Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet pÄ dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Syftet med studien Ă€r att undersöka lĂ€rare och speciallĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. FrĂ„gestĂ€llningarna handlar om förutsĂ€ttningar för lĂ€randet, upptĂ€ckt och identifiering, vilket stöd elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter fĂ„r och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frĂ„gor rör undervisningsmetoder och arbetssĂ€tt som enligt lĂ€rarna och speciallĂ€rarna Ă€r framgĂ„ngsrika för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Studien Ă€r en kvalitativ studie som utgĂ„r frĂ„n ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som anvĂ€nts Ă€r halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: FörutsĂ€ttningar för att lĂ€sinlĂ€rningen ska fungera handlar om miljömĂ€ssiga faktorer dĂ€r barnets tidiga möte med sprĂ„ket och texter Ă€r av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmĂ„ga till koncentration, Ă€r exempel pĂ„ förutsĂ€ttningar för den första lĂ€sinlĂ€rningen.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lÀrande kan ske för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa lÀs- och skrivinlÀrningen problematiseras och diskuteras, utifrÄn det fördjupas studien i perspektivet av elever i svÄrigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel pÄ hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet Àr exemplifierande och förankrade i teori.

Studien bygger pÄ tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgÄng. Studien har utförts utifrÄn ett elevperspektiv med utgÄngspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjÀlp av livsberÀttelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till förstÄelsen av elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar utgÄr dÀrför utifrÄn berÀttelseforskningens struktur i form av intrig och vÀndpunkter. Litteraturen; tidigare forskning pÄ omrÄdet samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut idag.

Syftet i vÄr aktionsforskningsstudie Àr att skapa ett arbetssÀtt med förutsÀttningar för elever, att i ett cooperativt lÀrande utveckla sitt matematiska sprÄk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsÀttningar för att anvÀnda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en Ärskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser sprÄket i matematik och hur viktigt det Àr för lÀraren att anvÀnda rÀtt sprÄk med rÀtt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar Àven att ett cooperativt lÀrande Àr positivt för eleverna dÄ de lÀr av varandra genom kommunikation.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en grupp kartlÀggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartlÀggning kan ge. Det Àr vid sjÀlva överlÀmnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartlÀggning, ÄtgÀrdsprogram, bemötande lÀrandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartlÀggare har vi sökt svar pÄ vilka framgÄngsfaktorer som Àr viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartlÀggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartlÀggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar pÄ att kunskapen och insikten om lÀrandet, bemötandet Àr avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhÄllningssÀtt för att inte ha ett exkluderande förhÄllningssÀtt, dÀr eleven ses som tÀrande utan ett inkluderande, dÀr eleven ses som nÀrande, visar studien Àr kÀrnan i En skola för alla som dÄ genomsyras av en god lÀrandemiljö.Studien visar ocksÄ att det i och med överlÀmnandet av kartlÀggningen krÀvs planerad handledning frÄn överlÀmnaren till mottagaren för att kartlÀggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Studiens syfte Àr att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrÄgor idag. Undersökningen lutar sig pÄ det positivistiska synsÀttet utifrÄn Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar pÄ fem frÄgor; vad Àr skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsÀttningar krÀvs för en ?framgÄngsrik? skola, vilka förutsÀttningar krÀvs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade tvÄ specialpedagoger, tvÄ rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

VÄr studie Àr gjord i syfte att undersöka specialpedagogers och skolledares syn pÄ Montessorimiljöns möjligheter att frÀmja alla barns optimala lÀrande och vilket arbetssÀtt specialpedagogerna anvÀnder i denna miljö. Vi har Àven studerat skolledare och specialpedagogers syn pÄ Montessoriskolans möjlighet att vara en skola för alla. Bakgrunden till att vi valde arbetssÀtt som studieobjekt Àr att vi under vÄra studier funnit att det rÄder tveksamhet om specialpedagogens roll. Vi ville Àven undersöka om skolor med en speciell pedagogik och lÀrandemiljö kan ge alla barn möjlighet till optimalt lÀrande. Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med skolledare och specialpedagoger som Àr verksamma inom Montessoriskolor.

AbstractThis study explores how well teachers think they succeed in their mission to include children with special needs into their ordinary groups of children. Interviews were carried out with five teachers in practice of the public school (year 2,3,5 and 6). The teachers were asked what support they have got from the schools manager, initially and ongoing, (information, necessary education, supportive expertise personnel, assistant teacher to the child and schoolmaterial.) The teachers were also asked how inclusion is arranged by three indicators of participation: physically, socially (interaction) and didactically -in educational situations of reading and writing. One finding of the study was that inclusion is difficult to arrange if  parents of included children demand secrecy of the diagnosis their child has. Three cases reveal severe problems of acceptance for the included child by the peers.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flersprÄkiga elever i matematikundervisningen. FlersprÄkiga elever har ett annat modersmÄl som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att lÀs- och skrivförstÄelsen har betydelse inom matematiken för flersprÄkiga elever Àr tÀmligen kÀnt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyrÄns rapport (2014) visar statistiken att flersprÄkiga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmÄl.Detta Àr en kvalitativ studie som utförts pÄ tvÄ 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flersprÄkiga elever.