AbstractThe purpose of this study is to deepen my knowledge in how teachers can teach pupils with reading and writing disabilities, and also find out how a co-operation with remedial teachers can look like.The study is based on qualitative interviews with two teachers and two remedialteachers.The study shows that the two teachersÂŽ co-operation with the remedial teacher appeared to bedifferent. The teacher who had the longest work experience was the one of the two that had a co-operation with the remedial teacher, the other teacher who graduated in 2007 did not have any co operation at all with the remedial teacher.The study also showed that the teachers and the remedial teachers in the study had different opinions about what method to use for pupils with reading and writing disabilities, and that the LTG method was the one most frequently used .All the participants in the study agreed that reading and writing disabilities is a large area, andthat there is a large variety in difficulties among the students . Some of the difficulties the participants had experienced were problems with decoding, pupils that had problems with learning the letters..

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar med barnens sprÄkutveckling. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat forskare, logopeder och en specialpedagog. För att undersöka hur pedagogerna arbetar i förskoleverksamheter har vi anvÀnt oss av enkÀter som de fÄtt svara pÄ. VÄra frÄgestÀllningar Àr Vilka olika typer av arbetssÀtt anvÀnds i förskolan? Hur ser pedagoger pÄ förskolan pÄ sitt sprÄkberikande arbete med barnen? Intervjuerna har transkriberats och analyserats med enkÀterna och forskningen som vi lÀst i Àmnet.

Att se varje elev Àr en viktig del av lÀraryrket, och som lÀrare bör man strÀva efter att möta alla elever pÄ deras egen nivÄ och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fÄtal studier genomförts kring elevers olika lÀrstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset vÀcktes sÄledes att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan pÄ elevernas inlÀrning. DÀrmed kommer studien att behandla elevers olika sÀtt att lÀra, olika intelligenser och miljön i lÀrandesammanhang.Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet dÀrför utfördes en intervjuundersökning dÄ det ansÄgs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lÀrare som alla arbetar i grundskolans tidigare Är intervjuades.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lÀra sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar Àmnet sprÄkliga fragment möjliga att anvÀnda endast i begrÀnsade, specifika situationer eller kan Àmnet stÀrka ett demokratiskt beteende hos eleven? DÄ syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tyska kan fungera som ett demokratiÀmne har jag tittat pÄ vad elever som studerar tyska i Är nio erbjuds att lÀra sig tala om utifrÄn lÀroböcker. Detta undervisningsinnehÄll har jag sedan stÀllt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum dÄ dessa teorier belyser nÄgra av de dimensioner ett utbildningsvÀsen kan behöva innehÄlla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas hÀr en kommunikativ förmÄga att lyssna och argumentera över vad som Àr viktigt och rÀttvist i diskussioner kring frÄgor som berör samhÀllets medlemmar. UtgÄngspunkt för studien Àr skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag frÄn 2010 samt via lÀroplan och kursplaner frÄn 2011.

Under utbildningen till specialpedagog vÀcktes vÄrt intresse för handledning. Handledning kan anvÀndas vÀl i fortbildningssyfte och Àr i jÀmförelse med mÄnga andra former av fortbildning hÄllbar, eftersom den Àr situationsbaserad och unik för organisationen. VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning pedagogisk grupphandledning förekommer i Malmö stad. Ett underliggande syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka effekter rektorerna ser med pedagogisk grupphandledning. Vi har gjort en totalundersökning med hjÀlp av enkÀter som rektorerna har besvarat.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever utvecklar ett funktionellt andrasprÄk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lÄng tid andrasprÄkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gÀllande elevernas sprÄkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in pÄ band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som Àr mest sprÄkutvecklande för andrasprÄkselever. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för sprÄkinlÀrningen.

Arbetet handlar om barn med koncentrationssvÄrigheter. VÄrt syfte Àr att fÄ fördjupade kunskaper om barn som har det svÄrt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och ÄtgÀrdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frÄgestÀllningar vi behandlar Àr vad koncentrationssvÄrigheter Àr, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda dem. Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr observationer, intervjuer och litteraturstudier.

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det Àr en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lÀrare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag lÀst visar att det Àr viktigt för elever med dyslexi och lÀs och skrivsvÄrigheter att fÄ tidig hjÀlp för att inte komma in i en ond cirkel, som pÄverkar elevernas sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla. Om eleverna inte lyckas med lÀsningen och skrivandet pÄverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga Àmnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mÄn i klassrummet Àr viktigt.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.

Syftet Àr att belysa hur rektorer och förskollÀrare ser pÄ arbetet kring rutiner som anvÀnds i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lÀrande, hur görs förÀldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd? För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte sÄ har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollÀrare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen Àr viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var Àven överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och förÀldrarna Àr viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete pÄ sin förskola med förÀldrarna. Förskolornas sÀtt att arbeta kring stödÄtgÀrder varierar dÄ det var lika mÄnga som anvÀnde sig utav ÄtgÀrdsprogram som av handlingsplaner.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrÄn bÄde lÀrares perspektiv och barns perspektiv. MÄlet med undersökningen var att fÄ djupare kunskaper inom Àmnet. Under undersökningens gÄng har vi genomfört bÄde lÀrare och barnintervjuer dÀr vi har fÄtt svar pÄ hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarna anvÀnder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Genom Ären har mÀnniskan kontrollerat sÀttet att föda upp grisar pÄ genom olika uppfödningssystem och avel. Trots detta har inte grisarnas beteende förÀndrats mÀrkbart. De har fortfarande i stort sett samma naturliga beteende som vildsvinet, vilka de hÀrstammar frÄn. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa vad som kan hÀnda om grisar hindras frÄn att utföra sina naturliga beteenden och presentera vad forskningen har kommit fram till gÀllande de vanligaste beteendestörningarna hos gris. Informationen Àr hÀmtad frÄn artiklar som har sökts fram i olika databaser. Grisar i det vilda spenderar 8 timmar per dag Ät att böka och födosöka samt Àgnar mycket tid Ät att utforska och gyttjebada.