Sök:

Sökresultat:

238 Uppsatser om Spelberoendes förening Malmö - Sida 2 av 16

Föroreningen av Östersjöns vatten : Enskilda avlopp och Ă„tgĂ€rder för en lĂ„ngsiktig uthĂ„llig vattenanvĂ€ndning

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Östersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.

Miljöstrategisk jÀmförelse mellan tvÄ reningsmetoder för enskilda avlopp

Den hÀr studien syftar till att göra en miljöstrategisk jÀmförelse av tvÄ olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebÀr en jÀmförelse av sÄvÀl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundlÀggande reningseffektiviteten. MÄlsÀttningen Àr att visa att en rotzon Àr ett vÀl sÄ bra alternativ som en markbÀdd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig ocksÄ stÀmma. BetrÀffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvÀrdiga.

Kontinuerlig biologisk rening : En driftoptimering av pilotanlÀggningen för biologisk kvÀverening av lakvatten vid Löt avfallsanlÀggning

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

Det attraktiva folkbiblioteket? En undersökning av anvÀndarna pÄ fyra bibliotek i Malmö

In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.

Kemisk fa?llning av sorteringsvatten

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

En idéstudie för skuthantering: LKAB, fjÀrrlastning

Studien inriktar sig pÄ att inventera vilka olika metoder som i dag finns pÄ marknaden för hantering av skut. Utöver detta sÄ har Àven en idéstudie gjorts för att ta fram förslag pÄ hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanlÀggning. Idag hanteras skuten pÄ produktionsomrÄden pÄ skutgaller som Àr belÀget ovanför slasen och med en fjÀrrstyrd skutknackare pÄ sidan. Gallret bestÄr av tvÄ öppningar med en balk mellan, mÄtten pÄ vardera öppningen Àr 1,1x1,2 meter. För att ta reda pÄ om potential finns för att Àndra skuthanteringen i LKAB har data samlats in frÄn fjÀrrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhÄllande till grÄberg.

Biologisk rening vid pappers- och massabruk - risker betrÀffande Legionella: En litteratursammanstÀllning

Flera fall av insjuknande i legionÀrssjukan, dÀr smittan kunnat hÀrledas till bioslamsanlÀggningar vid pappers- och massabruk, har uppmÀrksammats de senaste Ären. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionÀrssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick betrÀffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella Àr, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan ÄtgÀrdas vid pappers- och massabruk har sammanstÀllts i denna rapport.Det som konstaterats Àr att legionellabakterier Àr mycket tÄliga och att dess förmÄga till tillvÀxt har ett starkt samband med tillgÄng till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk frÀmst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.

Kostnadsnyttoanalys för malmtransporter frÄn Kaunisvaara

Examensarbetet gÄr ut pÄ att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna frÄn den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens lÀn. Företaget Northland Resources planerar att pÄbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och dÀrefter skeppa ut det frÄn hamnen. De första Ären handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per Är, men siktet Àr instÀllt pÄ att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per Är. PÄ grund av företagets brytning kommer ökningen av vÀgtransporter mellan frÀmst Kaunisvaara och Svappavaara (dÀr omlastning till jÀrnvÀg sker) öka markant. För att bibehÄlla ett fungerande transportnÀt bör transportinfrastrukturen utökas pÄ ett eller annat sÀtt, och ett bra sÀtt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bÀst för hela samhÀllet Àr att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet Àr inriktat frÀmst pÄ att göra en analys över transportalternativen jÀrnvÀg eller elvÀg, jÀmfört med referensalternativet baserat pÄ vanlig vÀg med konventionella lastbilar.

Dannemora gruva : en verksamhet med lÄng historia och stor betydelse för det lokala samhÀllet

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

Salvuppföljning: MÀtning och analys av skillnaden i indrift före och efter skrotning

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mÀta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mÀtdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprÀngsalvor för att kunna förbÀttra och effektivisera driften av orter. MÄlen med examensarbetet har varit att undersöka om lÀngden pÄ borrstÀngerna, antalet hÄl i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller grÄberg pÄverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fÀltstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget dÀr insamling av mÀtdata skedde, analys, jÀmförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen Àr det första steget i utvinningen av malm.

Relationen mellan spelberoende och kriminalitet : en kvalitativ studie med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund

Ett spelberoende kan pÄverka en person pÄ olika plan men syftet med denna uppsats Àr att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingÄngen till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. UtifrÄn Bourdieus teori om habitus och fÀlt samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras ocksÄ en spelberoendes vÀg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö dÀr kriminella handlingar inte ses som nÄgot avvikande och att det dÀrför blir enklare att bryta mot samhÀllets normer. Utöver det framgÄr det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhÀllets institutioner vilket har lett till en normupplösning.

Visualisering vid framsteg imatematikstudier

Regnvatten, smÀltvatten och spolvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten Àr ofta förorenat av tungmetaller eller svÄrnedbrytbara organiska Àmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. I dagslÀget finns det inga nationellt fastslagna riktvÀrden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvÀrden för föroreningshalter frÄn kvarteret BrÀnnugnen, som omrÄdet som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvÀrden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Samverkan inom ungdomsfotbollen i G?teborg

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Idrottsfo?rening som fo?rla?ngt varuma?rke : - En kvantitativ studie i effekterna av sportsliga resultat, upplevd samho?righet och varuma?rkesuppfattning

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Konkreta förbÀttringsförslag pÄ farmaceutisk produktion för minimering av skadat innehÄll av Salazopyrin EN-tabs 500mg

Regnvatten, smÀltvatten och spolvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten Àr ofta förorenat av tungmetaller eller svÄrnedbrytbara organiska Àmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. I dagslÀget finns det inga nationellt fastslagna riktvÀrden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvÀrden för föroreningshalter frÄn kvarteret BrÀnnugnen, som omrÄdet som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvÀrden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->