Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder.Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå.Metod.

Räddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar där personalen får träna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förväntas räddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militära baser eller dess närområde, så kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor såsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne och drunkning/-tillbud hanteras är förmågan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts på senare tid.

Syftet är i denna studie att undersöka hur några förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet på sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar även om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de får från respektive huvudman när det gäller det specialpedagogiska området. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet är uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgång till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som väl fungerande. Dock uttrycker några av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog på enheten. De anser vidare att några av specialpedagogens huvuduppgifter är att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

Studiens syfte är att undersöka om utvalda lärosäten genom sitt utbildningsinnehåll, på ett likvärdigt sätt, förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. Forskningsfrågorna är ?Fokuserar olika svenska lärosäten i samma utsträckning på begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare? Om inte: Vad skulle det kunna bero på??. För att finna svar på forskningsfrågorna studeras utbildningsdokument från fyra lärosäten. De metoder som används är innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Studien är teoretiskt förankrad i verksamhetsteori, men då endast dokument har studerats kan vi bara säga oss vara inspirerade av denna teori. Studiens resultat visar att utvalda lärosäten, utifrån dokumenten, inte på ett likvärdigt sätt förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare.

Syftet med arbetet är att belysa det behov av hjälp och insatser som skolorna anser sig behöva för att på bästa sätt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvårigheter. Vi valde att intervjua åtta personer, vilka möter dessa barn på ett eller annat sätt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av både pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas på flera skolor samt att diagnosen inte sades ha någon betydelse för insatserna för dessa barn..

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagogerna på förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen belyser också vilka resurser pedagogerna har att tillgå i sitt arbete med dessa barn. Detta är för att vi själva som blivande förskolepedagoger ska få en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. Utifrån vad vi har sett i vårt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra människor.

Denna rapport undersöker hur yrkeslärare på gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser på maskinkörkort som från 2012 är nytt i Sverige, och vad yrkeslärarna anser runt den webbaserade utbildningsformen.Träindustrin är hårt drabbad av olyckor som ger lång sjukfrånvaro och bestående men.Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom träbranschen. Men dessa insatser har inte räckt för att minska arbetsskadorna tillräckligt.Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan på olycksstatistiken i Danmark.Genom enkäter har information samlats in från yrkeslärare som genomgått testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet..

Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min påbyggnadsutbildning har väldigt olika uppfattning om, och förutsättningar för, sin kommande yrkesroll och därigenom olika grund till sin yrkesidentitet. Syftet med denna studie är att beskriva hur specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebär att jag gjort fyra djupgående intervjuer ur en begränsad period av specialpedagogernas liv. Det var specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som yrkesverksamma specialpedagoger som jag varit intresserad av.

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksintag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksintaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksintaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien.

Studiens målgrupp är unga vuxna med ADHD-diagnos i åldersgruppen 18-29 år. Huvudsyftet är att utifrån deras erfarenheter och funderingar öka förståelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem såväl som på vilket sätt de använder sig av styrkorna i vardagen samt vilken påverkan de har på deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse är deras erfarenhet av hur samhällets välfärdorganisationer använt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bättre kunna använda sig av dessa. Vidare intresse är hur det skulle påverka deras sätt att se på sig själva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den här uppsatsen dels vad personen själv anser sig vara bra på och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han är bra på och med begreppet samhällets välfärdorganisationer så menas socialtjänsten, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvård.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka vilken betydelse tillgång till specialpedagog på skolan har för elever i läs- och skrivsvårigheter med tanke på utarbetandet av skriftliga åtgärdsprogram. Betydelsen ses då med fokus på innehållet och dokumentationen i de skriftlig utformade åtgärdsprogrammen, samt dess utvärdering och uppföljning. Frågor jag då ställer mig är om dokumentationen i och omkring åtgärdsprogrammen är sådan att det framkommer om det skett en kartläggning av eleven och om denna kartläggning följts upp med utvärdering och uppföljande åtgärder för fortsatt utveckling. Jag frågar mig även om problemet har placerats hos eleven, eller om man sökt problemet på grupp eller organisationsnivå. Min metod utgöras av en jämförande studie av åtgärdsprogram, där jag jag ser på hur dessa skolor utvärderat och följt upp elevernas situation genom kartläggning och/eller test.

The purpose of this study is to describe and analyze a group of participants (social workers, contact families and the young adults who had been given a contact family as children) and monitor their experience of the intervention contact family and its goals, contents and design. We also wanted to look into what goals and guidelines are available regarding the interventions design and contents. We also looked into parts of the intervention which the participants found most useful for them individually. The method we used in our study was qualitative interviews. We compared and analyzed our results to research made on the subject and the theoretical frame.

Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsväxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora åldersavgångar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte åtgärder vidtas på såväl central som regional nivå kommer en stagnation ske på arbetsmarknaden vilket i förlängningen kommer att hota välfärden. De områden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är (1) Förstärka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen från arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och (4) etablering av unga på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens län) arbete med generationsväxling genom att besvara följande frågeställningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att främja en god generationsväxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit åtgärder för att främja ett ökat arbetskraftsdeltagande inom de fyra kärnområden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förändringar? Om så är fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? Då syftet är undersökning av rådande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..