Rätt från skogsbruket
En fallstudie enligt DMAIC vid Sveaskog
Människan står inför en rad olika miljöproblem och skogen spelar en central roll som ett hållbart alternativ. Detta ställer i sin tur krav på skogsindustrin att leverera produkter till konkurrenskraftiga priser. För att göra skogsindustrins produkter attraktiva krävs ett starkt skogsbruk som kan tillgodose industrin med de råvaror den behöver i form av timmer och massaved. Sågverken är idag utsatta av hård global konkurrens och har därigenom behövt anpassa och effektivisera sin produktion vilket således ställt nya krav på skogsbruket. Skogsbruket klarar i dagsläget inte av att fullt nå sågverkens längdkrav på grund av en alltför stor längdvariation på kapade stockar. Ett sätt att angripa variationsproblem är genom den strukturerade problemlösningsmetodiken DMAIC. DMAIC står för Define, Measure, Improve, Analyze och Control där varje steg bygger på resultat från föregående steg för att på så sätt komma åt och åtgärda ett problems grundorsaker. Variation i avverkningsprocessen orsakar problem för kunden, främst om levererade stockar är för korta och då räknas som undermål. Ett företag som upplever variationsproblem i avverkningsprocessen är Sveaskog. I dagsläget räknas cirka 9-10 procent av levererade stockar från Sveaskog till kunden Jutos Timber i Norrbotten tillhöra undermål. Undermål innebär ett inkomstbortfall för Sveaskog då en stock som tillhör undermål också nedklassas att tillhöra underliggande modullängd och därmed betalas till ett lägre pris. Totalt beräknas Sveaskog Norra Norrbotten kunna spara cirka 890 000 kr per år bara genom att eliminera undermål. Det är samtidigt viktigt att minska maskinlagens standardavvikelse för att bättre kunna möta kundernas längdönskemål. Analysstudien har visat att det finns stora skillnader mellan maskinlagen i Norra Norrbotten, där vissa lag visat sig vara känsligare för exempelvis temperaturförändringar och hantering av skillnader mellan avverkningsområden. Detta föranledde en vidare utredning för att identifiera vilka faktorer som gjorde vissa maskinlag mer robusta mot förändringar. Genom en intervjustudie framkom att både mäthjul och kalibreringsförfarandet skiljde sig åt mellan maskinlagen, ett mönster som visade sig vara korrelerat med maskinlagens robusthet. Till detta undersöktes även kapfönsterstorlekens relation till producerad standardavvikelse samt hur statistisk centreringsberäkning kan användas för att eliminera undermål. De fyra faktorerna testades sedan på olika maskinlag för att utreda dess effekt. Resultatet av studien visade att ett dubbelt mäthjul med omlottmonterade kuggar gav den mest robusta längdmätningen. Vidare visade studien att undermålet gick att eliminera med hjälp av framtagen centreringsformel samt att det var möjligt att minska kapfönsterbredden till 1 centimeter men att den inledande rekommendationen är att minska till 2 centimeters kapfönsterbredd. Till detta framställdes även en gemensam kalibreringsrutin med hjälp av en enkätstudie för att möjliggöra en ökad erfarenhetsöverföring mellan maskinlagen. Avslutningsvis har studien framgångsrikt illusterat hur problemlösningsmetodiken DMAIC kan användas för att angripa variationsproblem inom skogsbruket.