I den hĂ€r studien undersöks hur ett par förskollĂ€rare och en specialpedagog anvĂ€nder sig av resultatet av TRAS för att designa sin verksamhet. Jag har Ă€ven undersökt hur resultatet av TRAS pĂ„verkar den pedagogiska miljön i verksamheten samt hur förskollĂ€rare och specialpedagoger ser pĂ„ arbetet med TRAS. För att genomföra studien och samla information har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats med strukturerade intervjufrĂ„gor i mötet med förskollĂ€rare och specialpedagoger. FörskollĂ€rarna Ă€r eniga om att det Ă€r viktigt att utveckla sin verksamhet och de tar hjĂ€lp av TRAS- materialet för att kunna genomföra detta. Även om enstaka av de tillfrĂ„gade förskollĂ€rarna Ă€r kluvna till TRAS- materialet sĂ„ anser de att materialet Ă€r bra att anvĂ€nda i verksamheten.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

I detta examensarbete var vÄrt syfte att försöka se vilka matematiska förmÄgor som synliggjordes nÀr elever arbetade tillsammans i grupp. Eleverna gick i Är 3-4 och de fick arbeta med ett matematiskt problem. Till största delen har vi anvÀnt oss avKrutetskiis definition av vad han menade var matematisk förmÄga. Dessa definitioner har vi brutit ner och tolkat sÄ att de blev tillÀmpningsbara pÄ barn i 9-10 ÄrsÄldern. Vi har observerat 12 elever, som har videofilmats och nÀr vi analyserade materialetupptÀckte vi flera av Krutetskiis förmÄgor.

AbstractExamensarbete inom lÀrarutbildningen 15 poÀngTitel: Pedagogers strategier avseende multietniska konfliktkontexter? En kvalitativ intervjustudie, utförd pÄ sju lÀrare angÄende hur de hanterar konflikter i mÄngkulturella klassrum.Författare: Nastasha Fre WolduTermin och Är: VT 09Kursansvarig institution: LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Ivar ArminiExaminator:Rapportnummer: VT09-2611-001Nyckelord: mÄngkulturell, multietnisk, pedagoger, konflikthantering, konfliktlösning, interkulturell___________________________________________________________________________Syfte: Att ta reda pÄ hur lÀrare med yrkeserfarenhet i den mÄngkulturella skolan, löser de konflikter som uppstÄr iklassrummet?HuvudfrÄgor: Hur ser en typisk konflikt ut i ett mÄngkulturellt klassrum? Vilka pedagogiska strategier tillÀmpas vidkonfliktsituationer? Hur löser man konflikter, om eleverna har skilda uppfattningar beroende pÄ det kulturella bagaget ochtrosuppfattning i ursprungsfamiljen?Metod: Kvalitativa intervjuer. Samt ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och ett sociokulturellt perspektiv vidlitteraturbearbetning.Material: Analys av det lÀrarna delgivit samt granskning av den litteratur jag lÀst avseende mÄngkulturalitet sÄvÀl somkonflikthanteringsmetoder. Samt litteratur kring konflikthantering i stort samt mÄngkulturell sÄdan.Resultat: Jag har funnit att de 7 olika lÀrarna jag intervjuat har rÀtt sÄ olika strategier samt olika handlingsmönster nÀrkonflikter vÀl har gÄtt överstyr. Pedagogerna har Àven olika konfliktförebyggande metoder.

Syftet med fallstudien var att studera hur lÀrare, speciallÀrare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptÀcka och ÄtgÀrda lÀs- och skrivsvÄrigheter i Äk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare, en speciallÀrare och en specialpedagog fÄtt en ingÄende bild av hur detta arbete ser ut pÄ tvÄ olika stockholmsskolor. UtifrÄn pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna sÀga att teori och praktik stÀmmer bra överens och mycket av det som vi har lÀst i litteraturen verkar ocksÄ praktiseras ute pÄ de tvÄ skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte anvÀnder sig av ?vÀnta-och- se?- pedagogiken för att barnens lÀsning ska komma igÄng av sig sjÀlvt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser nÀr det gÀller barn som ligger i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Under det senaste Ärhundradet har man haft olika syn pÄ vad som Àr normalt och vad som Àr avvikande. Dessutom har problembestÀmningar och diagnoser kommit och gÄtt. Alla som arbetar i skolans vÀrld kommer sÀkerligen att möta barn i svÄrigheter. Trots samma diagnoser kan symtomen vara vÀldigt olika. Detta krÀver att pedagoger har kunskap om diagnoserna och kan sÀtta in resurser som passar det enskilda barnet.Syftet med arbetet Àr att beskriva och granska olika uppfattningar av diagnoserna DAMP och ADHD samt ÄskÄdliggöra praktiska metoder som forskning lett fram till.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och i lÀrandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi gÄr Àven in pÄ definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollÀrarna arbetar mest med förhÄllningssÀtt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lÀrandemiljö. Det framkommer ocksÄ att förskollÀrarna pratar om att det kan behöva göras förÀndringar i den fysiska lÀrandemiljön men att de rent praktiskt inte gör nÄgot med den.

I detta examensarbete har jag strÀvat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvÀrt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. UtifrÄn den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid Àr det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilket stöd det finns för sprÄkminoritetselever, dvs elever i USA som inte har engelskan som modersmÄl, i de amerikanske klassrummen. Jag intervjuade fem amerikanska lÀrare i Atlanta. Jag ville ta reda pÄ hur medvetna dessa lÀrare Àr om de speciella behov sprÄkminoritetselever har. De fem intervjuade lÀrarna kÀnde till grundlÀggande ideer om att undervisa sprÄkminoritetselever i sina klassrum men ingen av dem hade lÀst om det under sin utbildning. Undersökningen indikerar att andra sprÄk Àn engelska inte har sÄ stor betydelse i skolor i Atlanta och att lÀrare inte fÄr tillrÀckligt med undervisning om sprÄkminoritetselever.

Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterÀra lÀsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssÀtt fick en ökad lust till lÀsning. VÄrt utvecklingsarbete genomfördes pÄ en grundskola i Är 5-9. Arbetet gick ut pÄ att eleverna skulle fÄ presentera sina lÀsta böcker för varandra pÄ andra sÀtt Àn genom att skriva en recension. UtifrÄn elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

Föreliggande studie undersöker metodiken i sprÄkundervisningen. PÄ sÄ sÀtt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. MetodikÀmnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle sprÄklÀrarna sakna den grundlÀggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikÀmnets Äliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lÀrare har vÀvt in i sitt yrke, det vill sÀga, klarlÀgga lÀraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lÀrares intresse att skapa en sÄ effektiv, nöjsam och lÀrorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgÄ desto större Àr chansen att uppfylla sÄdana krav.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

VÄr studie handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi i grundskolan och hur man som lÀrare upptÀcker och arbetar med de elever som har svÄrigheter, vilket ocksÄ har varit vÄrt syfte genom arbetets gÄng. Det finns ett intresse för dessa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter eftersom det för dem innebÀr en stor problematik att dagligen handskas med detta ? bÄde i vardagliga situationer och i skolan. Eftersom dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett vanligt förekommande problem anser vi att vi, som blivande lÀrare behöver mer kunskap kring Àmnet dÄ vi med all sÀkerhet kommer att trÀffa pÄ elever med dessa svÄrigheter, och nÀr det hÀnder vill vi kunna möta dessa elever med svÄrigheter pÄ bÀsta möjliga vis. Vi har valt att bygga vÄr empiri pÄ intervjuer med grundskolelÀrare, specialpedagog och speciallÀrare, dÀr nÄgra intervjuer varit öga mot öga och en del via mail..

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde pÄverka elevernas sinnesstÀmning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i Ärskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen strÀckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkÀter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik anvÀndes de tvÄ genrerna: populÀr- och klassisk musik.