Beteendestörningar hos gris
Genom åren har människan kontrollerat sättet att föda upp grisar på genom olika uppfödningssystem och avel. Trots detta har inte grisarnas beteende förändrats märkbart. De har fortfarande i stort sett samma naturliga beteende som vildsvinet, vilka de härstammar från. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa vad som kan hända om grisar hindras från att utföra sina naturliga beteenden och presentera vad forskningen har kommit fram till gällande de vanligaste beteendestörningarna hos gris. Informationen är hämtad från artiklar som har sökts fram i olika databaser.
Grisar i det vilda spenderar 8 timmar per dag åt att böka och födosöka samt ägnar mycket tid åt att utforska och gyttjebada. Grisar i konventionella besättningar spenderar 30 min per dag med att äta och resten av tiden med att sova. Majoriteten av grisarna lever i miljöer där de inte har någon möjlighet till att utföra sina naturliga beteenden. De flesta kan inte böka, utforska, födosöka, svalka sig om de blir varma eller bygga bon åt sina ungar. De nekas även sitt sociala beteende utan normalt flockliv, revirbeteende eller rörelsebehov. Grisar kan då börja utveckla onormala beteenden såsom rörbitning, svansbitning och bukmassage. Dessa uppkommer som ett försök till att åtgärda frustration, stress, oförutsägbarhet eller brist på kontroll över sin miljö. Beteendena orsakar lidande hos grisen och innebär en försämrad djurvälfärd. För att undvika uppkomsten av onormala beteenden är enda möjligheten att sträva efter en miljö som så långt som möjligt tillgodoser grisarnas naturliga behov. Grisar i mer naturlig miljö blir mindre rädda, mer aktiva, leker mer, uppvisar en större repertoar av beteenden samt färre beteendestörningar. Sättet vi håller grisar på idag inom konventionell grishållning är ohållbart ur beteendesynpunkt. För att kunna förbättra välfärden hos grisarna kommer det krävas stora förändringar inom dagens grisproduktion. Det behövs betydligt tydligare och strängare lagstiftning som efterföljs, större motivation hos bönderna att förbättra grisarnas välfärd och en ökad medvetenhet hos konsumenterna.