Utomhusbelysning i staden berör många. Det är en angelägenhet för stadens invånare, fastighetsägare och politiker för att bara nämna några. Idag arbetar människor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvälls- och nattetid. Det ställer krav på belysningen, eftersom människor måste kunna ta del av staden även när det är mörkt. Det här kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan användas.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Arbetet behandlar en tätorts utveckling i förhållande till en större stad och i anslutning till värdefull natur och jordbruksmark. Förhållandet mellan mindre orter och städer blir alltmer utsatt med tanke på det ökade pendlingsavståndet, högre krav på boendemiljö osv. Förhållandet mellan stad och land är därför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och städer. Trönninge som är ett litet samhälle norr om Varberg har stor potential att växa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nära natur och med ett cykelavstånd till Varberg centrum. Samhället har fina naturområden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats. Varberg växer i en snabb takt vilket ökar intresset för att exploatera samhällen i närheten av staden.

Detta examensarbete är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Stockholmsregionen växer kraftigt. Bostadsköerna i Stockholmsområdet är långa och Solna, med sitt goda läge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med både tunnelbana, pendeltåg, bussar och snart även tvärbana är populärt. Inom 20 år beräknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostäder i den takten är en stor utmaning.

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden.

Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter. Genom att området har dominerats av järnvägstrafik för industrier kännetecknas området fortfarande av stora byggnader och rälsdragningar.

Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt.

Under de senaste decennierna har det svenska samhället genomgått stora förändringar där urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstäderna, därmed har ett ökat krav ställts på städerna och dess stadsdelar. I storstadsområdena finns idag en stor variation av hushåll och i olika sammanhang har ett antal bostadsområden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det så kallade miljonprogrammet under åren 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansättning där en stor del av invånarna exempelvis är av utländsk bakgrund. Bebyggelsen från miljonprogramsåren visar på dåtidens bostadspolitiska målsättningar och välfärdssamhällets ambitioner, en vision om det nya samhället och den moderna människan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsområdena påbörjades har en debatt kring dessa områden blossat upp i massmedia.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjälp av inventering på plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvärdering av platsens kvalitéer och brister följs därefter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremål för en arkitekttävling. Med hjälp av texter av Jürgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet är så viktigt. Därefter beskrivs det spänningsfält mellan auktoritet och tillgänglighet för allmänheten som präglar många offentliga platser, däribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jämförs några nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. Träden i parken har inventerats med hjälp av muntliga anteckningar,det vill säga ljudinspelningar, som gjorts på plats.

Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus. Nötbolandet är ett kuperat landskap och tillsammans med dess övriga förutsättningar ligger teorier om terränganpassning för småhusområden till grund för själva planförslaget. Detta förslag anger till att börja med vilka områden som går att bebygga och sedan hur dessa delområden bör utformas. Längst bort i Nötbolandet, vid den östra stranden, äger kommunen själv mark som dess tjänstemän funderar på hur den kan exploateras. Examensarbetet tar därför även ställning till om och i så fall hur detta område bör exploateras. En idé om att bygga ett nytt sommarstugeområde, utform-at som ett traditionellt fiskeläge, test-as i detta område, utifrån analyser utförda vid befintliga fiskelägen..

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. Området har formats av den tidens ideal med breda vägar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har få förändringar och förbättringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera området, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att främst fokuserat mitt arbete på: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och beståndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är heterogena. Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun.