SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt.

Vid Volvo construction equipment AB, Component division i Eskilstuna, har nedväxling i förpackningsstorlekar genomförts som en del i en omfattande omställning mot Volvo Production System och Lean. Genom att producera med mindre satsstorlekar och hemtagningskvantiteter, vill Component division sänka sin kapitalbindning och bli flexiblare mot variationer i produktionen. Dessvärre påverkar nedväxlingen förpackningskostnaden till följd av ytterligare hantering, transport och administration. För Component division är det viktigt att få en god uppfattning om hur alla förpackningskostnader utvecklas med tiden. De vill i framtiden följa ett lämpligt nyckeltal för att se hur effektiva de är inom förpackningslogistik samt hur beslut och förändringar påverkar kostnaden.

Utgångspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommiti ett flertal rapporter, samtidigt som många framställningar pekar på att dagens matematikundervisningbedrivs på ett mycket traditionellt sätt.Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hurmatematiklärare i grundskolans senare år planerar, genomför, följer upp och utvärderar sinundervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hurlärare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.Undersökningen har genomförts som en kombination av enkät och intervju, där den inledandeenkäten dels har gett en bred bild av lärarnas uppfattningar inom några väsentliga områdendels använts för att fånga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senaredelen av undersökningen, där avsikten varit att komma några utvalda lärare närmare in pålivet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det både finns stora variationer mellan olika läraressätt att arbeta, samtidigt som det finns många gemensamma uppfattningar. Den bild somjag fått genom intervjuerna, vilken i mycket stämmer överens med flera tidigare undersökningar,är att den dominerande formen av individualisering är hastighetsindividualisering däreleverna arbetar med samma material men i olika takt.För att individualisera undervisningen på ett mer effektivt sätt krävs troligtvis en störrevariation, än vad denna undersökning kunnat visa, både vad gäller innehåll och metoder. Oftahandlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frågan om att låta sig styras elleratt försöka påverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krävs ett systematisktoch strukturerat angrepps- och arbetssätt.

SammanfattningSyfte- Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar som finns inom inköpsprocessen i företag med en kundorderdriven tillverkning och hur dessa utmaningar kan hanteras för att uppnå ökad effektivitet.Metod och genomförande ? För att uppfylla syftet har en fallstudie på Lidan Marine i Lidköping utförts. Genom observationer och intervjuer på fallföretaget har empiri samlats in för att parallellt analyserats med studiens teoretiska ramverk. Utifrån en analys har sedan studiens resultat utformats.Bakgrund ? Ett företag med en kundorderdriven tillverkning kännetecknas av otillgängliga buffertar och lager som kan fånga upp variationer och brister i materialflödet.

Eleverna i grundsärskolan bedöms efter kunskapskraven i Lgr 11 och i de fall elev eller vårdnadshavare begär det ska betyg sättas. Lärarna ska på ett likvärdigt sätt bedöma elevens kunskaper och förmågor oavsett var i landet eleven bor. Kunskapskraven innehåller några nyckelbegrepp som tydliggör vad som skiljer kunskapskraven från varandra på de olika betygsstegen. Skolverket menar att en samsyn kring förståelsen av nyckelbegreppen måste framarbetas på respektive skola. Den här fenomenografiskt inspirerade studien belyser variationer kring hur några lärare uppfattar nyckelbegreppen och hur lärarna kopplar ihop begreppen med den enskilde eleven. Nyckelbegreppen som behandlas i detta arbete är medverka, delvis fungerande och välfungerande.

Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast.

Bakgrund: Matematikundervisningen har varit debatterad i dagspressen den senaste tiden, detta har gjort att vi har valt att göra vår studie inom matematikområdet. Det vi har märkt från våra respektive VFU-platser (förskola och skola) är att elever får frågor där det intressanta för läraren är att de har rätt svar. Vår uppfattning är att lärare visar stort intresse för elevernas svar. De är inte intresserade av elevernas förståelse av den matematiska operationen, framförallt inte när svaret är rätt. Vi vill även se ifall eleverna löser additionsuppgifter på olika sätt beroende på om de har tillgång till laborativt material eller inte.

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet.

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.Studieobjektet definieras genom några kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nå "rätt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och därmed till de internaliserade normer som där gäller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och målinriktning det vill säga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder:Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa. MetodStudiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod.

Benämningen ?den nya andra generation invandrare? innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande.

Fjärrvärmesystemet har sedan dess begynnelse varit behovsstyrt. Detta innebär att kunden bestämmer hur mycket värme som ska levereras, vilket leder till stora variationer i värmeproduktionen. Variationerna leder till effekttoppar i fjärrvärmesystemet, dessa är dyra för energibolaget som då tvingas starta sina spetslastanläggningar som oftast består av oljepannor.För att jämna ut effekttopparna i fjärrvärmenätet använder sig fjärrvärmebolagen i dagsläget av ackumulatortankar som värmebanker, dessa laddas ofta upp under natten då effektbehovet från nätet är lägre. De är även dyra att införskaffa samt att de kräver driftunderhåll. Genom att använda sig av redan befintliga värmebanker i fjärrvärmenätet kan man undvika att investera i ytterligare ackumulatortankar.Genom att utnyttja redan befintlig teknik kan man använda flerbostadshus som virtuella värmebanker.

Denna uppsats behandlar skogsföretagens inventeringsrutiner och datakvalitens betydelse för den kortsiktiga planeringen. I arbetet framgår det också vilka konsekvenser och följdeffekter som felaktiga indata till beräkningsrutinerna kan ge. Värdföretag för arbetet har varit AssiDomän skog AB, Lycksele. I arbetet jämförs kvaliten på indata till de operativa planeringsrutinema. Jämförelsen görs mellan beståndsdata från det egna indelningsregistret (IND) och data som insamlats vid en fältinventering av objektet.

Under vår utbildning har vi hört talas om Guide Michelin. Guiden anses vara det viktigastebedömningssystemet inom restaurangbranschen. Vilka de exakta kriterier är eller hur maninom branschen uppfattar detta bedömningssystem, är frågor som studien ämnar besvara. Ibakgrunden tar vi upp restauranghistoria som kort beskriver restaurangbranschens framväxtunder 1900-talet och hur samhällets syn på serveringsyrket förändrats under samma tidsepok.Det finns ett antal faktorer som påverkar hur en måltid upplevs. Dessa har stor betydelse idagens samhälle då vi har gått från tillverkningsindustri till upplevelseindustri.

Syftet med detta projekt, som har bedrivits hos Fundia Special Bar AB i Boxholm, är att med hjälp av bland annat upprättandet av nya layouter bidra till att produktiviteten i en av företagets avdelningar, färdigställningsavdelningen, förbättras. En produktionssimuleringsmodell har tagits fram för att illustrera nuläget samt för att utvärdera föreslagna förändringar. Färdigställnings-avdelningen förädlar valsade stålprofiler genom riktning, kapning, värme-behandling etcetera. Projektet inleddes med att data samlades in och analyserades för att skapa en bild över vilka produkter avdelningen hanterar, hur de hanteras samt i vilka volymer de hanteras. Baserat på denna analys gjordes en flödeskartläggning och en beskrivning av nuläget som visade på ett stort antal möjliga tillvägagångssätt i bearbetning av material.