Förpackningseffektivitet vid Volvo construction equipment
AB, Component division
Vid Volvo construction equipment AB, Component division i Eskilstuna, har nedväxling i förpackningsstorlekar genomförts som en del i en omfattande omställning mot Volvo Production System och Lean. Genom att producera med mindre satsstorlekar och hemtagningskvantiteter, vill Component division sänka sin kapitalbindning och bli flexiblare mot variationer i produktionen. Dessvärre påverkar nedväxlingen förpackningskostnaden till följd av ytterligare hantering, transport och administration. För Component division är det viktigt att få en god uppfattning om hur alla förpackningskostnader utvecklas med tiden. De vill i framtiden följa ett lämpligt nyckeltal för att se hur effektiva de är inom förpackningslogistik samt hur beslut och förändringar påverkar kostnaden. Målet med examensarbetet är att ta fram en beräkningsmodell för förpackningskostnader som Component division kan använda till nyckeltalsuppföljning samt att ge rekommendationer som kan sänka förpackningskostnaden. Projektet har avgränsats till kostnader som är relaterade till användandet av Volvo standard emballage. Examensarbetet har huvudsakligen bestått av en Benchmarkingstudie av andra enheter inom Volvo construction equipment AB samt genom analys av Component divisions förpackningslogistik och kostnader. Jämförelse visar att det finns skillnader i förpackningslogistiken inom Volvo construction equipment AB och att de producerande enheterna har olika synsätt på förpackningshantering, strategier och principer. Genom att studera andra beräkningsmodeller inom Volvo AB och förpackningslogistiken vid Component division har två beräkningsmodeller för förpackningskostnader framtagits. Den ena för nyckeltalsuppföljning och den andra för att kalkylera årliga nedväxlingskostnader av förpackningsstorlek på artikelnivå. Kostnader som inkluderats i modellerna är användningskostnad för förpackningar, hanteringskostnader samt transportkostnader. För att säkerställa modellernas överensstämmelse med verkligheten har de testats med realla data. Resultatet visar att modellerna är användbara men med vissa anmärkningar. För att Component division i framtiden ska kunna producera sina produkter förpackningseffektivt bör slöserier inom förpackningslogistik minimeras och där möjligt elimineras. Att samtidigt ta lärdom från andra producerande Volvoenheter genom benchmarkingstudier och regelbunden kommunikation med andra förpackningstekniker, är ett bra sätt att utveckla den egna förpackningslogistiken.