Språkvalet i grundskolan idag är ett milt obligatorium det vill säga eleverna tvingas att välja ett språk men kan senare välja att hoppa av och börja den så kallade svenskengelskan (SvEn). Ämnet är betygslöst och ställer således inget egentligt krav på eleven och följderna blir inte så allvarliga då man i slutet på grundskolankan välja bort ett ämne inför gymnasievalet. Konsekvenserna har blivit att många elever, cirka 25 % hoppar av moderna språk och därmed tappar ett helt ämne och med detta också möjligheten att kunna studera språket vidare på gymnasiet och/eller ha grundläggande kunskaper för eventuella utlandsstudier. Enligt Skolverket och kursplanen är syftet med moderna språk att utöver att kunna kommunicera på ett främmande språk även kunna få perspektiv på sin omvärld och öka sina möjligheter att kunna ingå i olikasociala och kulturella sammanhang.Syftet med denna undersökning är att utreda hur man kan motivera högstadieelever till att läsa moderna språk, i detta fall spanska och även få dem motiverade att fortsätta. Frågeställningarna har besvarats meden kvalitativ undersökning bestående av en enkät och en intervju av 4 praktiserande lärare i spanska.

Denna uppsats avser att kartlägga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr är ett fenomen som inte är belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övärlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus på Kuba, men berör också Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika språk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.

Kultur är viktigt inom språkundervisningen. De flesta forskare är överens om är att kultur är inlärd, och resultat av en process, att den kommuniceras via språket och att den är ett socialt samspel. Däremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktställs med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? där traditioner, vanor, sätt att vara och tänka blandas med fakta om målspråkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehållet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förändrats över tiden utifrån ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera både texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelämnas.

SyfteSyftet med arbetet är att göra en jämförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut när det gäller arbetet med elever i behov av särskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkäter och intervjuer, för att ta reda på hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Då detta är en kvalitativ under-sökning har enkäterna endast använts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lämna ut en enkät till sju pedagoger och tre för-äldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger från sex skolor i Madridområdet del-tagit, där tre av skolorna är privatskolor och de övriga tre kommunala. Enkäterna har föregått intervjuerna, där förtydliganden och fördjupning av enkätsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av särskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att åtgärderna riktas mot eleven.Någon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer än att de specialteam som finns i alla kommuner och som är behjälpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnår målen.

Denna uppsats avser att kartlägga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr är ett fenomen som inte är belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övärlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus på Kuba, men berör också Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika språk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.

Bakgrund: Både Lpo 94 och Lgr 11 förespråkar jämställdhet mellan könen och vi som jobbar inom skolan skall alla verka för detta. Som språklärare kan jag dra mitt strå till stacken bl.a. genom att hitta läromedel som lever upp till läroplanens direktiv om genustänkande. Johanna Nihlén och Sara Nilsson (2006) uppmanar eleverna att ta en närmare titt på vad som står i de läromedel som används i skolan. De vill få eleverna att ställa krav på sina lärare att böckerna ska vara jämlika.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Denna uppsats avser att kartlägga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr är ett fenomen som inte är belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övärlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus på Kuba, men berör också Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika språk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.

Syfte: Avsikten med denna uppsats är att belysa ämnet spanska i dagens mångkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser på språkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att främja såväl språkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgått ifrån Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv på språkutveckling därVygotskij hävdar att det kommunikativa och sociala samspelet är avgörande för ett barns språkutveckling. Utifrån ett sociokulturellt lärandeperspektivet lär sig barnet språk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra människor.Metod: Min undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 på gymnasiet, där jag ställde ett antal frågor om språkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna använde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke på att informanterna utgjordes av en liten begränsad grupp tillfrågade elever på endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrågade eleverna så olika inbördes bakgrund som möjligt.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlärning och användning av inlärningsstrategier vid inlärning i ett andraspråk. Även andra faktorer som kan påverka allt från elevernas syn på ordkunnande till minneskapacitet i hågkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut två klasser som studerar spanska i årskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid där eleverna både fick genomgå förberedda och oförberedda läxförhör, fylla i enkäter om ordinlärning och inlärningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlärning såväl som att prova på olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkät för att utvärdera metoder och material.

Syftet med den här studien är att undersöka att genom läsningen av en berättelse kan läraren motivera elevernas deltagande i sitt lärande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska språket. Detta är ett kvalitativt arbete som handlar om hur lärare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbättra deras skriftliga och muntliga färdigheter genom att läsa en berättelse. Arbetet strävar även efter hur berättelsen kan användas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lärande.Under VFU perioden observerade läraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. Läroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade läraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie där berättelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lärande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur mycket målspråk spansklärare använder i klassrummet samt att ta del av deras åsikter om målspråksanvändning. Med utgångspunkt i forskningen om målspråksanvändning samt vad som betonas i kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000:87) angående målspråksanvändning gjorde jag en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativ metod. Två lärare som undervisar i spanska på gymnasienivå medverkar i undersökningen som består av fem observationer av deras undervisning i spanska steg 1 till steg 3, samt två intervjuer. Resultatet visar att lärarna använder målspråket framförallt vid språkrelaterade uppgifter, exempelvis vid genomgång av texter, medan modersmålet används för kommunikation med eleverna, för att ge instruktioner och information samt vid grammatikundervisning. Båda lärarna anser att målspråksanvändning i klassrummet är viktigt, men att målspråket inte kan användas uteslutande i alla situationer.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

El objetivo de este trabajo es analizar los contenidos culturales de algunos libros de enseñanza del español, como lengua extranjera, publicados en Suecia.Estos libros de textos fueron analizados basándose en la información cultural y centrándose en los aspectos interculturales que estos pudieran presentar. Para analizar la información cultural los datos han sido divididos en datos concernientes a España y América Latina, respectivamente. Para abordar la interculturalidad se ha tenido como base principal la contrastividad cultural.Este trabajo llega a la conclusión que dos de los libros estudiados presentan de una buena forma la contrastividad cultural, sin embargo, su falta de variedad en la temática cultural y su falta de acercamiento a una discusión sobre los estereotipos, hacen que los libros, finalmente, nos entreguen una visión incompleta de la perspectiva intercultural.Palabras claves: enseñanza del español, cultura, la perspectiva intercultural, contrastividad cultural..

Vilka faktorer spelar in när man ska förstå gymnasieelevers studieresultat i spanska steg 2? Denna inledande fråga är syftet jag har med att skriva detta arbete, vilket leder mig till att reflektera över min undervisningsmetod samt elevernas motivation gällande deras språkinlärning. Faktorerna som kan påverka elevernas resultat kan vara av olika natur: svårbegriplig grammatik som skulle vara felaktigt lagd i undervisningen, läromedlen, den pedagogiska metoden, eller, som jag redan nämnt ovan, elevernas inlärningsmotivation. Med denna fråga i minnet, har jag skrivit mitt examensarbete och jag har valt att enbart beröra mina egna elever som studerar på denna språknivå. Den grundläggande fakta i det föreliggande undersökningsområdet kommer jag att ta från litteratur som behandlar forskningen kring språkinlärningen.