Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

Syftet var att undersöka vilken betydelse hälsofrämjande insatser har för upplevd hälsa bland anställda på kvinnodominerade arbetsplatser. Vårt delsyfte med uppsatsen var att genom analys av empiri och teori ge råd till arbetsgivare angående hur hälsofrämjande insatser bör riktas. Vår studie har visat på att tre faktorer (positivt arbetsklimat, inflytande, socialt stöd) har primär betydelse för individens upplevda hälsa. Det är viktigt att först påverka dessa tre för att en förändring i de sekundära faktorerna (kompetensutveckling, friskvård, återhämtning) skall kunna uppstå. Vi menar att detta tankesätt kan underlätta för en organisations främjande av hälsa vilket kan leda till att öka en individs hälsa på arbetsplatsen..

SammanfattningI vår uppsats undersöker vi en särskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda på elevernas, lärarnas och specialpedagogernas/speciallärarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig åt. Med hjälp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstå hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sätt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt är att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, något som vi därför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi använder oss av som metod ger oss möjlighet att tränga in på djupet av respondenternas uppfattningar.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. Två skilda synsätt på elever och elevers svårigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsätt är varandras motsatseravseende om det är eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembärare. De båda synsätten får konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sättet att möta elevenssvårigheter i skolan har varit specialundervisning, där särskild träning,speciella åtgärder och kategorisering/särskiljning av elever varitframträdande.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). Läs- och skrivinlärning i grundskolan och särskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för läs- och skrivundervisning som används i grundskolans första årskurser samt i särskolan.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008.Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid.

Syftet med denna uppsats är att tydliggöra sambandet mellan lärare och specialpedagog/ speciallärare och vilken inställning lärare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkätform med 32 medverkande klasslärare för skolåren 1-6 på tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lärarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frågor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utsträckning än idag. Regelbunden handledning, såväl individuellt som i arbetslaget, är dock relativt sällsynt förekommande enligt studien.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer.

SAMMANFATTNING: Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några rektorers syn på specialpedagoguppdraget ? Vad förväntar sig rektorer i grundskolan av specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do head masters in primary and secondary schools expect from special educators? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammets examensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommande yrkesprofession bland rektorer ute på skolorna. Vi vill belysa detta från rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer oss blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda rektorer i Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur rektorer ser på specialpedagogisk verksamhet. Vi sände ut en onlineenkät där rektorerna svarade på frågor om verksamheten, verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt Specialpedagogiska insatser. Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt. Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten är viktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhällsproblem det är. I och med att det kommit att ses som ett samhällsproblem har det också lett till att insatser skapats från samhällets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mäns våld mot kvinnor i nära relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för våldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för män har. Att vi valt att rikta fokus på just dessa två verksamheter beror på att vi sedan innan haft viss kännedom om kriscentrum för kvinnor.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohälsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frågeställningar i studien. Studien utgick ifrån en hermeneutisk utgångspunkt och var av kvalitativ karaktär. Metoden som användes för att besvara frågorna är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan när barnet föds.

Denna studies syfte är att undersöka våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänstens bemötande och insatser utifrån Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie används en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med våldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtjänsten. De studier som berör våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänsten är väldigt begränsade. Med detta i åtanke bör ytterligare forskning inom detta ämne eftersträvas. Föreliggande studies resultat har varit att de våldsutsatta kvinnornas förväntningar inte överensstämde med upplevelserna som de hade av socialtjänstens bemötande och insatser.