand thus has a major impact on both consumers' decision-making in connection with the purchase, but also for business success.

This is a case study of the advertising campaign ?Guld till alla? (Gold to Everyone) embarked upon by Spendrups Bryggeri AB in a bid to promote Norrlands Guld, during the period 2004. The approach used by Spendrups will be compared with theories about communication planning, communication strategies, target group definition and how to create effective advertising. The main purpose of the comparison is to find which central elements that made the campaign successful. The method we have chosen to use is an explanative content analysis with influences from the dialogue analyse.?Guld till alla? was suppose to be an massive and coherent campaign which was to be integrated with large sports events, such as the Ice Hockey World Championship, UEFA European Championship and the Summer Olympic Games, that all took place the year 2004.

Titel Att kommunicera svår förändring - Ett medarbetarperspektivFörfattareTherése Boija & Fanny NybergHandledareCatrin JohanssonExaminatorElisabeth StúrUtbildningMedie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, MittuniversitetetSyfteSyftet med studie är att ta reda på hur medarbetare från tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förändringen på Vårby bryggeri.FrågeställningarHur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedläggningen.MetodStudien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestående av 3-5 deltagare från Spendrups medarbetare.ResultatI studien framgår det att Spendrups förändringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgänglig chef. De tillfrågade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det så, men att informationen inte är tillräcklig.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet initierat av Spendrups bryggeri AB. Spendrups är moderbolag i det största svenskägda bryggeriet på den svenska marknaden. Man utvecklar, tillverkar, importerar och marknadsför öl, vatten, läsk, vin och sprit i ett antal dotterbolag. Produktionsenheter finns i Grängesberg, Vårby och Visby. Examensarbetet initierades då driftledningen vid bryggeriet i Vårby uppmärksammade att operatörerna vid produktionslinan V3 sjukskrevs oftare än tidigare.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility (CSR) är ett ramverk som beskriver företags sociala ansvar och engagemang. Vidare förknippas CSR även med stakeholder management som handlar om företags bemötande och balansering av sina intressenters intressen. Oenigheter i teoretiska definitioner av CSR tyder på att det empiriskt sett kan uppstå missförstånd kring ramverket. Carlsberg Sverige och Spendrups är två företag som tar ställning och socialt ansvar via CSR men kritiseras trots detta på grund av sin produktion och försäljningen av flaskvatten, som även visat sig har en negativ påverkan på företagens försäljning. Detta tyder på att det kan vara av företagens intresse att vilja bemöta och åtgärda de kritiska aspekter vilket görs utifrån CSR.Syfte: Studien syftar till att teoretiskt och empiriskt undersöka förhållandet mellan två bryggerier och dess kritikyttrande intressenter, vilket bidrar till ökad kunskap om komplexiteten av ramverken Corporate Social Responsibility och stakeholder management.Metod: En kvalitativ metod har använts där studien baseras på sekundärkällor för undersökningen av de två fallföretagen Carlsberg Sverige och Spendrups samt en undersökning av kritiken som riktas mot flaskvatten och dess produktion.Analys och slutsats: Produktionen, transporterna samt materialåtervinning och ?förbränning kritiseras för att ha en negativ påverkan på miljön.

Produktnedläggning är ett sätt för företag att få bort produkter som inte presterar tillfredsställande. Tidigare studier har visat att företag med ordentliga rutiner kring produktavveckling har kunnat tillgodogöra sig flera fördelar i form av bland annat bättre lönsamhet och försäljning. Ändå har forskning visat att de flesta företag inte har några formella rutiner för nedläggning av produkter och att produktnedläggning inte ses som lika viktigt som andra produktaktiviteter. Av den anledningen studeras i denna uppsats hur väl utvecklade rutiner två utvalda företag har för avveckling av produkter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två utvalda företags rutiner för produktnedläggning ser ut. Resultaten jämförs sedan med den teoretiska referensramen samt mellan företagen i fråga för att urskilja likheter och olikheter.Till denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att klargöra hur företag går tillväga vid nedläggning av produkter. Genom intervjuer med AB Karl Hedin och Spendrups Bryggeri AB har empirisk data samlats in för att möjliggöra jämförelser företagen emellan samt med den teori som sammanställts.    De två studerade företagen har helt skilda förfaranden kring produktavvecklingar.

Den här rapporten söker svar på; ?Tar ölproducenter i Sverige sitt ansvar vid marknadsföring av sina produkter, med avseende på konsumentens ålder och produktens negativa effekter?? Intervjuer med Sveriges två största ölproducenter; Carlsberg och Spendrups, samt en genomgång av relevant litteratur ligger till grund för analysen i denna rapport. Resultatet tyder på att de största ölproducenterna i många avseenden är duktiga på att ta ansvar, men att det finns en hel del att göra när det gäller både sociala medier och tv-reklam. Här nås nämligen både ungdomar och minderåriga allt för lätt av alkoholrelaterad reklam. Facebook är fyllt av alkoholrelaterade sidor utan tydliga åldersrestriktioner, och företagen undviker de svenska lagarna som förbjuder alkoholreklam i tv genom att sända från utlandet..

Syftet med detta arbete är att identifiera geografiska platser i Sverige där det finns affärsmöjligheter för Vattenfall med industrikombinat som grundtanke samt definiera industrikombinatets uppbyggnad. Då arbetet skrivs för Vattenfall Elproduktion Norden ska elproduktion ingå i industrikombinatet. Begreppet industrikombinat används i detta arbete för att beskriva samarbeten där restvärme från en produktionsenhet används som primärvärme i en annan produktionsenhetBranscherna med störst energianvändning i Sverige anses vara mest intressanta att samarbeta med eftersom det i dessa branscher bör finnas affärsmöjligheter med störst potential. Industrier ur dessa branscher kartläggs och placeras ut på en Sverigekarta för att lokalisera geografiska områden med stor energianvändning. Även enskilda industrier med stora energibehov ur andra branscher placeras ut på kartan.

I och med Sveriges inträde i EU har den svenska staten haft allt svårare att motivera alkoholmonopolet som utövas via Systembolaget, då det anses vara ett hinder mot den fria rörligheten av varor och tjänster som ska råda inom EU. Argumentet om att Systembolagets existens berättigas för att skydda den svenska folkhälsan väger inte tungt när man samtidigt kan påvisa att alkohol strömmar in i landet via gränshandeln. I och med detta har monopolet på försäljning av alkohol ifrågasatts. I andra europeiska länder säljs starköl i butik och även i Sverige har dagligvaruhandeln uttryckt sitt intresse om att få tillhandahålla alkoholhaltiga produkter i sitt sortiment. Dagligvaruhandeln står beredd och kommer troligen att bli en av de stora aktörerna på den nya marknaden.

The aim of this study was to establish knowledge about the most suitable substrate for cultivating different kinds of anaerobic beer spoilage bacteria in the brewing industry. During the study, two other aspects were investigated; if the sample volume affects the results and which anaerobic beer spoilage bacteria are present in the micro flora at the brewery. The method used was standard cultivation with four different substrates; Universal Beer Agar, Nachweismedium Bierschädliche Bakterien, Raka Ray and VLB S7-S. During the identification of bacteria in the micro flora, a method using PCR was used. None of the substrates showed a significant advantage over the others.

Produktlansering är en utmaning för företag som verkar på dagens väletablerade marknader där produkterna i hög grad betraktas som homogena. Konsumenternas beslutsprocess skiljer sig med avseende på produktens karaktär och eftersom lanseringen till stor del avgör produktens framgång ställs höga krav på företagen. Lanseringsstrategier måste anpassas efter rådande omvärldsförhållanden, konsumentens preferenser och produktens egenskaper för att uppnå önskad genomslagskraft. Studien har genomförts på uppdrag av Spendrups med avsikt att utforma en strategi för lyckad lansering av produkter på den svenska ölmarknaden. Öl är en produkt som generellt betraktas som homogen, vilket innebär att aktörer på ölmarknaden måste tillföra mervärden till sin produkt för att positionera ölet i konsumentens medvetande. Vi vill belysa komplexiteten vid marknadsföring av öl då existerande lagar, regler och restriktioner begränsar kreativiteten hos företagen.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

På konkurrensutsatta marknader är det inte längre nödvändigtvis kärnprodukten som är den avgörande faktorn för kunden i en valsituation. Det kan vara många andra faktorer som styr om en produkt blir köpt av kunden eller om den lämnas på butikens hylla. I denna uppsats ligger fokus på hur förpackningar kan användas som konkurrensmedel. Uppsatsen syfte är att skapa begrepp för de mekanismer som möjliggör förpackningsdesignens roll i konkurrenssituationer. Syftet ses som relevant då författarna har sett en saknad av teorier som kan förklara förpackningsdesignens vikt som konkurrensmedel.För att kunna besvara detta syfte har en undersökning genomförts som inbegripit intervjuer med representanter från nio leverantörer i svensk dagligvaruhandel så som Wasabröd AB, Gunnar Dafgård AB och Spendrups Bryggeri AB.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

Det finns otydligheter rörande hur företag framgångsrikt implementerar hållbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lägger ner mest resurser och är även bäst på att jobba med hållbarhet. Vi undersökte därför hur de svenska livsmedelsföretagen framgångsrika inom hållbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hållbarhetsansvariga på livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. Frågor ställdes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som använts och vad företagen uppfattat som motstånd inifrån organisationen.