Utredning av en möjlig fjärrvärmeinstallation på Norrmejerier i Umeå
Denna rapport beskriver arbetet med att sammanställa ångförbrukande processer på Norrmejeriers Mejeri i Umeå som skulle kunna konverteras till fjärrvärmedrift. En del arbete har också lagts ner på att hitta förbättringsförslag på mejeriets ångsystem och beräkna nödvändig maxeffekt på en ny biobränsleeldad panna som är planerad att driftsättas före slutet på 2017.Processdata, som till stor del uppmätts av Sweco Systems för en energikartläggning av mejeriet, har använts till att undersöka 23 olika processer med en årlig energianvändning på ca 22 000 MWh. 11 av dessa processer har så låga temperaturkrav att fjärrvärme skulle kunna driva dessa året om, de anses därför vara mer lämpade för fjärrvärmedrift än de övriga. Dessa 11 processer har ett sammanlagt årligt energibehov på ca 15 000 MWh och hit hör bland annat uppvärmning av vatten till processer och tapp, värme till mejeriets ventilationssystem och förvärmning av nytt pannvatten.Resterande processer anses olämpliga att driva med fjärrvärme då kostnaden för att göra detta troligen blir högre än i dagsläget och en del av dessa processer enbart kan drivas med fjärrvärme en begränsad del av året. Till dessa processer hör värmning av mjölk och grädde vid några av mejeriets pastörer och återuppvärmning av diskvatten.I arbetet presenteras 3 olika förslag på hur fjärrvärmen kan kopplas in till undersökta processer. De två första förslagen ger framtida visioner om hur alla 23 undersöka processer kan konverteras till fjärrvärme. Det tredje förslaget visar däremot hur en fjärrvärmeanslutning kan se ut inom en snar framtid och i detta förslag ansluts endast de 11 mest lämpade processerna till fjärrvärmen.Det tredje förslaget användes till att göra en ekonomisk jämförelse mellan att värma processerna med ånga eller fjärrvärme. Det enda som jämfördes i beräkningarna var kostnaden för uppvärmning av processerna och ingen hänsyn togs till installationskostnader av fjärrvärmen eller den nya pannan. Beräkningarna visade att störst ekonomisk vinst kunde göras genom att använda sig av fjärrvärme för basbehovet och sedan toppa på detta med ånga när värmeförbrukningen var hög. Med ångproduktion i de befintliga pannorna skulle Norrmejerier kunna spara 1,8 miljoner kr/år med denna lösning. När den nya biobränslepannan installeras så sjunker däremot den möjliga besparingen till någonstans mellan 420 000- 860 000 kr/år.Förutom de besparingar som skulle kunna göras med en fjärrvärmeinstallation har flera förlustfaktorer identifierats i gångsystemet. Bland annat förloras ca 9 000 MWh årligen som flashånga eller genom att kondensat inte återförs till pannorna. Förbättringsförslag för att minska förlorade energimängder och effektivisera andra processer tas därför upp.Med nuvarande kostnadsbild på fjärrvärmen anses investeringskostnaden för denna inte väga upp den möjliga årliga besparingen efter att biobränslepannan konstruerats. Fjärrvärmen ses däremot som ett bättre miljömässigt alternativ och genom att installera fjärrvärme skulle maxeffekten på den nya biobränslepannan kunna minskas. Hur maxeffekten på den nya pannan bör dimensioneras vid en möjlig fjärrvärmeinkoppling och vid olika effektiviseringsförslag diskuteras därför också.