Denna uppsats spÀnner över den mÄngkulturella skolan och sprÄkutveckling. Dialogskolor Àr ett begrepp som föddes med Myndigheten för Skolutvecklings satsningar pÄ de skolor som har sÀmst mÄluppfyllelse i Sverige. Det rör sig om ca 100 skolor som ingÄr i satsningen. Elever med invandrarbakgrund Àr överrepresenterade i dessa skolor. Denna undersökning Àr gjord pÄ skolor frÄn en kommun dÀr Ätta grundskolor ingÄr i projektet, som frÀmst riktas till sprÄkutveckling.

ProblemomrÄde I lÀroplanerna beskrivs hur centralt sprÄket Àr för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det Àr bÄde ett mÄl för kunskapsutveckling och ett verktyg för lÀrande i skolan. Elever med grav sprÄkstörning har en sÄrbarhet för sprÄkburen undervisning och svÄrigheter med förstÄelse likvÀl som uttrycksförmÄga. Det stÀller sÀrskilda krav pÄ undervisningens utformning. DÀrför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lÀrandet ska vara tillgÀnglig för eleverna.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares syn pÄ bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frÄgestÀllningar:Varför gör lÀrare bedömningar?Hur upplever lÀrarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lÀrarna frÀmja elevers lÀrande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell Àmneslitteratur, en enkÀtstudie samt sju intervjuer av lÀrare i grundskolan, har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, bÄde synliga och dolda, med bedömning i skolan.  LÀrare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lÀrandet och för att fÄ ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingÄr i lÀraruppdraget, men lÀrarna uttrycker en viss osÀkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

Delaktighet anser vi Àr ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsÀttningar för jÀmlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever pÄverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigÀr att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja sjÀlvkÀnslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det Àr de som individer och intefunktionshindret i sig som Àr det huvudsakliga.Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsÀttningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrÄn vadLÀroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijÀmförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har anvÀnt Àr intervju ochobservation, dÀr observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

Sammanfattning/ Abstract Detta Àr en studie om specialpedagogiskt arbete pÄ organisationsnivÄ. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielÀrare, rektorer, elevhÀlsopersonal, förvaltningschef, elevhÀlsochef) uttrycker om elevhÀlsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhÀlsan pÄ en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhÀlsoteam för varje rektorsomrÄde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhÀlsoarbete tidigare, specialpedagoger anstÀlls och samtidigt genomförs en organisationsförÀndring pÄ rektorsnivÄ. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta Àr en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, dÀr fokusgrupper anvÀnts som intervjumodell, för att samla utsagor frÄn aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper Àr ett arbetssÀtt hÀmtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhÀlsa olika, vilket indikerar att elevhÀlsan behöver bli tydligare i organisationen.

FörÀldrasamverkan Àr viktig och mÄnga gÄnger helt avgörande för att mÄlen, som finns för verksamheterna, ska kunna nÄs. VÄr teori, som stödjer sig pÄ Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, Àr att förÀldrasamverkan, vilken Àger rum i mesosystemet, Àr en viktig del av en specialpedagogs arbete. Ingen av de specialpedagoger vi intervjuat har sagt emot detta. De allra flesta har svarat att det Àr en förutsÀttning för att de ska kunna göra ett fullvÀrdigt arbete. FörutsÀttningarna för samverkan skiljer sig Ät i verksamheterna.

Title: Locally Integrated Groups ? A special education alternative Author: Jennie Arvidsson Type of essay: Exam essay, second level (15 credits) Supervisor: Barbro Bruce, Examiner: Lisbeth Ohlsson Program: Special Education Program at Malmö Högskola, Sweden Date: 2012-01-12 Present study is an attempt to describe how staff perceive their working operations in seven locally integrated groups, for pupils in special educational needs. By submitting a questionnaire to all professions within the groups I have tried to find similarities and differences in their statements from both structured and unstructured questions. The study is an attempt to contribute knowledge about how these groups can be understood and developed, based on a special education perspective, systems theory and sense of coherence (KASAM). The results shows that there is a consensus among the majority of staff opinions of the systems? opportunities as well as dilemmas.

Syftet med studien Àr att beskriva lÀrares skönlitterÀra höglÀsning i Äk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lÀrande. SÀrskild uppmÀrksamhet riktas mot möjligheter för lÀrande för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden Àr inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebÀr att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lÀrare, som undervisar i Ärskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Resultatet visar att lÀrare i Äk 4-6 har olika syften med skönlitterÀr höglÀsning.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

This study aims to develop knowledge of different professional groups and their views on inclusion and collaboration concerning "students in difficulty." Through qualitative interviews and a quantitative survey, the researcher sought answers to this and also how inclusion, through collaboration between different professional groups, can develop in school.The results of the study have been analyzed according by Nilholms (2007) three different perspectives on special education: The critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective. The results were also analyzed based on Ahlberg's (2013) communicative ? relationship perspective.The result shows that the concept of inclusion is not clearly defined either in the governing documents or among the interviewees. This makes it difficult to speak the same language in school, which complicates the work of inclusion. Since the governing documents are unclear and somewhat contradictory when dealing with "students in difficulty" educators are put in a dilemma.

Studiens syfte Àr att undersöka hur 8 lÀrare anser sig arbeta, i grundskolans Ärskurs 1-3, för att stÀrka utvecklingen hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intentionen Àr vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lÀrare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgÄngspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har 8 lÀrare intervjuats, 4 arbetar pÄ en stark svensksegregerad skola och ÄterstÄende 4 arbetar pÄ en mÄngkulturell skola. Samtliga lÀrare i studien undervisar och Àr verksamma pÄ lÄgstadiet, dÀr vi hos alla har undersökt vilka metoder och ÄtgÀrder dessa lÀrare beskriver att de anvÀnder sig av dÄ elever uppvisar lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/Ă€mnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, ÅtgĂ€rd Syfte: Syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka vilka förĂ€ndringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde lĂ€raren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bĂ€ttre. Fyra frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjĂ€lpmedel kan man anvĂ€nda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen sĂ„ att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur pĂ„verkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och lĂ€raren göra för att ge rĂ€tt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lĂ„ng vĂ€ntetiden Ă€r innan en utredning görs och en diagnos stĂ€lls?? Metod: Den metod som anvĂ€ndes var en kvalitativ intervjustudie med tvĂ„ lĂ€rare och tvĂ„ specialpedagoger pĂ„ grundskolan. Ett frĂ„geformulĂ€r har anvĂ€nts, anpassat till de bĂ„da lĂ€rarkategorierna, men utrymme har lĂ€mnats för förtydligande och följdfrĂ„gor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister rĂ„der i skolan vad gĂ€ller utredning och Ă„tgĂ€rder, men Ă€ven att lĂ€rare saknar kunskap om hur de ska upptĂ€cka och underlĂ€tta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbĂ€ttra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lĂ€rarna, kortare vĂ€ntetid för utredning, adekvata Ă„tgĂ€rder, samt ett specialpedagogiskt team pĂ„ skolorna som Ă€ven kan handleda personalen. DĂ„ kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, Ă€ven för elever med sĂ€rskilda behov som dyslexi..

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur SMART Board anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom Ärskurs 1 till 5. Detta med utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr SMART Board sÀtts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlÀtta inlÀrning och/eller skolgÄng för elever som kan möta olika svÄrigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner pÄverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap Àr en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter Àven till det specialpedagogiska forskningsomrÄdet dÀr det Àr studier omkring det preventiva arbetet som stÄr som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds som metod för att förstÄ mÀnniskors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien Àr en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgÄr ifrÄn den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrÄn en tolkande ansats.Resultat:Resultatet frÄn undersökningen pÄvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlÀtta inlÀrningen för elever.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller Àr det kanske sÄ att den allmÀnna uppfattningen gÀllande synen pÄ de elever som Àr i behov av extra stöd Àr att de Àr ovilliga att lÀra? Hur uppfylls skolans samhÀllsuppdrag? Varför vÀljs just detta upplÀgg? Detta Àr alla starka frÄgor som kanske inte alltid Àr lÀmpliga att uttrycka just pÄ detta vis men likvÀl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lÀrare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrÄn gÀllande styrdokument. Jag har dÀrför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av nÄgra lÀrare i grundskolans senare Är för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att anvÀnda mig utav deltagande observationer med pÄföljande semistrukturerade lÀrarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete mÄste ses ur flera dimensioner dÀr individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhÀllsmedborgare bör vara frÀmsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvÀndigtvis Àr beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet pÄ hela skolan i vidare mening Àr det som avgör om en inkluderande undervisning uppnÄtts och att man av denna anledning bör stÀlla sig frÄgan om synen pÄ en inkluderande undervisning behöver omvÀrderas för att kunna uppnÄ syftet med densamma..