Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka lÀrares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod anvÀndes intervju i bÄde undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lÀrarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes ocksÄ för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lÀrarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredstÀlland och material och övningar dÀrifrÄn hjÀlper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, sjÀlvkÀnsla, samarbetsförmÄga, koncentrationsförmÄga och motorik. LÀrarna anser att fysisk aktivitet Àr en nödvÀndighet i undervisningen för eleverna nÀr det Àr lÄngpass i skolan.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det Àr svÄrt att veta hur mÄnga hemlösa personer som befinner sig i Sverige dÄ hemlöshet Àven innefattar de som lever utan uppehÄllstillstÄnd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av bÄde fysisk och psykisk ohÀlsa och dÄliga erfarenheter av vÄrden kombinerat med en begrÀnsad ekonomi och oklarheter vart i vÄrden de ska vÀnda sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vÄrden. Sedan 2013 har bÄde asylsökande och papperslösa rÀtt till vÄrd som inte kan anstÄ och enligt hÀlso-sjukvÄrds lagen ska vÄrden ges med respekt pÄ lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vÄrd.Syfte: Att beskriva sjukvÄrdspersonals upplevelse av att vÄrda patienter som lever i hemlöshet.Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut frÄn databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollÀrare verksamma inom förskolan ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollÀrarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? inte behöver vara nÄgon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte Àr tillrÀcklig.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn pÄ pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt fÄ en indikation pÄ om och i sÄ fall hur förskollÀrarens uppfattningar liknar eller skiljer sig frÄn specialpedagogens uppfattningar i frÄgan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien bestÄr av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar pÄ fyra aspekter av förstÄelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsÀttningarna för pedagogisk handledning ? svÄrigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jÀmförelsen av förskollÀrarens och specialpedagogens uppfattningar sÄ Àr tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsÀttningarna för pedagogisk handledning.

Wiklund, Marie-Louise (2007) LÀrares syn pÄ specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att beskriva och undersöka lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Baserat pÄ lÀrarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man anvÀnder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemÄl och behov som finns. Med hjÀlp av en strukturerade intervjuer vill jag ÄskÄdliggöra lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat pÄ att specialpedagogen Àr en viktig person i skolan. Att undervisa Àr vad lÀrare Àr vana vid att specialpedagogen gör.

Studiens övergripande syfte var att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att fÄ kunskap om vad det Àr mer som hÀnder i klassrum bortsett frÄn den traditionella undervisningen. Studien bygger pÄ fyra grundskollÀrares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

En jÀmförelse av hur tvÄ skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera faktorer som Àr av betydelse nÀr skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick frÄn föjande frÄgor: PÄ vilket sÀtt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan tvÄ skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer, tvÄ klasslÀrare, en specialpedagog och en speciallÀrare för att ta reda pÄ hur de pÄ olika organisationsnivÄer ser pÄ den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka pÄ nÄgra skillnader i hur de bÄda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den pÄverkar barns lek och lÀrande. I vÄr studie har vi intervjuat tretton pedagoger frÄn tvÄ förskolor, en Montessoriförskola, samt tvÄ skolor. Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lÀrande och att se hur pedagogers medvetenhet Àr kring miljön som arbetsredskap. Vi sÄg av resultatet av vÄr studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lÀrande. Pedagogerna var ocksÄ överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtÀnkt.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. UtifrÄn detta vÀcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstÀmmiga om vad eleverna har svÄrigheter med och de bÀsta arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvÄrigheter.

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgÄng. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ intervju och för studien Àr tvÄ rektorsomrÄden utvalda och representeras av tvÄ rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns mÄnga fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptÀcka barn i behov av sÀrskilt stöd och stöd Ät personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, Àr den frÀmsta anledningen till att rektorerna valt att satsa pÄ specialpedagoger i förskolan. Vem som frÀmst gynnas framkommer inte utan barn, förÀldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nÀmns alla som de som har stor nytta av arbetet.

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet Àr mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd frÄn lÀraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lÀrande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilket av omrÄdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes pÄ 16 olika förskoleavdelningar fördelat pÄ 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.