I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelÀrare pÄ tre olika förskolor uppmÀrksammar,underlÀttar och hjÀlper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Hur pedagogernatillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjÀlpmedel för att skapa enmeningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten.Undersökningen Àr genomförd med en kvalitativ metod och Àr baserad pÄ trepedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. UtifrÄn vÄra intervjuer har vibearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vien inblick i informanternas arbetsÀtt och deras syn pÄ hur arbetet med barnen ges uttryck iverksamheten samt hur man som förskollÀrare och specialpedagog förhÄller sig till begreppeten skola för alla.Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmÀrksammar, stöttaroch hjÀlper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttninggenom att se till att deras förutsÀttningar och behov uppfylls. De pÄpekar under intervjuernaatt de lÀgger stor vikt pÄ det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna gevarandra rÄd samt att vÀrdet av att kunna diskutera med varandra.

Syftet med följande arbete Àr att Àr att kartlÀgga och granska hur ungdomar pÄ individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men Àven att ta reda pÄ vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser pÄ sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus pÄ gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ hur nÄgra elever pÄ IV-programmet hade upplevt resan frÄn grundskolan till gymnasieskolan. VÄr intention var att fÄ höra elevernas egna berÀttelser samt att ta reda pÄ de tankar och kÀnslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ att eleverna, trots att de lÀmnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn pÄ framtiden.

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgÄtt frÄn klassrummen som Àr skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lÀrarens roll har förÀndrats frÄn en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet sÄ har önskemÄlen pÄ klassrummen ocksÄ förÀndrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulÀra klassrummets hierarki och istÀllet tillÀmpa ett kvadratiskt klassrum pÄ 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i omrÄdet ? eklunden ? finns bÄde grupprum och uteplats.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det pÄverkar elever och lÀrare, hur elever och lÀrare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar Àven hur matematikundervisningen pÄverkas av det klassrumsklimatet och hur lÀrare arbetar för att fÄ fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet Àr inte en del av det hÀr examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet pÄverkar elever och lÀrare, hur klassrumsklimatet pÄverkar det matematiska lÀrandet hos eleverna samt en jÀmförelse av elevers och lÀrares syn pÄ klimatet i klassen.

Syftet med detta examensarbete Àr att jÀmföra i vilken utstrÀckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende pÄ elevernas Äldrar i skolÄr 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svÄrigheter och hinder pedagoger ser med anvÀndandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna Àr. Utomhuspedagogik ingÄr i den pedagogiska debatten som en del i lÀrprocessen och innefattar mÄnga omrÄden. Undersökningen fokuserar pÄ naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturomrÄden och platser i skolans nÀrhet. Flera forskare pekar pÄ möjligheter och svÄrigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populÀrt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus frÀmjar inlÀrningen. DÄ naturen anvÀnds som klassrum stimuleras flera sinnen sÄ som lukt, kÀnsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som Àr aktiva desto djupare inlÀrning berikas man med. Hur fungerar det egentligen pÄ en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden vÀxer i omfÄng saknar ofta en skog i nÀrmiljön dÄ den fÄr ge vika för Ànnu mer bebyggelse.

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

Att tala inför andra Àr för de allra flesta bÄde nervöst och svÄrt. I skolan stÀlls krav pÄ elever att de ska vara goda talare. Vad hÀnder om eleverna inte har de rÀtta förutsÀttningarna och kanske rent av lider av talÀngslan? Genom att undersöka fenomenet talÀngslan, som Àr nÄgot lÄngt mer Àn bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktÀr. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för elever med talÀngslan i skolan och hur man som pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling.

VÄr studie syftar till att fÄ kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter för att kunna hjÀlpa och underlÀtta för elever med dessa svÄrigheter i klassrummet samt sÀtta in rÀtt ÄtgÀrder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för ÄtgÀrder, hur man upptÀcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjÀlpmedel det finns pÄ marknaden. Genom att vÀlja en metod dÀr vi inriktar oss pÄ elever genom observationer och intervjuer vill vi fÄ fram deras syn pÄ undervisningssituationer och hjÀlpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara anvÀnder en brÄkdel av de hjÀlpmedel som finns pÄ marknaden.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att fÄ veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i tvÄ olika klasser, en hörande klass och en dövklass..

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

Den hÀr rapporten har tagits fram med stöd av bland annat Specialpedagogiskaskolmyndigheten, SPSM, Resurscenter syn i Stockholm. Ett examensarbete dÀrjag fördjupat mig i rummet som informationsbÀrare. MÄlet med studien har varitatt ta fram en gestaltning som baseras pÄ riktlinjer för hur ett moderntgrundskoleklassrum kan utformas för att stödja orienteringen för barn medsyntolkningssvÄrigheter. Detta för att möjliggöra en ökad tillgÀnglighet förmÄlgruppen i den fysiska miljön, vilket i sin tur kan bidra till mÄlgruppenssjÀlvstÀndighet och trygghet i skolan med förhoppning om ökadkunskapsutveckling. LÀrandemiljön i ett klassrum för Ärskurs tvÄ i en avStockholms nyare skolor har studerats för att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckningman idag tar hÀnsyn till barn med synnedsÀttning i framtagandet av nya skolor.För att nÄ mÄlet har jag utgÄtt frÄn teorier och litteratur kring bland annat CVI,perception, orientering/wayfinding, fÀrg och kontrast.

Syftet med följande studie Àr att ta reda pÄ vad som ligger till grund för ett vÀlfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och pÄ vilket sÀtt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet gÄr till och hur den talaktivitet ser ut som Àger rum i klassrummet mellan lÀrare och elever.Studien bestÄr av samtalsinspelningar genomförda under tvÄ olika svensklektioner med tvÄ olika klasser och lÀrare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, dÀr vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lÀrare och elever. Genom en enkÀtstudie studeras bland annat lÀrares och elevers instÀllningar till samtalen.Resultatet visar att i helklassamtalet var lÀraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden.

Syftet Àr i denna studie att undersöka hur nÄgra förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet pÄ sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar Àven om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de fÄr frÄn respektive huvudman nÀr det gÀller det specialpedagogiska omrÄdet. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet Àr uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgÄng till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som vÀl fungerande. Dock uttrycker nÄgra av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog pÄ enheten. De anser vidare att nÄgra av specialpedagogens huvuduppgifter Àr att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.