Sökresultat:
2990 Uppsatser om Specifika svćrigheter - Sida 31 av 200
LÄgenergihus i Ralph Erskines anda : GÀstrike Hammarby
Med detta examensarbete Àr tre Ärs studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i GÀvle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet lÀggs pÄ arkitekturutformningen samt energihushÄllningen och dÀrmed presenteras examensarbetet i tvÄ huvudkapitel, Arkitektur och Energi.Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjÀl i GÀstrike Hammarby, har under lÄng tid haft funderingar pÄ att uppföra ett lÄgenergihus i den gamla bruksorten GÀstrike Hammarby. Mattsson tror pÄ en levande landsbygd och förhoppningarna Àr att ett naturnÀra boende ska locka yngre generationer till att bosÀtta sig i GÀstrike Hammarby. PÄ uppdrag ska ett lÄgenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll.En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen Àr till stor del skapad av den vÀrldsberömda arkitekten Ralph Erskine.
SjÀlvbild och coping. Om sambandet mellan sjÀlvbild och coping hos tonÄrstjejer.
Tjejer i Ärskurs nio Àr en riskgrupp för att utveckla ohÀlsa. TvÄ symtom pÄ ohÀlsa Àr negativ sjÀlvbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns specifika samband mellan sjÀlvbild och coping hos tjejer i Ärskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i sjÀlvbildsformulÀret Jag tycker jag Àr och copingformulÀret Brief Cope. Resultaten visar pÄ att tjejer med negativ sjÀlvbild anvÀnder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin sjÀlvanklagelse Àn killar med negativ sjÀlvbild.
Naturliga filtermaterial för reduktion av metaller i dagvatten
Förorenat dagvatten frÄn Stena Gotthards metallÄtervinningsanlÀggning i Eskilstuna har filtrerats genom kolonner innehÄllande tvÄ olika adsorbenter, torv och furubarksflis. Torv Àr en organisk jordart som frÀmst anvÀnds som brÀnsle och furubarksflis Àr en biprodukt frÄn skogsindustrin. BÄda filtermaterialen Àr relativt billiga och finns i stora kvantiteter i Sverige. Filtermaterialen har visat sig ha varierande kapacitet att adsorbera metaller i vatten pÄ grund av sjÀlva materialet samt vattnets sammansÀttning. Resultatet frÄn den hÀr studien visar att av de tvÄ undersökta filtermaterialen sÄ har furubarksflis störst kapacitet att reducera bly, koppar och zink frÄn det specifika dag vattnet..
Allt Àr atomer men atomer Àr inte allt: ett försök att
utveckla yngre elevers materiabegrepp
Med utgÄngspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en sÄ kallad Learning study. Elevernas förstÄelse av lÀrandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Elevernas lÀrande har jÀmförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. TvÄ klasser i skolÄr fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lÀrandet med avseende pÄ specifika kritiska aspekter.
Företagisering av vÄrden
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft pÄ vÄrden samt fÄ en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod anvÀndes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal frÄn olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fÄtt fram har analyserats med hjÀlp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management.
En outnyttjad guldgruva : En studie om hur fyra företag motiverar sin kontaktpersonal att lyssna pÄ kunderna
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tjÀnsteföretag med mÄnga kundkontakter samlar in synpunkter och klagomÄl frÄn deras kunder. Genom att undersöka hur företag motiverar sin kontaktpersonal att ta emot synpunkter, vill vi förstÄ i vilken utstrÀckning empowerment anvÀnds som motivationsteori. Studien utgÄr frÄn ett ledningsperspektiv och anvÀnder ett kontaktpersonalperspektiv för att se om ledningen och kontaktpersonalens vÀrldsbild överensstÀmmer.Metoden har varit fyra kvalitativa fallstudier med kundserviceansvariga och kvantitativa enkÀter till kontaktpersonalen i respektive företag.Slutsatserna Àr att vi har funnit att företagen delvis motiverar sin personal utifrÄn empowerment och de specifika fallföretagen kan utveckla sin synpunktshantering i syfte att anpassa sig efter kundernas krav..
Ungdomars konsumtionsval
Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur ?tweens? (barn i Äldern 8-12 Är) samt ungdomar i Äldern 18-22 Är vÀljer sina varor och vad det Àr som faktiskt pÄverkar deras val. Syftet Àr Àven att jÀmföra de bÄda mÄlgrupperna för att kunna se vilka skillnaderna Àr. Metod: Vi har valt att arbeta utifrÄn en kvalitativ ansats dÄ vi har för avsikt att se till helheten och sammanhanget i det vi undersöker och inte till problemets specifika delar. Vi vill Àven skaffa oss en bredare och djupare kunskap om det specifika Àmnet Àn vad som möjliggörs genom en kvantitativ ansats.
Politisk, privat eller professionell praktik? ? Om ideellt arbete pÄ kvinnojour
Uppsatsens syfte Àr att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn pÄ kvinnojoursrörelsen och pÄsitt engagemang i denna rörelse. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de pÄ sitt uppdrag?? Hur ser de pÄ kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhÄller sig jourkvinnorna till bÀrande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med vÄldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna Àr denvanligaste titeln pÄ frivilligt engagerade pÄ ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaÀr sprungna ur 1970-talets vÀsterlÀndska kvinnorörelse.
Att skapa en multisensorisk sinnesupplevelse : En marknadsföringsstrategi för detaljhandelsföretag
Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera varför och pÄ vilka sÀtt ett detaljhandelsföretag bör erbjuda kunden en multisensorisk varumÀrkesupplevelse. Uppsatsen kommer att ge företag ökad förstÄelse för Sinnesmarknadsföring och vad det fÄr för konsekvenser vid utformandet av servicelandskapet.Vi har anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden innebar ett experiment dÀr vi undersökte doft- och ljudets pÄverkan pÄ kundbeteendet. Experimentet utfördes pÄ en utvald yta pÄ EM Kalmar Severins i samband med den specifika produktgruppen soffa. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med observationer, 15 kundintervjuer samt en intervju med varuhuschefen..
Grönytor för en klimatanpassad stad : En fallstudie av Göteborg och Malmö
Vi stÄr idag inför förÀndringar i klimatet sÄ som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer pÄverka vÄra stÀder. KlimatförÀnd- ringarnas förlopp Àr komplexa och behöver dÀrför lÄng tid pÄ sig för att reagera fullt ut pÄ olika slags pÄverkan. Anpassning till klimatför- Àndringarnas effekter blir dÀrför en nödvÀndighet Àven om olika be- grÀnsningsÄtgÀrder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa stÀder dÄ den verkar temperatursÀnkande och Àven kan ta hand om nederbörd pÄ ett effektivt sÀtt. Stadens utformning och tillgÄngen pÄ grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförÀndringarnas effekter.
Det kommunala vetorÀtten vid uppförandet av vindkraftsanlÀggningar
Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmÀrksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som Àr den process som förklarar varför journalistik och politik Àr sÄ starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs Àmnena medietrÀning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgÄr frÄn forskningsteorier om den journalistiska intervjun. HÀr redogörs för vilka normer och förvÀntningar som finns pÄ en journalist och en politiker, nÀr det gÀller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframtrÀdande.Materialet som studeras Àr tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.
?Vi ska ju inte utbilda OS ? medaljörer, vi ska utbilda friska och sunda mÀnniskor till vÄrt samhÀlle? : En kvalitativ studie om hur lÀrare i Idrott och hÀlsa upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen
Undersökningens syfte var att synliggöra hur nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans senare Är upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn den kvalitativa forskningsansatsen dÀr semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hÀlsa Àr ett svÄr definierat begrepp med mÄnga dimensioner, vilket Àven litteraturen pÄvisar. Begreppets oklarhet visar att hÀlsa kommer till olika uttryck i undervisning.
Den mÀnskliga faktorn som sÀkerhetsrisk vid mobilt arbete
Den hĂ€r uppsatsen belyser hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten vid mobilt arbete och ger förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att öka sĂ€kerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten inom mobilt arbete. MĂ„nga av de sĂ€kerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete Ă€r inte specifika för omrĂ„det utan har sitt ursprung i traditionell IT-sĂ€kerhet. Det största problemet Ă€r anvĂ€ndarna, inte tekniken de anvĂ€nder sig av. Ăven de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete Ă€r kopplat till anvĂ€ndarna.VĂ„r undersökning visar att anvĂ€ndare inte har tillrĂ€cklig medvetenhet inom sĂ€kerhet och att det krĂ€vs bĂ€ttre utbildning pĂ„ anvĂ€ndarnivĂ„ för att kunna arbeta mobilt pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt..
ATT VĂLJA RĂTT IP-TELEFONILĂSNING : En jĂ€mförande studie av mjukvara
I detta arbete har vanligt förekommande krav pÄ IP-telefonilösningar identifierats via litteraturstudier. DÀrefter har en testmiljö skapats dÀr ett urval av mjukvaror har utvÀrderats med avseende pÄ funktionalitet och dokumentation.Kraven som stÀllts relaterar till sÀkerhet och kvalitet samt den funktionalitet som krÀvs för att motsvara den hos det vanliga telefonnÀtet. Mjukvarorna som presenteras Àr 3CX, Asterisk, sipXecs och Switchvox. Urvalet av mjukvaror Àr baserade pÄ antingen öppen kÀllkod eller proprietÀra motsvarigheter. Faktorer som möjlighet till support och anvÀndarvÀnlighet har ocksÄ belysts.
MOTIVATION INOM ĂPPEN INNOVATION : Hur ser det ut idag, och kan det förbĂ€ttras?
Denna rapport beskriver de behov vilka ligger tillgrund för att skapa en IT-sÀkerhetsdatabas. Rapporten tar Àven upp olika IT-sÀkerhetsproblem och för en diskussion om vad som Àr faran med dessa problem. Diskussionen förs inom tvÄ omrÄden rörande IT-sÀkerhet.Det ena omrÄdet Àr om IT-sÀkerhet i allmÀnhet och tar upp begreppet CIA. CIA stÄr för de engelska begreppen Confidentiality, Integrity och Availability och pÄ svenska, sekretess, integritet och tillgÀnglighet.Den andra delen handlar om lite mer specifika IT-sÀkerhetsproblem, som till exempel virus och sniffing.PÄ uppdrag av FOI Àr en databas, vilken Àr avsedd för att lagra information rörande IT-sÀkerhet, skapad. Rapporten tar upp en del grundlÀggande databasteori och beskriver designen och implementationen av databasen.