Syfte och frågeställningUppsatsens syfte är att utifrån ett organisationskonsultperspektiv undersöka konflikthanteringsprocessen för två fallbeskrivningar. Uppsatsen besvarar vilka steg organisationskonsulternas konflikthanteringsprocess består av och vad de respektive stegen innehåller. Metod och teoretiskt perspektiv Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer där respektive organisationskonsult presenterar hur han/hon väljer att hantera de beskrivna konflikterna. Konsulternas svar analyseras sedan utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. ResultatOrganisationskonsulternas övergripande uppdrag beskrivs som att förflytta de konfliktinblandade från ett nuläge till önskeläge. Fem stycken övergripande processteg identifieras.  Stegen är generella för studien då de är gemensamma oavsett informant och oavsett fallbeskrivning. Det första steget benämns definiera uppdrag och inbegriper att konsulten skapar sig en övergripande bild av konflikten och organisationen samt enas med uppdragsgivaren om uppdragets syfte och mål. Andra steget benämns definiera relation och handlar om att konsulten säkerställer en förståelse hos de inblandade om hur han/hon tänker arbeta och vad detta innebär för de inblandade i konflikthanteringen.

Examensarbetet handlar om att med hjälp av de kunskaper jag har skaffat mig under utbildningen till byggnadsingenjör visualisera hur en ombyggnad av ett befintligt hus kan komma att se ut. Den aktuella byggnaden utnyttjas idag till butiker på bottenplanet och kontor på andra våningen. I och med ombyggnaden kommer hela fastigheten bli en handelsgalleria.Min uppdragsgivare är Sonark Arkitektkontor AB som i sin tur arbetar på uppdrag av fastighetsföretaget Klövern AB. Som utgångsmaterial har jag haft arkitekternas första idéskisser samt gamla relationsritningar på fastigheten. Arbetet har jag utfört i programmen 3D Studio Max och Adobe Photoshop.Mitt arbete har utmynnat i exteriöra stillbilder och en kort filmsekvens inifrån byggnaden.

ABSTRAKT Bornefjäll, Åsa (2011). I varje länk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av särskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 år (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete är att undersöka hur stödet är organiserat i en kommun, när barn föds med eller hamnar i behov av särskilt stöd, upp till 20 år ålder, utifrån respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

SyfteStödet som ges till familjer och föräldrar till barn med utvecklingsstörning har kommit att förändras över tid. Det stöd som idag erbjuds är bland annat deltagande i stödprogram för rollen som förälder. Ett syfte med studien är att beskriva och analysera hur föräldrar till barn med utvecklingsstörning upplever det stöd som ges inom ramen för föräldrastödsprogrammet Komet. Ett annat syfte är också att söka en förståelse för rollen som förälder till barn med utvecklingsstörning. Samtal kring stödprogrammet utgör sedermera en ingång till intervjuernas mer subjektiva del av föräldrarnas upplevelser.

Denna rapport handlar om utveckling av administratörsfunktioner för applikationen QuickPick som är ett värdesystem för ett lager. I dagsläget finns det inga funktioner för användaren att sortera, gruppera eller filtrera vyinställningar i applikationen. De som använder systemet får kontakta Qsys Sverige AB, där detta uppdrag är utfört, för att ändra vyinställningar manuellt. Rapporten behandlar teori om hur ett lager är uppbyggt, hur man programmerar på ett generellt sätt så att det blir enklare att fortsätta utveckla funktionen. Teorin behandlar också hur man på ett användarvänligt sätt skapar ett system för en administratör.Funktionerna kommer att finnas i en webbportal tillgänglig för administratören och är utvecklat i C# och ASP.NET.

Företagsledarna i undersökningen har stora förväntningar på revisorn. Företagsledarna anser att den fristående rådgivningen får vara ganska omfattande, för att företaget ska kunna få all hjälp de behöver. P.g.a. detta anser företagsledarna att det inte finns något olämpligt område för revisorn att rådgiva inom. Revisorerna i undersökningen sätter däremot en gräns för rådgivningen med hjälp av de etiska reglerna, och lämnar över de uppdrag som de anser att någon annan har mer kompetens för att utföra.

SKF:s fabrikslogistikenhet upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. Det faktiska flödet är inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och små lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport är att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsättningar för ett bättre och mer kontinuerligt flöde. Även buffertarnas utformning är inte helt optimala, då det dagligen samlas ringar utanför på gården som inte kan köras in, eftersom det inte finns plats i den första bufferten.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se.

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred.

Denna rapport beskriver de behov vilka ligger tillgrund för att skapa en IT-säkerhetsdatabas. Rapporten tar även upp olika IT-säkerhetsproblem och för en diskussion om vad som är faran med dessa problem. Diskussionen förs inom två områden rörande IT-säkerhet.Det ena området är om IT-säkerhet i allmänhet och tar upp begreppet CIA. CIA står för de engelska begreppen Confidentiality, Integrity och Availability och på svenska, sekretess, integritet och tillgänglighet.Den andra delen handlar om lite mer specifika IT-säkerhetsproblem, som till exempel virus och sniffing.På uppdrag av FOI är en databas, vilken är avsedd för att lagra information rörande IT-säkerhet, skapad. Rapporten tar upp en del grundläggande databasteori och beskriver designen och implementationen av databasen.

Examensarbetet utfördes på uppdrag av ABB i Ludvika. ABB vill öka effektiviseringen förhanteringen av inkommande gods. Detta för att det mesta sker manuellt i dagens läge och det tarmycket tid och kan resultera i felkällor.Arbetet har två syften. Det första syftet är att förändra del av verksamheten, genom att kommamed ett förändringsförslag när det gäller godshanteringen. Det andra syftet är att jämförastreckkoder och RFID för att se vilket alternativ som passar bäst.För att få fram ett förändringsförslag har vi jobbat med FA/SIM-metoden.Vi har tagit fram ett antal förändringsförslag nedan följer ett urval av dessa:? Ställa krav på leverantörerna att de skall använda streckkoder med rätt standard Code128.? Utforma tydliga och enkla kravspecifikationer för att enklare kunna ta till sig.? Förbättra nuvarande kundrelationer.

Bakgrunden till denna uppsats är det dubbla uppdrag som socialsekreterare så som gräs-rotsbyråkrater har, de ska både kontrollera och stötta klienten på en och samma gång. Stu-dien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inom socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Dessa socialsekreterare ska både arbeta för att ge hjälp till försörjning och hjälp till självförsörjning. Jag har valt att se denna dubbel-bottnade yrkesroll som innehållande två olika roller; en myndighetsutövande roll och en stödjande roll. Studiens syfte är att försöka förstå och analysera vilka intrarollkonflikter som socialsekreterarens yrkesroll kan ge upphov till, vad som orsakar dessa intrarollkon-flikter samt hur de hanteras.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Detta arbete avslutar magisterutbildningen inom Industriell design vid Luleåtekniska universitet. Arbetet har utförts på uppdrag av Agency-9, utvecklareav Javabaserade 3D-motorer. De har tekniken för att producera dataspel avtoppklass men ingen grafisk formgivning och produktion, och är i stort behovav att få igång detta. För att visa upp funktionaliteten i deras 3D-motorAgent FX vill de även ta fram ett demo. Metoderna som använts under arbetet baseras på teorierna om systematiskproblembehandling som lärs ut vid Institutionen för arbetsvetenskap, LTU.

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet..