SammanfattningSkolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet Ă€r aktuellt i vĂ„rt mĂ„ngkulturella samhĂ€lle. Forskningsstrategin tar utgĂ„ngspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna anvĂ€nder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

I tvÄ oberoende studier undersöktes om experter och noviser skiljer sig iuppfattningen om sin egen okunskap, men ocksÄ om hur mycket som Àroutforskat, inom ett givet ÀmnesomrÄde. Deltagarnas kunskapssyn ochtankestil studerades med tvÄ epistemologiska skalor. Totalt deltog 380experter och 401 noviser verksamma inom ÀmnesomrÄdena fysik, historia,medicin och psykologi. Resultaten visar att noviserna upplever en störreokunskap inom det egna ÀmnesomrÄdet Àn experterna. Vid bedömning avhur mycket som Àr outforskat inom respektive omrÄde fanns dÀremot ingenskillnad mellan experter och noviser.

Rapporten behandlar arbetet med att göra arbetsmiljön vid en aluminiumpress sÀkrare. Idag sÄgas mindre bitar nypressad aluminiumprofil pÄ ett sÄdant sÀtt att operatören bland annat exponeras för mycket heta spÄnor.Genom systematisk konstruktionsmetodik genererades ett antal koncept, dessa utvÀrderades och en detaljkonstruktion av tvÄ koncept genomfördes. Det ena av dessa tvÄ innebÀr att stÀnga av kylluften underifrÄn under sÄgningen medan det andra innebÀr en mekaniserad lösning med en lÄda pÄ en vagn, vilken gör en operatörs nÀrvaro onödig.Arbetet bedrevs pÄ Sapa Profiler AB i FinspÄng och gav insikter i hur konstruktionsarbete pÄ ett tillverkande företag kan gÄ till. Arbetet var mycket fritt och stort rum har lÀmnats för kreativa och nyskapande lösningar..

FöretagsvÀrdering Àr ett Àmne som vÀcker stort intresse frÄn bland annat revisorer ochvÀrderare dÄ det idag har blivit allt vanligare att köpa och sÀlja företag. För att vÀrdera ettföretag Àr det viktigt att ha en gemensam definition pÄ begreppet vÀrde dÄ detta kan skilja sigmellan olika individer. VÀrdering av företag som bestÄr av relativt sett mycket immateriellatillgÄngar anses vara ett av de mest problematiska omrÄdena nÀr det gÀller vÀrdering. Enimmateriell tillgÄng Àr en identifierbar, icke-monetÀr tillgÄng utan fysisk form. Företag sombestÄr av relativt sett mycket immateriella tillgÄngar har idag blivit allt mer förekommande dÄekonomin utvecklas fort.

Denna studie handlar om vilken sorts matematiska begrepp som barnen i förskolan möter i sÄngtexter. Den har Àven analyserat vilken kunskap förskollÀrarna sÀger att de tror sÄngtexterna förmedlar och hur mycket de anvÀnder sig av sÄngen i den dagligaverksamheten. I studien har tre kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts pÄ olika förskolor, och analyser av nio sÄngtexter har gjorts.FrÄgestÀllningarna var:Vilka matematiska begrepp finns i de sÄngtexter barnen möter pÄ förskolan? Vilka kunskaper sÀger pedagogerna i förskolan sig tro att sÄngtexterna ger barnen? Hur mycket anvÀnder sig pedagogerna av musik och sÄng i verksamheten?För att fÄ reda pÄ vilken sorts matematik och vilka begrepp som fanns i sÄngerna sÄ analyserades sÄngtexterna och olika ?kategorier? undersöktes. De som hittades var: rumsuppfattning, tid, vikt och lÀngd, form och rÀkneord.

Att teknik finns pÄ förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utstrÀckning? Vad det Àr som styr hur mycket de anvÀnder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda pÄ just detta har jag valt att göra enkÀtundersökning, observationer av lokalerna, genomgÄng av materialet inom förskolan och en undersökning pÄ ett bibliotek. Att barnen gillar och gÀrna hÄller pÄ med teknik Àr lÀrarna överens om. De flesta av förskolorna anvÀnder sig ganska lite av teknik pÄ sina lektioner, men anser ÀndÄ att teknik Àr ett mycket viktigt Àmne för barn i förskoleÄlder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn pÄ sin egenmöjlighet att pÄverka undervisning i samhÀllskunskap samt omrÄdet skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkÀt som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkÀtundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument sÀger i Àmnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrÄgor. En knapp majoritet menar ocksÄ att de har mycket eller ganska stormöjlighet att pÄverka lektionsinnehÄll och arbetsform, medan de övriga omrÄdena somundersökts endast upplevs gÄ att pÄverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna Àr dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien Àr viljan att pÄverka större Àn deras upplevdamöjlighet. Trots detta sÀger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har..

Syftet Àr att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före lÀkarbesök. Undersöka tillfredsstÀllelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan Àldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbÀttras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet frÄn lÀkare. Detta Àr en kvantitativ, deskriptiv tvÀrsnittsstudie baserat pÄ rapporteringssystemets databas samt enkÀtundersökning. Biverkningarna trötthet, smÀrta och nervpÄverkan rapporterades mest frekvent. TidsÄtgÄngen för rapportering ansÄgs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formulÀret upplevdes av majoriteten vara ganska lÀtt till mycket lÀtt att anvÀnda oberoende av datorvana. LÀkaren ansÄgs frÄn hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av tvÄ tredjedelar av respondenterna.

Den övergripande frÄgestÀllningen som besvaras i uppsatsen Àr hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vÀnsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan Är 1998 och Är 2002.Studien har visat att de vanligaste argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast Àr kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framstÀller socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall dÀr det framkommer argument för socialdemokraternas feminism Àr argumenten dubbelbottnade och innehÄller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen pÄ en feministisk politik. De vanligast förekommande argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förÀndra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna sjÀlva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vÀnsterns feminism och det fanns mycket fÄ argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal argument för vÀnsterns feminism och vÀnstern lyckades vÀl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken utbildningsnivÄ och vilka Àmneskunskaper lÀrare som undervisar i teknik har och deras uppfattningar om sitt Àmne. Undersökning som ligger till grund för rapporten Àr en kombination mellan en enkÀt- och intervjustudie. Det visar sig att i undersökningen finns bara en lÀrare helt utan behörighet och ungefÀr hÀlften av lÀrarna Àr utbildade lÀrare men inte just inom Àmnet teknik. Det Àr positivt jÀmfört med mycket av den tidigare forskningen som pekar pÄ att det skulle vara mycket vÀrre stÀllt med utbildningsnivÄn. Uppfattningen hos lÀrarna Àr att teknik Àr ett viktigt Àmne och respondenterna pekar pÄ att teknikÀmnet ocksÄ har börjat prioriteras högre i skolan och hos andra lÀrare..

Bakgrund: Schizofreni Ă€r en psykossjukdom, ca 0,5% av befolkningen drabbas. Orsaken till sjukdomen Ă€r inte sĂ€kerstĂ€lld. Sjukdomen behandlas med lĂ€kemedel, terapi och mycket omvĂ„rdnadsarbete. MĂ€nniskor med schizofreni lever med mycket Ă„ngest och rĂ€dsla. Även upplevelser av kaos och tappad verklighetsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att fĂ„ en förstĂ„else för hur det Ă€r att leva med schizofreni och dĂ€rigenom uppmĂ€rksamma betydelsen av den vĂ„rdande relationen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad pĂ„ 9 vetenskapliga orginalartiklar.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lÀrare i svenska som andrasprÄk, enligt dem sjÀlva, förstÄr och undervisar literacy i ett multimodalt samhÀlle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lÀrarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman frÄn en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lÀrarna fokuserar mycket pÄ sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det fÄr olika mycket utrymme i undervisningen beroende pÄ tillfrÄgad lÀrare..

Huvudresultaten i undersökningen Àr att de tre gratistidningarna vÀljer att profilera sig helt olika. City Göteborg vÀljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvÀllstidning format. PunktSE vÀljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvÀllstidningsformat. Metro vÀljer dÀremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrÄn betaltidningarna och analysen överensstÀmmer Àven mycket vÀl med tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Affektfokuserad psykoterapi Àr pÄ frammarsch i vÀstvÀrlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare Àr handledning ett viktigt moment för mÄnga yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om handledning i allmÀnhet, dÀremot finns det inte sÄ mycket forskning om effekter av grupphandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodhandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som anvÀnts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras pÄ semistrukturerade intervjuer.