Uppsatsen är ett examensarbete på 22,5 hp, som kom till på uppdrag av SONO inredningar och Tranås skolmöbler och har utförts av Sara Storm, student på Produktdesignprogrammet vid Malmö högskola, under våren 2012. Arbetet behandlar klassrummens ljudmiljö i låg- och mellanstadieskolor samt hur elever sitter i sina stolar. Kan en elevstol bidra till en bättre ljudmiljö i klassrum och erbjuda en bra ergonomisk sittkomfort för eleven? Resultatet blev en stol, där material och konstruktionslösningar reducerar buller och med sin vippfunktion möjliggör ett flexibelt sittande..

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Syftet med uppsatsen är att studera användningen av inlärningsstilar i ett klassrum. Vilka möjligheter till att använda flera olika inlärningsstilar tar eleverna samt vilka möjligheter som läraren ger. Vilka inlärningsstilar används allmänt i klassrummet och även specifikt under läs- och skriftspråkundervisningen. Undersökningen gjordes i en F-2 klass på en skola i mellersta Sverige. Metoden som användes var observation.

The objective of this study was to describe and analyze some of the conflicts in the class room using solution strategies from a human needs perspective. This was done by a qualitative in-vestigation based on the observations of the participants.The query of how every day conflicts arise in the class room and their reasons.The result was analyzed using reference frame in human needs theory. The results showed that there were several reasons for a conflict and its solution. It was also shown that creating a nice atmosphere in the class room was a continuous effort and the strategies of the teachers in a conflict situation were different depending on the situation. Human needs theories assists us to analyze and handle conflicts in the class room..

I denna studie undersöktes hur specialpedagogens roll som utvecklingsledare kunde användas för att vidareutveckla pedagoger i förskolan rörande språket inom matematiken med leken som metod. Vår metod för studiens genomförande var halvstrukturerade intervjuer. Vi genomförde tio intervjuer med specialpedagoger där sju arbetade i resursteam och tre arbetade direkt i förskolans miljö. Utav den information vi fick ta del av visades bilden av specialpedagoger som innehar många kunskaper för att vidareutveckla det matematiska språket i förskolan med fokus på lek. Vårt resultat visade på varierande förutsättningar i arbetet med att stödja pedagogerna i att nå ett mer medvetet förhållningssätt beroende på specialpedagogers uppdrag från sin arbetsledare och på den aktuella situationen i respektive verksamhet..

Denna undersökning vill ge en bild av hur det kan se ut i ett klassrum vad gäller användningen av språket på matematiklektionerna ? varför använder vi flera olika ord för samma sak? Den vill även väcka tankar hos lärare och blivande lärare i matematik för skolans tidigare år samt även förskolan, om hur användningen av språket i matematiken kan komma att påverka eleverna vid senare studier. För att se hur det kan se ut så har en klass på mellanstadiet och deras lärare observerats och intervjuats. Resultatet visar att eleverna själva väljer att använda andra ord än de läraren och läromedlen på mellanstadiet använder. Samtal har även förekommit med förskollärare och föräldrar för att se hur dessa matematiska ord presenteras för eleverna innan de börjar sin skolgång..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap.

The text is about behaviour and appearance of boys and girls in the classroom in a gender perspective. How are the boys and girls placed in the classroom, and does this affect them in any way? How boys and girls are called on to speak. Is the teacher fare in the allocation of speech? There are a lot of differences between the genders, boys and girls are placed in a special way.

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssättet Matematik på talets grund (MTG) samt i några matematiklärares klassrum. De metoder vi använt oss av för att få svar på vårt syfte och frågeställningar är komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Vårt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lärande tydligt. Vi kan också konstatera att MTG är ett konstruktivistiskt arbetssätt. När det gäller konstruktivismen i klassrummet, så visade vår undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors inställning försvårar den nyexaminerade matematiklärarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

Arbetets syfte är att utreda de hjälpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvårigheter. Den metod som används för att uppfylla syftet är kvalitativa intervjuer på tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklärare på vardera skola. Resultatet baseras dock på åtta intervjuer på grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att på de skolor där pedagoger har ett gemensamt synsätt på specialpedagogik utformas hjälpinsatser för elever i specifika matematiksvårigheter. Där det råder motsättningar mellan pedagogers syn på specialpedagogik utformas inte relevanta åtgärder för elever i specifika matematiksvårigheter.

Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få enbättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utfördapå fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare ochen specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanorgrundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap.

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag på hur man kan använda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag använt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt föreläsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia på Malmö Högskola samt studiebesök på Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrån parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan använda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehållande olika övningar och uppgifter att använda i samband med parkbesöken..

Vår uppsats ger inblick i hur några förskollärare, lärare och en specialpedagog beskriver sitt medvetna arbete för att främja elevers språkliga medvetenhet, och hur barn agerar/reagerar vid ett pedagogiskt strukturerat arbete med rim, ramsor och andra språklekar. Vi har besökt två skolor, en mångkulturell och en icke mångkulturell skola. I undersökningen har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet stöds av intervjuer och observationer, tillsammans med aktuell forskning. Resultatet av undersökningarna visar att de intervjuade pedagogerna beskrev att de arbetade medvetet för att främja den språkliga medvetenheten med hjälp av rim, ramsor och andra språklekar.

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andraspråkselever och vuxna analfabeter som är sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte också vilka svårigheter det fanns i samband med dessa elevers alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med specialpedagog. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. Två var sfi - lärare, en arbetade i förberedelseklass (år 6-9) och en intervju skedde med en lärare i svenska som andraspråk och en speciallärare (år 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.