Syftet med denna magisteruppsats Àr att undersöka bildÀmnets potential som integreringsÀmne och studera hur estetiska lÀrprocesser som kunskapsform kan ta sig uttryck i gymnasieskolan. Undersökningen bygger pÄ ett intervjumaterial dÀr elever, lÀrare och skolledare frÄn en gymnasieskola i StorstockholmsomrÄdet berÀttar om sina erfarenheter kring Àmnesintegrering med bildrelaterade kurser. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr tvÄÀmnesintegrerade arbeten som handlar om sociala samhÀllsfrÄgor med elever pÄ Medieprogrammet. Elevernas praktiska bildarbete bestÄr av att gestalta tankar, kÀnslor och erfarenheter utifrÄn faktakunskaper frÄn bland annat Àmnena samhÀllskunskap, religion ochsvenska. Titeln ?Jag tÀnker mycket nÀr jag ritar, faktiskt?? Àr ett elevcitat frÄn intervjuernaoch formulerar att det Àr elevernas lÀrande som stÄr i centrum i undersökningen.

Bakgrund: Kassaflödesmodellen blir allt vanligare vid aktievÀrdering. Genom att basera vÀrderingenpÄ kassaflöden kommer man bland annat ifrÄn att ett företags vinst pÄverkas kraftigt av dess redovisningsmetoder. Modellen Àr mycket detaljerad och krÀver att en mÀngd antaganden om företagets framtid görs. Dessa antaganden Àr mycket betydelsefulla dÄ de starkt pÄverkar resultatet av vÀrderingen. Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera kassaflödesmodellens osÀkerhetsfaktorer samt att beskriva hur dessa hanteras i den praktiska anvÀndningen av modellen.

NÀr man utvecklar en ny produkt eller tjÀnst stÄr man ofta inför valet av dataformat. De mest anvÀnda idag Àr JSON och XML. Formaten ser vÀldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men anvÀnds inte sÀllan till samma sak. Vilket som egentligen Àr snabbast finns det mycket Äsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete tÀcka. ProgrammeringssprÄken som anvÀnds Àr Python och JavaScript, vilka bÄda Àr populÀra pÄ webben. Genom experiment testas hur snabbt JSON och XML kan kodas och avkodas.

Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal lÀroböcker och lÀrare valt att belysa Sveriges nationella minoritetssprÄk i Svenska B pÄ gymnasiet. Jag har analyserat fem lÀroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter Är 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetssprÄken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar pÄ vilka minoritetssprÄken Àr och vilka rÀttigheter de sedan 2000 erhÄllit. I tre av de analyserade böckerna nÀmns den historiska aspekten men informationen Àr ofta tagen ur sin kontext.

Textens syfte Àr att peka pÄ ett antal av de förutsÀttningar som har möjliggjort det moderna japanska enfamiljshusets sÀrart. Fokus ligger pÄ det typiska i centrala Tokyos stadsbild som Àr en viktig faktor för den allmÀnna utvecklingen. Stor inflyttning och ett svagt regelverk för stadsplanering har skapat unika smÄhusomrÄden. Den tÀta stadsstrukturen har skapat mÄnga speciella lösningar Àven i bebyggelse utan arkitektonisk ambition, mycket av det man ser i publicerade arkitekturprojekt Àr vanliga inslag i den standardbetonade bebyggelsen. Ekonomi Àr ocksÄ en viktig faktor.

Marknaden för barn Àr lukrativ och omsÀtter Ärligen mycket pengar. Barn ses som tre marknader i en; de spenderar sina pengar pÄ den existerande marknaden, pÄverkar förÀldrarnas köpvanor och kan genom sina erfarenheter bli trogna ett mÀrke i framtiden. DÀrför Àr det viktigt för företag att göra reklam för sina produkter och tjÀnster och teknikerna för att fÄnga uppmÀrksamhet Àr mÄnga, till exempel produktplaceringar. Reklam finns idag pÄ mÄnga platser i vÄrt samhÀlle och barn utsÀtts dagligen för den. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie undersöka hur mycket av reklamens sÀljande budskap barn förstÄr och frÄgestÀllningen som knöts till syftet var: I vilket kognitivt och socialt stadium förstÄr barn reklamens sÀljande syfte? PÄ grund av variationer i de valda vetenskapliga artiklarnas resultat var det svÄrt att göra nÄgra generaliseringar och studien gav inget entydigt svar pÄ i vilket kognitivt och socialt stadium barn förstÄr reklamens sÀljande syfte..

Bakgrund. Studenter upplever mycket stress i sin vardag och tidigare undersökningar visar att studenter inom hÀlsovetenskapliga utbildningar Àr mer stressade Àn övriga studenter. Vi saknade undersökningar gjorda pÄ svenska sjukgymnaststudenter och valde dÀrför att kartlÀgga upplevd stress, hÀlsa och fysiska aktivitetsvanor i denna studentgrupp. Syfte. Syftet med studien var att kartlÀgga hur sjukgymnaststudenter i termin 1 och 5 pÄ universitet och högskolor i Sverige upplevde sin hÀlsa och stressnivÄ utifrÄn studiemiljön och fysiska aktivitetsvanor.

Syfte ? Syftet med denna studie Àr att skildra de framgÄngsfaktorer och problem som kan uppstÄ vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser Àven att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen. Metod ? För att uppnÄ vÄrt syfte ansÄg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie Àr att föredra om man vill studera och öka förstÄelsen av en specifik hÀndelse eller plats.

Syftet med detta examenarbete Àr att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna anvÀnder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger pÄ tre förskolor i tre stadsdelar och observation pÄ en av förskolorna.Resultatet utifrÄn intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna sÄ tycker de om att anvÀnda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men Àven för dem sjÀlva. PÄ tvÄ av tre förskolor anvÀndes TAKK i mycket stor utstrÀckning och pÄ den tredje förskolan anvÀndes TAKK i mindre utstrÀckning. Diskussion Àr stÀllt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav.Mina slutsatser Àr att TAKK Àr en bra metod som hjÀlper barnen i sitt sprÄk.

I Bolidens Aitikgruva utanför GÀllivare Àr geologin mycket varierande vilket försvÄrar produktionsplaneringen eftersom det leder till att vissa omrÄden Àr svÄrborrat. Dessa svÄrborrade omrÄden Àr generellt svÄra att lokalisera i förvÀg. I denna avhandling har MWD-teknik anvÀnts för att undersöka hur borrbarheten varierar över ett horisontellt omrÄde, undersöka om det finns ett samband mellan borrbarheten pÄ olika nivÄer i gruvan och om det Àr möjligt att förutsÀga om det kommer att vara svÄrborrat pÄ nÀsta nivÄ.För att undersöka hur borrsjunkningen varierar över ett horisontellt omrÄde anvÀnds datorverktyg för att skapa grafiska översikter över alla tre nivÄer som ingÄr i det undersökta omrÄdet. Eventuella samband mellan nivÄerna hittas med hjÀlp av intervallskattning av typen tvÄ stickprov samt sannolikhetsberÀkningar.I det undersökta omrÄdet fanns ett mindre omrÄde som var mer svÄrborrat. Förutom det specifika omrÄdet varierar borrbarheten för mycket för att det ska gÄ att se nÄgra tendenser för borrbarheten inom omrÄdet.Resultaten frÄn de utförda berÀkningarna visar att det inte gÄr att pÄvisa nÄgot samband mellan borrbarheten pÄ olika nivÄer.

SÀkerhetskraven för jordning har skÀrpts under senare Är; det finns nya regler och lagar samt rekommendationer och praxis för hur moderna kraftproducerande anlÀggningar skall jordas pÄ ett korrekt och sÀkert sÀtt. Syftet med detta examensarbete har varit att dels sammanstÀlla dessa krav samt att göra en bedömning av jordningen hos Vattenfalls vattenkraftanlÀggning G5 i Stornorrfors.En litteraturstudie har genomförts och en platsstudie utfördes med jordtagsmÀtningar, strömmÀtningar och inspektion av kraftverket ur jordningssynpunkt.MÀtningarna visar att G5:ans kraftstation Àr en gedigen och föredömlig anlÀggning som har mycket goda förutsÀttningar vid jordfel, transienter och förbyggande av vagabonderande strömmar. AnlÀggningen Àr mycket vÀl potentialutjÀmnad dÀr sÄvÀl kabelstegar, trappor, armering, rör och exponerade metallytor utjÀmnats. AnlÀggningen har goda förbindelser till jord vid jordtagen dÄ utförda jordtagsmÀtningar visade pÄ att samtliga jordtagsvÀrden ligger under 1 ?.

Titel: Energieffektivisering och dess pÄverkan pÄ inomhusmiljön ? en fallstudie av en kontorsbyggnad. Syfte: Syftet Àr att undersöka och utreda resultatet av en energieffektivisering i en befintlig kontorsbyggnad samt att ta reda pÄ hur brukarna upplever inomhusmiljön. Bakgrund: En byggnad, benÀmnd LU1, pÄ UmeÄ universitet har i samband med en renovering genomgÄtt en rad energieffektiviserande ÄtgÀrder. Ett nytt nÀrvaro- och tryckstyrt luftbehandlingssystem som regleras Ànda ned pÄ rumsnivÄ har installerats, en rad styr- och reglertekniska funktioner har implementerats men Àven en rad andra övriga ÄtgÀrder har vidtagits.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger upplever och tÀnker kring sitt arbete med vÀrdegrund, integration och kulturella möten i förskolan. Vi har som studenter pÄ lÀrarutbildningen uppfattat att det talas mycket om likabehandling och den mÄngkulturella förskolan men anser fortfarande att det finns mycket att lÀra dÄ det Àr ett viktigt Àmne och har dÀrför valt att fördjupa oss i det. Studien behövs enligt oss efter som vi lever i ett allt mer internationaliserat samhÀlle och vi Àr nyfikna pÄ hur detta kan tas till vara pÄ i förskolans verksamhet. För att sÀtta oss in i Àmnet har vi fördjupat oss i litteratur och forskning om interkulturell pedagogik och den mÄngkulturella skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med totalt Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.