Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frÄgor besvaras:? PÄverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? PÄverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersÀttas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebÀr en ersÀttning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs vattenverk tar rÄvatten frÄn MÀlaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen anvÀnds aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.

I Sverige finns det idag ungefÀr 700 000 enskilda avlopp. NÀringsÀmnen som lÀcker frÄn enskilda avlopp, bland annat pÄ grund av otillrÀcklig rening, har stor inverkan pÄ miljön i sjöar, vattendrag och kustnÀra omrÄden dÀr de bidrar till övergödning. IstÀllet för att lÄta nÀringsÀmnena frÄn de enskilda avloppen lÀcka ut i naturen och gÄ till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp nÀringen och Äterföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bÀttre vattenmiljö ocksÄ minska behovet av den handelsgödsel som idag anvÀnds inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lÄng tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att nÀringsÀmnen lÀcker ut i vattendragen.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.

Mineralkoncernen LKAB, Luossavaara Kiirunavaara AktieBolag, befinner sig för tillfÀllet i en expansiv period. Företaget opererar pÄ en marknad som under senare Är haft en ordentlig tillvÀxt. Denna tillvÀxt kan bland annat hÀrledas till att Kina utökar byggandet av masugnar och importerar stora mÀngder jÀrnmalm till dessa ugnar. I och med denna marknadssituation finns planer pÄ att öka produktionsnivÄerna. Dock finns det vissa hinder till den tÀnkta produktionsökningen.

 SkÀrseldens uppkomst, komplicerad som den mÄ vara, grundar sig i mÄngt och mycket pÄ kyrkans behov att skapa ett mellantillstÄnd mellan helvetet och paradiset. Med hjÀlp av texter frÄn bibeln, dÄ frÀmst Paulus brev, kunde den dogmatiska frÄgan om skÀrselden bryta igenom.SkÀrselden Àr en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.FrÄgan om vart syndarna tog vÀgen efter döden besvarades i och med skapandet av skÀrselden. MÀnniskan behövde sÀkerstÀlla sin vÀg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet sÄ fick hon nu chansen att göra det efter döden. SjÀlva tanken med straffet i skÀrselden Àr att kunna rena sjÀlen, till skillnad frÄn helvetet dÀr straffet Àr evinnerligt. I och med att tanken pÄ skÀrselden föddes och sÄ smÄningom institutionaliserades, började Àven bikten fÄ en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som fÀrdigstÀlldes i skÀrselden.

This thesis is made by Carl Persson and Alejandro Saavedra for Gryaab. Gryaab is Gothenburg?s water processing plant and produces about 60 GWh biogas annually with a flow around 1150 Nm3/h. Gryaab wants to research their possibilities to become independent with electrical energy and the possibilities to enrich, upgrade biogas. The use of methane rich gases like biogas and natural gas is today low in Sweden compared to major parts of the world.

Det finns ett hundratal patogena (sjukdomsframkallande) organismer som potentiellt kan spridas viaavloppsvatten. Bland dessa Àr det framför allt patogena organismer som infekterar mag-tarmkanalensom Àr av störst betydelse, eftersom de ofta utsöndras i stora mÀngder i avföringen och hamnar iavloppsvattnet. Enligt Socialstyrelsens allmÀnna rÄd (SOSFS 1989:39) bör det finnas beredskap för attdesinfektera avloppsvatten frÄn smittskyddssynpunkt. Det gÀller infektionskliniker pÄ sjukhus,obduktionsavdelning frÄn sjukhus med infektionsklinik och vissa mikrobiologiska laboratorier. Beredskapenför att kunna desinfektera avloppsvatten Àr dock resurskrÀvande och kravens relevans harifrÄgasatts.

Vatten Àr ett livsmedel som vi kommer i kontakt med dagligen. För att inte rÄka ut för sjuk-domar och infektioner renas dricksvattnet pÄ vattenverken, frÀmst för att reducera antalet patogener, d.v.s. sjukdomsframkallande mikroorganismer. Man brukar prata om tre grupper mikroorganismer i vattenrening; bakterier, virus och parasiter. Dessa grupper Àr vitt skilda i mÄnga avseenden och reduceras dÀrför olika bra av olika reningssteg.

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), NorrlĂ€ndska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) Ă„t i rapporteringen gĂ€llande den sĂ„ kallade Enbomprocessen under Ă„r 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning pĂ„verkade rapporteringen. Uppsatsen har avgrĂ€nsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten dĂ„ Norrbottens lĂ€n var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska lĂ€ge Ă€r intressant. NĂ€rheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dĂ„tida politiska situationen i Norrbotten dĂ„ detta lĂ€n var det överlĂ€gset kommunisttĂ€taste i Sverige. Fokus i tidshĂ€nseende ligger pĂ„ februari 1952 dĂ„ Fritiof Enbom greps och augusti mĂ„nad samma Ă„r, dĂ„ domarna i mĂ„let förkunnades.

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var lÄg nÀr anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gÄtt ut pÄ att inte reta upp nÄgon av stormakterna. DÀrför var den norska regeringen inte beredd pÄ ett anfall frÄn Nazityskland. Mellan Ären 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfÄngar som sÀndes till Norge.

I södra Kurdistan dÀr exploatering, utbyggnad och förtÀtning av nya respektive befintliga bebyggelseomrÄden sker Àr dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hÄrdgjorda ytor ökar stadigt med exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsomrÄden minskar stÀndigt. Stora mÀngder regn avrinner frÄn ytor som en gÄng var genomslÀppliga till lÄgt belÀgna och kÀnsliga omrÄden. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid sÄvÀl extensiva som mÄttliga regn. DÄligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar pÄ ledningarna sÄ att lÀckage och brÀddning av smutsvatten i bebyggelseomrÄden blir ett faktum. Bebyggelsen vid nÀrliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av stÀndiga översvÀmningar. I omrÄden dÀr man har sprÀngt berg och branta slÀnter för att anlÀgga vÀgar och annan infrastruktur blir marken kÀnslig för erosion. Instabil och dÄligt utförd schaktning gör att mÄnga byggnadsanlÀggningar utsÀtts för skred nÀr marken utsÀtts för lÄngvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvÀrlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dÄlig Ätkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieomrÄdet) ledde till mitt val av Àmne för detta examensarbete. Arbetet Àr uppbyggt i tvÄ delar. Den första delen bestÄr av utförliga observationer i studieomrÄdet. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs hÀr bÄde i ord och bild. HÀr görs ocksÄ en genomgÄng av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hÄrdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel pÄ dagvattenhantering bÄde i Sverige och internationellt. MÄlet Àr att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta pÄ ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sÄdant underlag visar jag vilka byggstenar som ingÄr i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa Àr anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel pÄ tÀnkbara lösningar utifrÄn bÄde svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök pÄ det valda studieomrÄdet (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns dÀr. Jag kommer att utföra ett antal observationer pÄ omrÄdets dagvattenanlÀggningar för att se hur de Àr konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmÀnt i södra Kurdistan. MÄlet Àr att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick dÀrför tvÄ genomförda besök i studieomrÄdet ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanstÀllde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgÄtt ifrÄn böcker och tidskrifter i Àmnet dagvattenhantering. Jag har Àven lÀst tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att fÄ bredare kunskaper i Àmnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand anvÀnt mig av digitala kÀllor. En avgrÀnsning Àr gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­? hanteringsproblematiken i allmÀnhet med inriktning pÄ urbana miljöer utan att begrÀnsa mig till nÄgon specifik stad. Jag har fokuserat pÄ ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjÀlp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundlÀggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan Àr att man avleder allt dag -­? och DBT (dusch, bad och tvÀtt)-­? vatten frÄn bostadsomrÄden, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebÀr att kemikalier och skadliga Àmnen frÄn de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att nÄgon ÄtgÀrd görs för att hindra dessa skadliga Àmnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns nÄgon form av system eller reningsverk för rening av dag-­?och avloppsvatten innan och efter avledningen innebÀr det att det förorenade vattnet dÀrför blir svÄrt att ÄteranvÀnda och dra nytta av. Ett annat problem Àr att avledningsnÀtet pÄ grund av Älder och dÄlig dimensionering lÀcker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebÀra stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan dÀrför vara viktig att pÄpeka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat Àr det viktigt att hÀnsyn tas till de lokala förutsÀttningarna vid planering och projektering av nya exploateringsomrÄden. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav pÄ sikt faststÀllas och tillÀmpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. MÄlet Àr att i framtiden ska exploatering, planering och utbyggnad av nya bostads-­? och industriomrÄden ocksÄ utgÄ frÄn dessa planer och krav. Myndigheternas strÀvan ska Àven vara att arbeta för en god och hÄllbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­?lÀnders varierade erfarenheter vad gÀller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis ocksÄ tillÀmpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgÄngspunkt i de lokala förutsÀttningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt Àr att det ska kunna bli en inspirationskÀlla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bÀttre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgÄngspunkt..

Genom studien har jag kommit fram till att det nĂ€ra samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebĂ€r att informanterna upplever sin vardag bĂ€ttre, sedan de fick tillgĂ„ng till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fĂ„tt ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bĂ€ttre förutsĂ€ttningar vid myndighetskontakter nĂ€r deras personliga ombud hjĂ€lper dem med detta. Det positiva bemötandet frĂ„n de personliga ombuden Ă€r A och O, klienterna kĂ€nner sig bĂ„de sedda och förstĂ„dda. Även dĂ„ mina informanter och de personliga ombuden har olika Ă„sikter, kan de resonera.