SammanfattningPå Scania används idag ett antal olika dokument som informationsbärare mellan olikaavdelningar. Ett av dessa dokument är teknisk Specifikation. Teknisk Specifikationuppkommer redan under förutvecklingsfasen, kallas då teknisk Specifikations extract,inför nya projektet och har då som syfte att stötta projektets medlemmar medinformation. Informationen som dokumentet ger i denna fas är vad som skall producerasoch eventuellt vad som skall ersättas. Det uppkommer även som en publicerad variantoch är då ett grunddokument för organisationen som visar alla möjliga kundval Scaniakan erbjuda.Teknisk Specifikations syfte och framtagningsprocess är något som ifrågasatts interntpå Scania.

Den här studien genomfördes i samband med en fem veckor lång VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskoleklass. Syftet med studien var att klargöra om och i vilken utsträckning förskoleklassbarn har förmåga att göra olika typer av kopplingar så kallade inferenser till text vid högläsningstillfällen i samband med boksamtal. Utifrån syftet uppkom frågeställningen: Hur gestaltades elevernas förmåga eller mindre goda förmåga att göra inferenser i samband med boksamtal? Resultatet visade att deltagarna hade särskilt svårt att få samtalet att flyta, och komma vidare från sin första ståndpunkt samt revidera sitt sätt att förstå en Specifik text. Deltagarna visade att de till stor del också höll med varandra och hade svårigheter att i samtalen hålla sig till det relevanta i boksamtalens innehåll.

I dokument rörande jämställdhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att främja ökad jämställdhet dels genom inarbetande av tydliga, innehållsmässiga genus- och jämställdhetsperspektiv i främst samtliga programutbildningar men också i sådana enskilda ämnen som utgör grunden för fristående kurser, dels också genom fortsatta riktade satsningar på utbildning med Specifik inriktning på kunskap om genus. Genusperspektiv skall således integreras inom det Affärsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan då genusperspektiv tillämpas inom ämnet juridik och framför allt inom det affärsjuridiska området? Uppsatsens främsta syfte är att besvara denna fråga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrån ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel på hur metoden kan tillämpas inom det affärsjuridiska området. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfällen jag fört genusperspektiv på tal, mötts av allt från oförstående och skepsis till ren okunskap, men jag har också mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer.

Många företag möter idag problem med att hållbarheten kring någon Specifik affärsmodell är oklar eftersom förändringar på marknaden (nya innovationer, konkurrenter, förordningar, etc.) kan göra befintliga affärsmodeller föråldrade eller mindre lönsamma. Företag behöver där sträva efter att förändra deras affärsmodeller snabbare, oftare och mer långtgående än tidigare samtidigt som att företag inte skall underskatta arbetet med att bedriva affärsmodellsförnyelse. I affärsmodellen är dessutom värdeerbjudandet den mest centrala komponenten och anledningen till varför kunder vänder sig till ett företag varvid det ständigt behöver anpassas för att möta omvärldens möjligheter och hot.Syftet med denna studie är att använda affärsmodeller som ett verktyg till att förnya ett företags värdeerbjudande, utifrån dess styrkor och svagheter, med avsikt att möta externa möjligheter och hot. Allt detta med långsiktig lönsamhet och uthålliga konkurrensfördelar i åtanke.Slutsatserna pekar på att företaget skall: (1) arbeta med att standardisera processerna kring det nuvarande värdeerbjudandet, (2) konsolidera vissa framgångsfaktorer som långsiktigheten samt incitamenten, (3) öka flexibiliteten genom att ändra sättet att finansiera värdeerbjudandet och (4) utveckla nya koncept så som undersöka huruvida det möjligt att utöka värdekedjan genom ett förvärv..

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas.

En närvarodetektor i form av en IR-detektor uppfyllde inte de önskade kraven och Eluw Electronic AB hade planer på att utveckla produkten vidare. IR-detektorn registrerar endast rörelse på en person vilket inte alltid är tillräckligt i företagets anläggningar. En person som inte är i rörelse måste också detekteras för att upprätthålla säkerheten runt en Specifik anläggning. Företaget efterfrågade en närvarodetektor som klarade båda dessa detekteringar. Ett examensarbete på Luleå tekniska universitet löste uppgiften och en väl fungerande närvarodetektor med IR och ultraljud har utvecklats.

Användandet av pekplattor i skolan och utvecklandet av så kallade läromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste åren i Sverige. Trots det ökade användandet så saknas det undersökningar i området. För att undersöka området har en fallstudie genomförts på en Specifik läromedelsapplikation i matematik för grundskolan. Läromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och är baserad på den svenska läroplanen i matematik. Från ett interaktionsperspektiv undersöker studien hur en läromedelsapplikation kan designas i relation till hur den är utvecklad för att fungera som ett läromedelsverktyg.

Denna rapport kommer att redovisa det arbete som är involverat i att modellera och rigga en realistisk digital karaktär, vars huvudsakliga användningsområde är film produktion. Den kommer att visa hur jag gick tillväga för att skapa en Specifik karaktär men även en generell metod för som är tillämpbar på alla sorters figurer. Syftet är att visa ett sätt hur man kan skapa människor och djur i datorn och få dem att se trovärdiga ut. Fokus för detta projekt har framförallt varit modellering och riggning. Den kommer att visa de olika tekniker jag använt mig av och problem som jag stött på under arbetets gång.

Den viktigaste aspekten av human resource management kan i dagens samhälle anses vara rekryteringsprocessen. Syftet med denna kvalitativa studie var att fastställa om, och i så fall hur och till vilka tjänster, video bör användas som rekryteringsmetod. Detta för undersökandet av verktygets möjlighet att öka organisationers förutsättningar till konkurrenskraftigt övertag på arbetsmarknaden i enighet med Barneys teori om resource-based view. Analysen av resultatet utfördes utifrån tre teman ? fördelar och nackdelar med användandet, samt möjligheter till utveckling, av video som rekryteringsverktyg.

Syftet med arbetet är att få insikt i hur montessoripedagoger arbetar med barn som har läs- och skrivsvårigheter i Montessoriverksamhet. Under min Montessoriutbildning fanns inte den aspekten med. Enligt tidigare forskning är montessorimaterielen en hjälp för dyslektiker vilket påvisas igen, genom det empiriska material som jag samlat in. Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att den individualiserade undervisningen är kärnan i montessoripedagogiken och att den är bra för barn med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna anser att tidig läs- och skrivinlärning gynnar barn med potentiala läs- och skrivsvårigheter, men att man inte ska forcera ett barn till läsning vilket kan ge blockering.

Upplevelsens era är här och ställer samtliga aktörer i samhället inför utmaningar. Upplevelsen ska inte längre bara fylla ett funktionellt behov, den ska beröra konsumenten på ett helt annat sätt. Allt i syfte att kunna erbjuda konsumenten en upplevelse utöver det vanliga för att som företag lyckas med att särskilja sig från sina konkurrenter. En strategi för att lyckas med differentiering är att engagera konsumentens sinnen i upplevelsen. Uppsatsen tar utgångspunkt i två teoretiska begrepp: Pine & Gilmore´s (1999) strategimodell, The Experience Realms, och Hulténs m.fl.

Stalkning är paradoxalt nog både ett gammalt och ett nytt fenomen i vårt samhälle. Fenomenet kan ses som en konstellation av olika beteenden som involverar upprepade och ihärdiga försök till att påverka en annan person genom kommunikation och/eller kontakt. Hur de enskilda handlingarna sker är dock av mindre intresse. Stalkning har främst blivit uppmärksammat i media och hos allmänheten genom alla de kändisar som drabbas av s.k. celebrity stalking.

I samband med organisationsförändringar är det idag vanligt att organisationer använder sig av förändringsagenter. En förändringsagent är den som verkställer en strategisk förändring i en organisation vilken till exempel kan beröra organisationens struktur, teknologi, fysiska arbetsmiljö eller människor. Vilka egenskaper krävs då generellt av en förändringsagent för att denne skall lyckas med sitt arbete, och framförallt, vilka egenskaper värderas högst av de anställda som involverats i ett förändringsarbete med en förändringsagent? Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad anställda, som varit involverade i ett förändringsarbete med en förändringsagent, anser vara de viktigaste egenskaperna hos denne samt att belysa vikten av förändringsagenters olika egenskaper. Genom att utföra en studie (i form av en enkätundersökning), där 19 anställda deltog med erfarenheter av förändringsagenter i samband med någon organisationsförändring, fann jag vilka egenskaper som just i denna studie ansågs vara viktigast hos en förändringsagent.

The aim of this study is to examine how social workers and pree-school teachers resonate about their experiences of cooperation with each other, in relation to maltreated children and the duty to report. Several studies show that there is a difference between how many children that is suspected of maltreatment and how many that are reported to social service. In Sweden, pre-school staff are obliged to notify the suspicion of child abuse according to 14: 1 SoL, but previous research indicates that the obligation to declare is not used to the extent that it should. One reason for the low notification rate is  the interaction between preschool and the social services shortcomings.Therefore, we believe it is relevant to examine how the cooperation really looks like between the organizations, when the child is being abused or at risk of suffering. The results of the study are based on qualitative semi-structured interviews with four preschool teachers and four administrators.

The purpose of this study was to examine the experience of organizational culture among salespeople at a specific workplace. The purpose was also to investigate what motivates these salespeople in their work and the impact culture has on their motivation. We have used a qualitative research method to collect the empirical material. With the help of seven interviews, including six salespeople from one of Sweden?s biggest electronic retailer and also one information interview with a sales consultant, we attempted to find the answer to how they perceive the organizational culture and how it affects their work motivation. The following questions are used to fulfill this purpose: ? How do the salespeople experience the organizational culture? ? What motivates the salespeople in their daily work? ? What effects does the organizational culture have on the salespersons motivation? As analytical tools we have used are the concept of organizational culture, Schein's description of the three components of culture and Herzberg Motivation-Hygiene theory. The results of the study indicate that the salespeople experience a positive organizational culture and that this culture promotes fellowship and unity between colleagues, which in turn contributes to an enhanced motivation.