A new system of public transportation that can simplify and shorten the trips made throughout the city, anddo that both cheap and environment-friendly. Sounds like good news. This new system, though, require anall new type of infrastructure, differing from what we are used to see in our cities. Podcar, or PRT, as thesystem is called can become a transport revolution, possibly. If that revolution does happen it is crucial that webeforehand have studied the possible effects it can cause on our city environment, from a spatial point of view.This thesis thoroughly describes the function and essence of the PRT system and presents what is availabletoday and in what forms.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

Den här studien är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetet omfattar tio veckor av studier som har resulterat i en rapport samt ett gestaltningsförslag. Fokus i studien har varit på att undersöka vilka funktioner som bör tydliggöras i väntrummet på ungdomshälsan i Uppsala. Efter litteraturstudier och insamling av empirisk data har ett designförslag tagits fram. I designförslaget har väntrumsytan utökats.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se på vilket sätt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

This thesis focus on the presentation of the filmic room the viewer sees in George A. Romero´s three horror classics Night, Dawn and Day of the Dead. The hypothesis goes as follow; fear and element of tension becomes greater if the audience/viewer has a good knowledge about the filmic room in the film, in other words, a good spatial awareness. The conclusion is that it does. The environment is active in its becoming and in its presentation to the viewer.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

This thesis focus on the presentation of the filmic room the viewer sees in George A. Romero´s three horror classics Night, Dawn and Day of the Dead. The hypothesis goes as follow; fear and element of tension becomes greater if the audience/viewer has a good knowledge about the filmic room in the film, in other words, a good spatial awareness. The conclusion is that it does. The environment is active in its becoming and in its presentation to the viewer.

This exam essay will look at dyslexia, dyscalculia and the connections that may exist between these two phenomena. My purpose, from the beginning, was to investigate if there might be any connections between dyslexia and dyscalculia, or if the consequences that appear as a result of dyslexia, might lead to problems and difficulties in mathematics.   I found it very hard to find literature that deal with dyscalculia, both as a subject of its own and together with dyslexia. Therefore, I was more or less forced to focus on difficulties in mathematics as a result from dyslexia.   From what I have found, dyslexia and dyscalculia cannot be connected, at least not without more research on the subject. Two consequences; an impaired short-term memory and also an impaired spatial ability are both common, both for persons with dyslexia and for persons with dyscalculia. Other than these, there are no connections, apart from the difficulties in mathematics that are directly, or indirectly, caused by dyslexia..

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbättra Drottningtorgets kvaliteter ur främst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rådande problematiken och förutsättningarna på platsen samt med bakgrund av teoretiska utgångspunkter. Arbetet inleds med teorier från respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsätter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlägsna den rådande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsättningar som diskuterats. I förslaget har stor hänsyn tagits till människors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahålla gröna områden för rekreation..

The reason for performing an Environmental Impact Assessment (EIA) is to incorporate environmental concern in different kinds of plans and projects. The purpose of such an assessment is to identify and describe direct, indirect and cumulative environmental impacts.Geographical Information System (GIS) is a tool that can be used to combine spatial extension of both sensitive areas and different environmental impacts in a quick and easy way. Because of that, descriptions of environmental impacts and motivation of different standpoints on a specific issue can be more correct and easier to make if GIS is used as a tool.Hence, GIS can contribute to improve the quality of Environmental Impact Assessments. If the benefits of using GIS are to out weight the costs, geographical information of satisfactory detail, actuality and accuracy need to be available at reasonable prices.In this paper, case studies are carried out for three different geographical analyses to investigate the use of GIS as a tool in EIA. From these case studies, more general conclusions about the benefits and limitations of using GIS for Environmental Impact Assessments are also drawn.

Arbetes syfte är att resultera i ett planförslag för Pottholmen och svara på tre frågeställningar som behandlar översvämningsrisk, tillgången till offentliga och mer privata delar och möjligheten till ökad vattenkontakt. För att få en förståelse för Pottholmen har jag använt mig av metoden realistisk stadsanalys. Jag har även använt mig av Kevin Lynch begrepp för att kartera området. Resultatet av arbetet blev ett planförslag över ett nytt område som är intressant att röra sig genom tack vare användningen av Gordon Cullens teori om serial vision och som är uppbyggt av både offentliga, halvoffentliga och halvprivata rum enligt Jan Gehls teorier..

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet är en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar på varför det efterfrågade i undersökningen inträffar (brist på attraktivitet och låg användning).

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.