Kampen om staden - En prövning av gränser
Fysisk planeringSpatial planning - social planningSpatial planning - local planningOffentliga rumGraffitiTerritorium skapandeStark offentlighetSvag offentlighetFasadkonstKlotterMarginalerMalmö
Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen
mellan den
olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i
Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där
målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen
mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför
sina
målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i
det offentliga rummet.
Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium
skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens
roll i skapandet av offentliga rum. Studien intar ett postmodernistiskt
perspektiv gentemot planering då den teoretiska utgångspunkten för arbetet är
Nancy Fraser teori om den starka respektive svaga offentlighet. Den teoretiska
bakgrunden blir att undersöka hur den svaga
respektive starka offentligheten kan göra sig synlig ur ett planerings- och
arkitektoniskt perspektiv och därav genom de tre undersökningsenheterna.
Studien visar att de tre enheterna prövar varandra i den offentliga miljön
genom vidgande och försvar av
territorium. Framförallt har graffiti en stor roll i kampen om det offentliga
rummet då den är olaglig och anses som en negativ företeelse i stadsrummet, en
normbrytande handling samt att verken anses vara skadegörelse. Graffiti prövar
den lagliga fasadkonstens och konstinstitutionernas territorium genom en
ständig närvaro utanför sina målpunkter och utanför de två lagliga väggarna i
Malmö. Graffitin blir den svaga offentligheten som indirekt bedriver en opinion
gentemot den starka offentligheten, den lagliga fasadkonsten och
konstinstitutioner, genom att pröva regelverk, normer och territorium med
handling. Graffitin blir ett tydligt tecken på en motsatt sida där invånarna
tar på sig att själva utforma sina offentliga rum. Detta kan ses som en del av
den kampen mellan den starka och svaga offentligheten som skapar stadens rytm.