Syftet med studien Àr att undersöka rektorers och pedagogers syn pÄ elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens Àr kopplat till elevens behov och om det ges förutsÀttningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, rÀknade i hela tjÀnster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter dÀr elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift Àr att arbeta med att integrera eleverna i denna. LitteraturgenomgÄngen i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna fÄr för krÀvande uppgifter och att det Àr problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krÀvande eleverna.

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvÀrdera om trÀningsprogrammet, Minneslek Senior, Àr ett anvÀndbart pedagogiskt verktyg, för att förbÀttra elevers förutsÀttningar för inlÀrning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie anvÀnder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnestrÀningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lÀrandesituationer samt en djupare intervju för att fÄ förstÄelse för elevens inre tankar om sin skol- och lÀrandesituation.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar lÀs-och skrivsvÄrigheter samt begreppet integrering för att dÀrigenom se till de didaktiska val som pedagogerna gör vid litteraturundervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare anpassar och fokuserar litteraturundervisningen Àr kvalitativa intervjuer. TvÄ av vÄra informanter Àr lÀrare i svenska, en Àr specialpedagog och en Àr speciallÀrare. Resultatet visade att företeelsen lÀs- och skrivsvÄrigheter och integreringsbegreppet tolkas pÄ skilda vis beroende pÄ lÀrarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring lÀs- och skrivsvÄrigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). LÀs- och skrivinlÀrning i grundskolan och sÀrskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för lÀs- och skrivundervisning som anvÀnds i grundskolans första Ärskurser samt i sÀrskolan.

Abstract Kristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn pÄ handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund Vi upplever att specialpedagogisk handledning Àr nÄgot som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det Àr ett av vÄra frÀmsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. DÀremot upplever vi att det inte finns nÄgon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller sÄ mycket forskning kring detta Àmne. DÀrför Àr det angelÀget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och dÀrmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och pÄ vilket sÀtt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tÀnker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad mÄluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan.

VÄrt informationssamhÀlle stÀller allt högre krav pÄ den enskilda individens lÀs- och skrivförmÄga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar pÄ att svenska elevers kunskaper kring lÀsning och skrivning har försÀmrats genom Ären. Vad kan detta beror pÄ? Hur arbetar dagens skola, utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja lÀs- och skrivkompetensen? FrÄgor som rör skolan Àr stÀndigt med i samhÀllsdebatten och skolans uppdrag förÀndras i takt med att politiska idéer och vÀrderingar i samhÀllet skiftar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om hur speciallÀrare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers lÀs- och skrivutveckling. VÄr teoretiska ansats utgÄr bÄde frÄn ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv dÀr lÀrarberÀttelser utgör vÄrt empiriska material.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how teachers and other people working with mathematics in a school context perceive inclusion in terms of education. In addition,the purpose is to describe their experiences of inclusive education in mathematics and to identify factors of importance for an inclusive approach to teaching mathematics. The starting point was the significance of inclusive education as regards the education system and research on the implementation of inclusive education internationally and in Sweden. The theoretical approach is founded in a special education perspective on teaching and the theory of optimal experience. The people interviewed for this study are directly or indirectly involved in the teaching of mathematicsat a school that explicitly works from an inclusive perspective.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Holmer, Maria. Hugosson, Anette. & Waern, Ulrika. (2005). Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever.

Bakgrund:BÄde lÀroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) samt skollagen beskriver elevers rÀttigheter att uppnÄ sina kunskapsmÄl. Vi har valt att skriva om hur elevers kunskaper bedöms i skolan samt hur och nÀr dessa bedömningar görs. Vi har ocksÄ undersökt hur specialpedagogers/speciallÀrares kompetenser tillvaratas samt sÀtts in om det visar att lÀraren har misstankar om att en elev inte nÄr kunskapsmÄlen.Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur skolorna kunskapsbedömer elever och hur stödet sÀtts in om behov finns. De frÄgestÀllningar vi kommer utgÄ ifrÄn för att ta reda pÄ detta Àr pÄ vilket sÀtt görs kunskapsbedömningar? och anpassas klassrumsmiljön för elever med behov av stöd?Metod:I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med en kombination av enkÀter samt intervjuer.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och sitt lÀrande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergÄngen till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlÀnda elever i Är 4-5 gjorts. TvÄ av eleverna tillhör en mÄngkulturell skola och tvÄ av eleverna en skola dÀr majoriteten har svenska som modersmÄl. UtifrÄn ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlÀnda eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska sprÄk och att kÀnde tillhörighet och gemenskap i gruppen.

Studiens övergripande syfte var att fÄ kunskap om pÄ vilket sÀtt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmÄga att anvÀnda förstÄelsestrategier vid lÀrarens höglÀsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berÀttar, nÄ en förstÄelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade sÄledes fokus pÄ tvÄ plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktÀr.Genom att undervisningen gjordes tydlig efterstrÀvades att medvetandegöra eleverna om förstÄelsestrategier i syfte att förbereda för kommande lÀsförstÄelse. En kÀrnfrÄga i loggbokens berÀttelse var balansen mellan att Ä ena sidan visa ett pÄ förvÀg bestÀmt innehÄll och Ä andra sidan efterstrÀva det ömsesidiga samt ta utgÄngspunkt i elevernas erfarenheter.Vid 7 undervisningstillfÀllen i grupper om 6-11 elever frÄn en förskoleklass trÀnades förstÄelsestrategier inför höglÀsning sÄsom att utifrÄn berÀttelsers titlar och bilder stÀlla frÄgor och förutsÀga handlingen.