Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lÀrande kan ske för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa lÀs- och skrivinlÀrningen problematiseras och diskuteras, utifrÄn det fördjupas studien i perspektivet av elever i svÄrigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel pÄ hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet Àr exemplifierande och förankrade i teori.

Studien bygger pÄ tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgÄng. Studien har utförts utifrÄn ett elevperspektiv med utgÄngspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjÀlp av livsberÀttelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till förstÄelsen av elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar utgÄr dÀrför utifrÄn berÀttelseforskningens struktur i form av intrig och vÀndpunkter. Litteraturen; tidigare forskning pÄ omrÄdet samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut idag.

Syftet i vÄr aktionsforskningsstudie Àr att skapa ett arbetssÀtt med förutsÀttningar för elever, att i ett cooperativt lÀrande utveckla sitt matematiska sprÄk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsÀttningar för att anvÀnda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en Ärskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser sprÄket i matematik och hur viktigt det Àr för lÀraren att anvÀnda rÀtt sprÄk med rÀtt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar Àven att ett cooperativt lÀrande Àr positivt för eleverna dÄ de lÀr av varandra genom kommunikation.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en grupp kartlÀggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartlÀggning kan ge. Det Àr vid sjÀlva överlÀmnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartlÀggning, ÄtgÀrdsprogram, bemötande lÀrandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartlÀggare har vi sökt svar pÄ vilka framgÄngsfaktorer som Àr viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartlÀggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartlÀggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar pÄ att kunskapen och insikten om lÀrandet, bemötandet Àr avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhÄllningssÀtt för att inte ha ett exkluderande förhÄllningssÀtt, dÀr eleven ses som tÀrande utan ett inkluderande, dÀr eleven ses som nÀrande, visar studien Àr kÀrnan i En skola för alla som dÄ genomsyras av en god lÀrandemiljö.Studien visar ocksÄ att det i och med överlÀmnandet av kartlÀggningen krÀvs planerad handledning frÄn överlÀmnaren till mottagaren för att kartlÀggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

Studiens syfte Àr att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrÄgor idag. Undersökningen lutar sig pÄ det positivistiska synsÀttet utifrÄn Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar pÄ fem frÄgor; vad Àr skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsÀttningar krÀvs för en ?framgÄngsrik? skola, vilka förutsÀttningar krÀvs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade tvÄ specialpedagoger, tvÄ rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

VÄr studie Àr gjord i syfte att undersöka specialpedagogers och skolledares syn pÄ Montessorimiljöns möjligheter att frÀmja alla barns optimala lÀrande och vilket arbetssÀtt specialpedagogerna anvÀnder i denna miljö. Vi har Àven studerat skolledare och specialpedagogers syn pÄ Montessoriskolans möjlighet att vara en skola för alla. Bakgrunden till att vi valde arbetssÀtt som studieobjekt Àr att vi under vÄra studier funnit att det rÄder tveksamhet om specialpedagogens roll. Vi ville Àven undersöka om skolor med en speciell pedagogik och lÀrandemiljö kan ge alla barn möjlighet till optimalt lÀrande. Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med skolledare och specialpedagoger som Àr verksamma inom Montessoriskolor.

AbstractThis study explores how well teachers think they succeed in their mission to include children with special needs into their ordinary groups of children. Interviews were carried out with five teachers in practice of the public school (year 2,3,5 and 6). The teachers were asked what support they have got from the schools manager, initially and ongoing, (information, necessary education, supportive expertise personnel, assistant teacher to the child and schoolmaterial.) The teachers were also asked how inclusion is arranged by three indicators of participation: physically, socially (interaction) and didactically -in educational situations of reading and writing. One finding of the study was that inclusion is difficult to arrange if  parents of included children demand secrecy of the diagnosis their child has. Three cases reveal severe problems of acceptance for the included child by the peers.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flersprÄkiga elever i matematikundervisningen. FlersprÄkiga elever har ett annat modersmÄl som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att lÀs- och skrivförstÄelsen har betydelse inom matematiken för flersprÄkiga elever Àr tÀmligen kÀnt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyrÄns rapport (2014) visar statistiken att flersprÄkiga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmÄl.Detta Àr en kvalitativ studie som utförts pÄ tvÄ 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flersprÄkiga elever.

I egenskap av speciallÀrare med inriktning mot sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling har vi ett sÀrskilt ansvar nÀr det gÀller elevers lÀs- och skrivförmÄga eftersom merparten av uppgifterna i skolan krÀver en Äldersadekvat lÀs- och skrivförmÄga. NÀr vi som speciallÀrare möter elever med lÄngvariga svÄrigheter inom lÀs- och skrivomrÄdet med en icke kontinuerlig skolnÀrvaro kan det vara svÄrt att definiera grundproblematiken. Detta kan utgöra ett hinder i arbetet att sÀtta in effektiva ÄtgÀrder. Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv identifiera framgÄngsfaktorer som har positiv inverkan för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras skolnÀrvaro utifrÄn ett professionellt bemötande. DÀrför genomfördes semistrukturerade intervjuer av fem speciallÀrare i tvÄ olika kommuner kring deras erfarenhet av elever med lÄg skolnÀrvaro och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Slutsatsen utifrÄn intervjuerna Àr samlade under rubrikerna professionellt förhÄllningssÀtt, lÀs- och skrivsvÄrigheter och lÄg skolnÀrvaro. Resultatet presenteras genom ett antal framgÄngsfaktorer i syfte att öka skolnÀrvaron.

I det hÀr arbetet har jag studerat hur lÀrare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lÀrares val av bilder för att fÄ igÄng muntlig kommunikation i studievÀg 1. Jag har genomfört en enkÀtundersökning pÄ nÀtet med 105 deltagande lÀrare.Resultatet av undersökningen visar att mer Àn hÀlften av lÀrarna anvÀnder bilder varje dag. Bildmaterialet lÀrarna anvÀnder sig av Àr igenkÀnnbara fÀrgfotografier som förestÀller olika hÀndelser. LÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder och materialet Àr utformat pÄ ett varierat sÀtt.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur specialpedagoger pÄ grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan Àr mer inriktad mot att eleverna ska nÄ mÄlen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jÀmföra metoder och arbetssÀtt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning som vi genomförde pÄ 25 specialpedagoger inom respektive skolform. EnkÀten som vi anvÀnt i undersökningen bestod av tvÄ delar, dÀr den första delen handlade om kompensatoriska hjÀlpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frÄgorna i enkÀten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vÄr uppfattning att man pÄ grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssÀtt medan man pÄ gymnasieskolan arbetade mer mot mÄlen i kurserna stÀmmer.

Studiens grund ligger i att Àmnet idrott hÀlsa behandlas ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. För barn med rörelsehinder kan idrottsÀmnet upplevas problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen men samtidigt ska undervisningen vara inkluderade och att det Àr skolans uppgift att se till att skapa pedagogiska miljöer som Àr lÀmpliga, dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Syftet med studien var att kartlÀgga fyra idrottslÀrares uppfattningar, frÄn fyra skolor, kring inkludering av elever med rörelsehinder i den obligatoriska grundskolans undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. UtifrÄn en kvalitativ forskningsansats genomfördes fyra intervjuer med idrottslÀrare som haft olika erfarenheter av rörelsehinder. Det gemensamma för idrottslÀrarna var deras positiva instÀllning till inkludering av elever med rörelsehinder.

Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.