Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

I denna uppsats behandlar vi Àmnet idrott och hÀlsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. IdrottsÀmnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. DÀremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det Àr skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka fyra idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda pÄ detta utgick vi frÄn en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslÀrare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsÀttningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa pÄ specialpedagogisk kompetens i förskolan Àr ingen sjÀlvklarhet. Det finns heller inga krav pÄ förskolan till skillnad frÄn skolan att det ska finnas specialpedagogiskt stöd pÄ förskolan.

I denna uppsats behandlar vi Àmnet idrott och hÀlsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. IdrottsÀmnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. DÀremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det Àr skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka fyra idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda pÄ detta utgick vi frÄn en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslÀrare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hinder i matematiklÀrande ur ett lÀrarperspektiv med avseende pÄ sÀrskilt stöd i matematik och hÀnsyn till inkludering. DÄ vi vill ha en fördjupad förstÄelse vÀljer vi en kvalitativ inriktning pÄ vÄr studie. Vi har genomfört tolv intervjuer med lÀrare. Det framkom en rad olika teman nÀr det gÀller hinder i matematiklÀrandet. Teman som lÀrmiljön, sjÀlvförtroendet och motivation, koncentrationssvÄrigheter samt sociala svÄrigheter. NÀr eleverna uppvisar svÄrigheter i matematik sker en rad olika extra anpassningar, vilka görs inom ramen för undervisning.

Detta Àr en studie av ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien Àr att undersöka hur ÄtgÀrderna i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivproblematik pÄ högstadiet Àr utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns nÄgra skillnader i ordinerade ÄtgÀrder för elever i lÀs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ÀndamÄlsenliga ÄtgÀrder ska sÀttas in för elev i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för ÄtgÀrderna och huruvida ÄtgÀrderna har nÄgon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med ÄtgÀrdsprogram.

VÄr intention var att undersöka lÀrares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade pÄ tre ben, en teori om lÀrande, en teori om sprÄk samt cykeln för undervisning och lÀrande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 Är sedan. Idag anvÀnds den över hela vÀrlden. Pedagogiken hade som mÄl att utveckla elevers lÀs- och skrivförmÄga oavsett socioekonomisk bakgrund.Metoden som lÄg till grund för vÄr studie var kvalitativa intervjuer.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

The purpose of this study was to investigate how high school students felt that the computer helped or hindered participation and self-esteem in the learning situation and if the students experienced any differences between when they had been relatively alone in using a computer compared to when everyone had their own computer. The starting point was the national one-to-one projects made to give every student access to a personal computer and how it affected students in special educational needs and previous research. The theoretical approach was based on socioculture/activity theory and theories of self-esteem. Ten high school students in grade one at a senior high school that previously had started up a one-to-one project was interviewed. The results showed that the students primarily used the computer to write and to search the Internet, but even as a alternative or compensatory tool.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsÀttning efter behandling av hjÀrntumör, behöver för stöd i sin skolgÄng. I studien söks svaret pÄ vilka utmaningar eleverna stÄr inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehÄllsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger pÄ intervjuer med Ätta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens frÀmlingskap till sig sjÀlv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt RÄd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojÀmna kognitiva förmÄgor och att svÄrigheter blir synliga dÄ kraven ökar. MÄnga elever upplevs kÀnna ett frÀmlingskap till sig sjÀlv vilket pÄverkar hur stödet tas emot i skolan.

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

BrĂ€dde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frĂ„gor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). SpeciallĂ€rarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. ProblemomrĂ„de BĂ„de internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försĂ€mrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare Ă€r eniga om att elevernas problemlösningsförmĂ„ga mĂ„ste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson frĂ„n högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frĂ„gor i matematik.

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvÀrdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i tvÄ socioekonomiskt skilda omrÄden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker pÄ tvÄ strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsomrÄden, samt att belysa den allmÀnna synen pÄ specialpedagogik. Som grund till vÄrt arbete ligger vÄra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt nÄgra utvalda specialpedagogiska perspektiv. VÄra undersökningar har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer samt enkÀter.

Studiens syften var att skapa förstÄelse för hur elever inom autismspektra har det pÄ högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förstÄelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jÀmnÄriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en sÀrskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallÀrare.

Syftet med studien Àr att studera vilka uppfattningar lÀrare pÄ förskola, gymnasieskola och gymnasiesÀrskola har om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrÄn deras olika behov och förutsÀttningar.För att genomföra studien anvÀndes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fÄnga in lÀrares uppfattningar om barn och elever i behov av sÀrskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar.För att fÄ en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgÄngspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lÀrandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framtrÀdde sex kategorier som skapar förutsÀttningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna Àr Barn i behov av sÀrskilt stöd, Barn med behov av sÀrskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras Àr att lÀrarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra reflektioner av definitionen dÄ det inte finns nÄgon entydig definition Àr att det fÄr konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.