Abstract Malmö högskola LÀrande och samhÀlle Skolutveckling och ledarskap SpeciallÀrarprogrammet Maria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen ? en lÀsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen ? a reading development model for all?). ProblemomrÄde Den rÄdande normen har sedan lÀnge varit att man inte ska lÀra barn att lÀsa och skriva sÄ tidigt. Forskning pekar dock pÄ att barn Àr som mest pÄverkbara för sprÄklig stimulans under sina första Är, och det innebÀr att förskolans insatser Àr betydelsefulla för deras kommande sprÄk-, tal- och skriftsprÄksutveckling. MÄnga forskare menar att en medveten sprÄklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dock poÀngteras det att en hög lÀrarkompetens Àr den mest betydelsefulla bestÄndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns lÀs- och skrivförmÄga och förhindra att lÀs- och skrivproblem uppstÄr. Syfte Jag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsomrÄden i en sydsvensk kommun arbetar med lÀsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur elever i behov av sÀrskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön dÀr insatserna sker. Den insamlingsmetod som anvÀnts Àr kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av sÀrskilt stöd frÄn tvÄ olika skolor, Är 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av sÀrskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och vÀlfungerande.

Jag har gjort en undersökning för att se vilka förÀndringar som sker nÀr en specialpedagogisk enhet drabbas av nedskÀrningar. Syftet med undersökningen Àr att pröva Giota & Lundborgs (2007) teori som visar pÄ ett negativt samband mellan specialpedagogiskt stöd och mÄluppfyllelse i Äk 9. Detta har jag undersökt genom att studera förÀndringar av en specialpedagogisk enhets tjÀnstefördelning, enhetens besöksfrekvens av elever, elevernas slutbetyg samt hur skolans lÀrare uppfattar förÀndringarna av enhetens arbetsuppgifter. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie dÀr datainsamlingsmetoderna har bestÄtt av arkivdata, observationer, enkÀter och intervjuer. Det genomsnittliga meritvÀrde av slutbetygen pÄ den undersökta skolan har sjunkit samtidigt som nedskÀrningar har gjorts pÄ den specialpedagogiska enheten.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att frÀmja sprÄkutveckling samt förebygga och möta lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns sprÄkutveckling samt lÀs- och skrivinlÀrning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer. MÄlgruppen har bestÄtt av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass, skolÄr 1-2 samt specialpedagoger.

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och fÄ insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser pÄ lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ lyfta fram hur elever i behov av stöd fÄr ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger pÄ hur de upplever och ser pÄ sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö Àr avgörande för elevers lÀrande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och nÀrmiljöer.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning nÀr de i klassrummet fÄr specialpedagogiskt stöd i Àmnet och hur de kÀnner sig nÀr de följer med speciallÀraren ut frÄn klassrummet. Det övergripande syftet med studien Àr att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta SUM-elever frÄn Äk 4 och 5. Till grund för analysen anvÀnds Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter pÄ inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast nÀr de lÀr sig matematik Àr den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kÀnde sig socialt inkluderade och vad gÀller den rumsliga inkluderingen spelade den inte nÄgon större roll för dessa SUM-elever.

Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs pÄ individnivÄ, gruppnivÄ och organisationsnivÄ. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvÄrigheter. Med hjÀlp av enkÀter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi fÄ en klar bild av de faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod pÄ individnivÄ, vad som styr hur specialpedagogen arbetar pÄ gruppnivÄ samt vilka faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska stödet Àr organiserat. Dessutom vill vi ta reda pÄ vilka samverkansformer det finns mellan dessa nivÄer. För att fÄ en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgÄtt ifrÄn samt de inlÀrningsteorier vi tror kan vara giltiga för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras pÄ samma sÀtt som i svenskÀmnet i de lÀgre Ärskurserna.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

En helhetssyn pÄ barnet Àr en förutsÀttning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig pÄ familjecentraler, dÀr mÄnga olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien Àr att se vilken roll specialpedagogen kan ha pÄ en familjecentral dÀr olika instanser verkar kring det enskilda barnet som Àr i behov av sÀrskilt stöd. MÄlgruppen bestÄr av specialpedagog med förskollÀrarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, tvÄ förskollÀrare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur specialpedagoger i segregerade omrÄden med lÄg mÄluppfyllelse ser pÄ högstadieskolors möjligheter att förÀndra sitt arbetssÀtt och dÀrmed minska andelen elever i behov av sÀrskilt stöd. Följande studie Àr menad som ett bidrag för att komma ett steg nÀrmare hur lÀrare och specialpedagoger bör agera pÄ den allra nÀrmaste nivÄn dvs. klassrumsnivÄn och skolnivÄn utan att för den skull förutsÀtta att det finns nÄgon övergripande undervisnings- eller organisationsmodell som passar alla skolor eller klasser. Varje elev, pedagog, klass, skola och situation mÄste behandlas efter sina unika förutsÀttningar.Studien Àr kvalitativ och har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats. UtifrÄn denna ansats har jag försökt ta reda pÄ hur fem specialpedagoger/speciallÀrare, verksamma pÄ högstadieskolor i förortsskolor, ser pÄ hur undervisningen bör anpassas för att fler elever ska uppnÄ mÄlen.