Denna rapport beskriver arbetet med att sammanställa ångförbrukande processer på Norrmejeriers Mejeri i Umeå som skulle kunna konverteras till fjärrvärmedrift. En del arbete har också lagts ner på att hitta förbättringsförslag på mejeriets ångsystem och beräkna nödvändig maxeffekt på en ny biobränsleeldad panna som är planerad att driftsättas före slutet på 2017.Processdata, som till stor del uppmätts av Sweco Systems för en energikartläggning av mejeriet, har använts till att undersöka 23 olika processer med en årlig energianvändning på ca 22 000 MWh. 11 av dessa processer har så låga temperaturkrav att fjärrvärme skulle kunna driva dessa året om, de anses därför vara mer lämpade för fjärrvärmedrift än de övriga. Dessa 11 processer har ett sammanlagt årligt energibehov på ca 15 000 MWh och hit hör bland annat uppvärmning av vatten till processer och tapp, värme till mejeriets ventilationssystem och förvärmning av nytt pannvatten.Resterande processer anses olämpliga att driva med fjärrvärme då kostnaden för att göra detta troligen blir högre än i dagsläget och en del av dessa processer enbart kan drivas med fjärrvärme en begränsad del av året. Till dessa processer hör värmning av mjölk och grädde vid några av mejeriets pastörer och återuppvärmning av diskvatten.I arbetet presenteras 3 olika förslag på hur fjärrvärmen kan kopplas in till undersökta processer.

Hästen levde från början i det fria och människan tog den första kontakten för köttets skull. Innan hästen domesticerades levde den som gräsätare på stäppen i flock med andra hästar. Det är långt ifrån hur dagens hästhållning ser ut. Därför krävs det att hästens grundläggande behov tillgodoses. Detta ställer också krav på att stallets miljö tillgodoser hästarnas behov. Syftet med denna studie var att utvärdera halmpellets med avseende på ekonomisk lönsamhet och hästarnas välbefinnande. Studiens frågeställningar var: Är halmpellets ekonomiskt lönsamt som strömaterial jämfört med kutterspån? Hur påverkas ammoniakavgången från de olika strömaterialen? Finns det några skillnader i hästens liggbeteende på en bädd av halmpellets jämfört med en kutterspånsbädd? Studiens hypoteser var: Halmpellets blir mer lönsamt med hänsyn till gödsel, strömängd och arbetstid.

Denna rapport grundar sig i Svenska Mässans planer på expansion och de krav på effektiv hantering och korta ledtider som det medför. Svenska Mässans unika förutsättningar vad gäller yta, bransch och placering medför ett komplext flöde av material. Flödet försvåras ytterligare av att lager och de hallar där eventen genomförs på ligger på olika plan. Den andra delen grundar sig i den litterära brist som finns kring den här typen av logistik. I rapporten introduceras därför ett nytt begrepp - Mässlogistik.

Enligt ett beslut från EU-kommissionen ska åtgärder genomföras för att energianvändningen inom EU ska minska. Minskningarna ska motsvara ungefär 20 % av dagens energianvändning och ska uppnås till år 2020 (Europeiska Kommissionen, 2011). En sektor som använder stora mängder energi är byggbranschen som står för nästan en tredjedel av energianvändningen i samhället (Brogren, 2012). Den största delen av energin används inte under uppförandetiden utan under byggnadernas efterföljande livstid. Det finns därför stora besparingar att göra om energin som krävs för att upprätthålla ett tillfredsställande inomhusklimat minimeras.

Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.En energideklaration innehåller uppgifter om en byggnads årliga energi-förbrukning för uppvärmning, ventilation och övriga tekniska installationer. Ställt i förhållande till byggnadens uppvärmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan på ett kostnadseffektivt sätt går att förbättra skall energideklarationen även innehålla förslag på sådana förbättringar.  Samtidigt säger regelverket att åtgärdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvärden inte får lämnas. Inom kulturmiljövårdssektorn har röster höjts för att uppmärksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med äldre byggnader.

Syftet med denna rapport var att utföra två riskanalyser. Den ena täcker allmänna vattenledningsnätet med avseende på vattenkvalitet och funktion när sprinkleranläggningar använder det allmänna vattenledningsnätet som vattenkälla via direktkoppling, den andra täcker sprinkleranläggningars funktion när de använder det allmänna ledningsnätet som vattenkälla via direktkoppling.Sprinkleranläggningar har i uppgift att upptäcka och starta bekämpning av en brand i dess initialskede. För att kunna göra detta krävs en vattenkälla som kan leverera ett visst vattenflöde med ett visst tryck under en viss tid. Denna vattenkälla kan utgöras av det allmänna vattenledningsnätet om denna uppfyller de krav en sprinkleranläggning ställer på vattenflöde. Det allmänna ledningsnätet har i primär uppgift att leverera dricksvatten till vattenverkens abonnenter.

Då de tre fastigheterna 1940 kom i Skogsvårdsstyrelsens ägo fanns här inte annat än ung- och restskog. Det konsortium som tidigare stått för ägandet hade tagit ut allt värdefullt timmer. 47 % av skogsmarken omfattades av kalmark och virkesförrådet uppgick till endast 26,7 m3/ha. Restskogen rensningshöggs och i mitten på 50-talet var samtliga av de gamla hyggena återbeskogade. Idag, dryga 50 år senare, står här 147 m3/ha och det totala virkesförrådet uppgår till 96 800 m3sk. 1909 bodde bara på Mångbyn 25 personer, men under första världskriget avfolkades området snabbt.

I ett samhälle som präglas av diskussioner kring klimatförändringar, energikris och överkonsumtion är aktörer på alla nivåer skyldiga att bidra till ett effektivare energiutnyttjande. Klart är att Sveriges energikonsumtion måste sänkas för att klimatmålen ska kunna uppnås och denna rapport ämnar undersöka hur detta kan göras på kommunal skolnivå, en instans med knappa resurser men goda effektiviseringsmöjligheter. Målet var att frambringa förslag på åtgärder och förändringar som kan bidra till att minska energiförbrukningen i svenska skolor. Objektet för fallstudien är Bergshamraskolan, en relativt stor skola belägen i Solna kommun utanför Stockholm. Skolan byggdes på 60-talet och har sedandess genomgått ett fåtal upprustningar och renoveringar, energistandarden var därför genomgående låg. Utredningen inleddes med en omfattande litteraturundersökning där tidigare forskning och liknande arbeten granskades.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktäriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B är ett kärnämne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebär att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingår en större skriftlig uppgift där ska eleverna skriva en text utifrån en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att välja mellan.

Fastighetsbolaget Klövern AB förvaltar 45 fastigheter i Karlstad kommun. Med stigande energipriser ökar behovet för Klövern att energieffektivisera sina fastigheter för att minska kostnaderna. Rapportens syfte är att undersöka tre av Klövern utvalda fastigheter med hög energiförbrukning. Målet är att presentera energibeSparande åtgärder för Klövern att använda som beslutsunderlag för framtida investeringar. För åtgärdsförslagen görs LCC-analyser för att undersöka om de är lönsamma.

I och med det stigande oljepriset har intresset för asfaltåtervinning ökat. Det oljebaserade bitumenet som är 6 viktprocent av asfalten och det som ger asfalten sin karakteristiska färg, lukt och egenskaper är en dyr produkt som asfaltstillverkarna vill utnyttja så många gånger som möjligt. Genom att använda upptagen asfalt igen i produktionen hoppas branschen på att Spara på miljö och resurser samtidigt som det asfaltberg som annars skulle uppstå omsätts. År 2000 modifierades Skanskas första asfaltverk inom regionerna Syd och Sydost för varmåtervinning med kall inblandning av granulat i blandaren. I dagsläget har alla utom ett verk kall inblandning.

BakgrundI Sverige finns 9850 mil väg som är statligt ägd och 4160 mil kommunalt ägd väg. Av dessa består 80 % av asfalterat underlag. Det innebär att den offentliga verksamheten i Sverige omsätter stora mängder asfalt, både i form av nyanläggning av vägar samt underhåll av gamla vägar. Det finns också en stor privat asfaltmarknad, främst bestående av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter är en stor men ännu outforskad del av marknaden.SyfteUndersökningen hade till syfte att undersöka och jämföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt.

Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumärke behöver man veta vad ett varumärke innebär och de kriterier som skall uppfyllas. För att lära sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgå. Utifrån denna kunskap och företagets affärsidé skapas flera ledord.  Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, område och för de budskap man vill ge sända. Med dessa som grund skapar man ett namn som gärna får vara en förkortning och det kan vara helt påhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och båda kan användas för större särskiljande på marknaden.

Idén till projektet grundar sig i brottsförebyggande design. Detta innebär att designern genom hela designprocessen försöker tänka brottsförebyggande och därigenom förhoppningsvis förebygger brott. Den offentliga utomhusmiljön är idag ett problemområde där många känner sig otrygga. För att känna trygghet är det viktigt att få en bra och korrekt uppfattning om sin omgivning. Dålig belysning bidrar till att uppfattningen av omgivningen försämras och därmed påverkas känslan av trygghet.

Människan står inför en rad olika miljöproblem och skogen spelar en central roll som ett hållbart alternativ. Detta ställer i sin tur krav på skogsindustrin att leverera produkter till konkurrenskraftiga priser. För att göra skogsindustrins produkter attraktiva krävs ett starkt skogsbruk som kan tillgodose industrin med de råvaror den behöver i form av timmer och massaved. Sågverken är idag utsatta av hård global konkurrens och har därigenom behövt anpassa och effektivisera sin produktion vilket således ställt nya krav på skogsbruket. Skogsbruket klarar i dagsläget inte av att fullt nå sågverkens längdkrav på grund av en alltför stor längdvariation på kapade stockar.