Varsamhet på undantag?
en undersökning av det svenska energideklarationssystemets påverkan på äldre bebyggelses karaktärsbärande värden
EnergideklarationEnergieffektiviseringäldre bebyggelseKulturhistoriskt värdefullKaraktärsbärande värdenKulturvårdVarsamhetPlan-och bygglagenSpara och bevara
Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.En energideklaration innehåller uppgifter om en byggnads årliga energi-förbrukning för uppvärmning, ventilation och övriga tekniska installationer. Ställt i förhållande till byggnadens uppvärmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan på ett kostnadseffektivt sätt går att förbättra skall energideklarationen även innehålla förslag på sådana förbättringar. Samtidigt säger regelverket att åtgärdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvärden inte får lämnas. Inom kulturmiljövårdssektorn har röster höjts för att uppmärksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med äldre byggnader. Vetenskapliga belägg för vilka effekter energideklarations-systemet faktiskt har på det bebyggda kulturarvet saknas dock i dagsläget, vilket är den bakomliggande anledningen till behovet av denna undersökning. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka eventuella risker det svenska energideklarationssystemet medför för äldre bebyggelses kulturvärden.För genomförandet av undersökningen har en värderingsmetod för att bedöma riskgraden i systemets olika åtgärdsförslag tagits fram. Metoden utgår från begreppet karaktärsbärande värden och den teoretiska utgångspunkten att såväl gällande lagstiftning för ändring av byggnader som den svenska kulturmiljö-vårdens målsättningar bör uppfyllas om byggnadens karaktärsbärande värden identifieras, respekteras och bevaras. Åtgärdsförslagen har klassificerats efter om de medför Hög, Viss eller Låg risk för att en byggnads karaktärsbärande värden påverkas på ett sådant sätt att dess visuella helhetsverkan störs och/eller att dess förmåga att förmedla sin historia förhindras. Undersökningen har utförts på statistik som hämtats från Boverkets energideklarationsregister, databasen Gripen, och omfattar samtliga godkända energideklarationer för en- och tvåfamiljshus samt flerbostadshus under 2012. Resultatet av undersökning visar, bland annat, att det inte finns procentuellt påtagliga skillnader mellan åtgärdsförslagens omfattning och typ i förhållande till byggnadernas nybyggnadsår. Detta till trots går det med den värderingsmetod som använts för undersökningen inte att utesluta att energideklarationssystemet utgör en viss risk för äldre bebyggelses karaktärsbärande värden. Den slutsatsen baserar sig dels på att det för en betydande mängd äldre byggnader lämnas åtgärdsförslag som medför Hög risk, även om förekomsten av sådana förslag procentuellt sett är begränsad i förhållande till övriga riskgrupper. Dels tyder resultaten på att anledningen till denna låga procentandel snarare är att åtgärderna inte anses kostnadseffektiva än att de oberoende energiexperterna motiverar sina beslut på antikvariska ställningstaganden. Uppsatsen ger dessutom förslag på förändringar av energideklarationssystemet, samt på vidare forskning i ämnet.