Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur specialpedagoger i segregerade omrÄden med lÄg mÄluppfyllelse ser pÄ högstadieskolors möjligheter att förÀndra sitt arbetssÀtt och dÀrmed minska andelen elever i behov av sÀrskilt stöd. Följande studie Àr menad som ett bidrag för att komma ett steg nÀrmare hur lÀrare och specialpedagoger bör agera pÄ den allra nÀrmaste nivÄn dvs. klassrumsnivÄn och skolnivÄn utan att för den skull förutsÀtta att det finns nÄgon övergripande undervisnings- eller organisationsmodell som passar alla skolor eller klasser. Varje elev, pedagog, klass, skola och situation mÄste behandlas efter sina unika förutsÀttningar.Studien Àr kvalitativ och har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats. UtifrÄn denna ansats har jag försökt ta reda pÄ hur fem specialpedagoger/speciallÀrare, verksamma pÄ högstadieskolor i förortsskolor, ser pÄ hur undervisningen bör anpassas för att fler elever ska uppnÄ mÄlen.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgĂ€rdsprogram under luppen Antal sidor: 44 ÅtgĂ€rdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebĂ€r en sprĂ„klig handling dĂ€r förestĂ€llningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas, hur elever och skolsvĂ„righeter beskrivs samt vilka mĂ„l och Ă„tgĂ€rder som föreslogs i undersökta Ă„tgĂ€rdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 Ă„tgĂ€rdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 Ă„tgĂ€rdsprogram som nĂ€rlĂ€stes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas visar att det Ă„terstĂ„r en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgĂ„ngen. Problematiken visar sig frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller pedagogiska utredningar, nĂ€rvaro av vĂ„rdnadshavare vid upprĂ€ttandet av Ă„tgĂ€rdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lĂ€rares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svĂ„-righeter.NĂ€r det gĂ€ller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande Ă€r ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gĂ€llande pĂ„ alla plan.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever pÄ IV-programmet med matematiksvÄrigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Studien har haft en retrospektiv karaktÀr dÀr eleven i efterhand har sett tillbaka pÄ vad som hÀnt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 Är gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Mina frÄgestÀllningar berör hur lÀrare upplever att det Àr att arbeta med Wittingmetodens ominlÀrning samt hur de upplever att elevernas syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare och skrivare pÄverkas och slutligen hur de upplever att eleverna pÄverkas av metoden. De teoretiska perspektiv som Àr utgÄngspunkterna i arbetet Àr dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser pÄ elevers svÄrigheter samt vilka ÄtgÀrder som lÀmpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gÀllande vad som Àr goda arbets- och lÀrmiljöer för elever som har svÄrigheter med lÀsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att anvÀnda mig av Àr kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som arbetat med Wittingmetoden för att hjÀlpa elever ÄtgÀrda sina lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys som har resulterat i teman. Resultatet visar att lÀrarna har en positiv instÀllning till Wittingmetodens ominlÀrning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, fÄr en starkare tilltro till sin egen förmÄga och dÀrmed Àven ett ökat sjÀlvförtroende..

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallÀrare ser pÄ orsaker till matematiksvÄrigheter, samt hur speciallÀrare arbetar med elever som visar pÄ matematiksvÄrigheter under de senare Ären. Under tredje frÄgestÀllningen stÀlls Àven frÄgan om vad speciallÀrare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes pÄ speciallÀrarnas arbetsplats efter deras önskemÄl. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallÀrare, varav tre stycken har speciallÀrarexamen och tre stycken har bara lÀrarexamen men jobbar som speciallÀrare, pÄ grundskolor i VÀxjö kommun, Ljungby kommun och VÀrnamo kommun.Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar pÄ matematiksvÄrigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men ocksÄ genom den ordinarie lÀrarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallÀrarna anser att dÄligt sjÀlvförtroende Àr en stor bidragande orsak till elevers matematiksvÄrigheter, men Àven att elever med lÀs och skrivsvÄrigheter fÄr svÄrigheter i matematik.Vidare framgÄr det av intervjuerna att arbetet med elever som visar pÄ matematiksvÄrigheter alltid börjar med en ordentlig kartlÀggning av orsakerna till elevens matematiksvÄrigheter.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga förskolepersonalens uppfattning angÄende behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förvÀntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har Àven lagt fokus pÄ hur pedagogerna ser pÄ specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr skriven utifrÄn en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjÀlp av metoderna; enkÀt och fokusgruppsamtal. EnkÀten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen Àgde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick frÄn fem omrÄden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att nÀrhet och tillgÀnglighet till specialpedagog ses som förutsÀttningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen.

Syftet med studien Ă€r att undersöka lĂ€rare och speciallĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. FrĂ„gestĂ€llningarna handlar om förutsĂ€ttningar för lĂ€randet, upptĂ€ckt och identifiering, vilket stöd elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter fĂ„r och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frĂ„gor rör undervisningsmetoder och arbetssĂ€tt som enligt lĂ€rarna och speciallĂ€rarna Ă€r framgĂ„ngsrika för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Studien Ă€r en kvalitativ studie som utgĂ„r frĂ„n ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som anvĂ€nts Ă€r halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: FörutsĂ€ttningar för att lĂ€sinlĂ€rningen ska fungera handlar om miljömĂ€ssiga faktorer dĂ€r barnets tidiga möte med sprĂ„ket och texter Ă€r av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmĂ„ga till koncentration, Ă€r exempel pĂ„ förutsĂ€ttningar för den första lĂ€sinlĂ€rningen.