Teater och drama har mycket gemensamt dÄ bÄda anvÀnder sig av rollgestaltande uttryck. BÄda fungerar Àven som undervisningsmetoder pÄ olika sÀtt och anvÀnds pÄ skilda vis inom skolan.Detta arbete Àr en litteraturstudie som söker efter aktuell forskning för att undersöka vad det Àr för kunskaper eleverna lÀr sig genom teater och drama, det vill sÀga, vilka kompetenser eleverna fÄr genom dessa. Vad som framkommer enligt denna litteraturstudie Àr att lÀrande inom teater och drama sker pÄ mÄnga olika sÀtt. Förutom gestaltande kompetens lÀr sig eleverna ocksÄ mycket annat sÄ som empati, engagemang, tydlighet i sitt kroppssprÄk och fördjupat lÀrande i annat Àmne.Slutsatsen Àr att forskningen frÀmst beskriver teater och drama som ett sÀtt att lÀra sig ett annat Àmne, till exempel naturvetenskap, historia eller sprÄk, medan det konstnÀrliga lÀrandet inte i lika hög grad lyfts fram. I denna litteraturstudie kunde Àven observeras att lÀrande i drama gav fler söktrÀffar Àn lÀrande i teater vilket kan tyda pÄ att drama Àn sÄ lÀnge i dagens samhÀlle Àr mer vetenskapligt granskat..

Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra Ätta KME-studenters intentioner med och vÀg mot de mÄl som formulerats för projektet ?LÀra pÄ riktigt? som pÄgick i Malmö under höstterminen 2006. Genom synliggörandet och vÄrt eget reflekterande och analyserande av vad som sker i projektet vill vi nÀrma oss frÄgan om KME kan tillföra skolan nÄgot som inte redan finns dÀr idag och om fallet Àr sÄ vill vi sÀtta fingret pÄ vad det Àr. Samtidigt vill vi fÄ syn pÄ hur studenterna gÄr till vÀga för att nÄ de mÄl som Àr uppsatta för projektet. Vi genomförde vÄr undersökning med hjÀlp av etnografiska metoder och vi deltog och observerade studenternas och elevernas vÀg genom projektet under stora delar av hösten 2006.

Syftet med studien Àr att studera förskolebarns resonemang kring naturvetenskap, samt att belysa genusperspektivet pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. En förhoppning med studien Àr att den ska inspirera lÀrare att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga Àmnena bland barn. En annan del av studien Àr att uppmÀrksamma genusperspektivet inom den naturvetenskapliga undervisningen. Studien ville se om flickor och pojkar i förskolan kunde fÄ samma förutsÀttningar till ett lustfyllt lÀrande, om lÀraren var observant pÄ att ge flickor och pojkar lika mycket frÄgor och kommentarer. Undersökningen har koncentrerat sig kring ett naturvetenskapligt moment i fysik som observerades med hjÀlp av filmkamera.

Mastcellens roll vid allergiska reaktioner Àr vÀlkÀnd, men det Àr kanske inte lika kÀnt att den har en pÄverkan vid till exempel cancer. Vid tumörtillvÀxt Àr det debatterat om mastcellens roll Àr hjÀlpande eller stjÀlpande. Troligtvis frÀmjar mastcellerna angiogenesen, modulerar omgivande vÀvnad och Àr immunosuppressiva, men de kan Àven vara cytotoxiska. Kutana mastcellstumörer Àr en av hundens vanligaste hudtumörer och de kan variera mycket i utseende och lokalisation, och vara antingen solitÀra eller multipla. Det Àr inte kÀnt varför mastcellstumörer bildas men det misstÀnks att de har en multifaktoriell bakgrund och forskning pÄgÄr om till exempel mutationer i tillvÀxtreceptorer pÄ mastcellerna.Att klassificera mastcellstumörerna rÀtt innan behandling sÀtts in Àr mycket viktigt, men inte alltid helt okomplicerat.

Genom en enkÀtundersökning studerades det vilka vanor elever i Ärskurs 9 i den kommunala skolan pÄ Gotland har angÄende att Àta lunch i skolmatsalen eller vÀlja att avstÄ den. 327 anvÀndbara enkÀter samlades in. 87 % av dessa svarade att de Ät skollunchen 3-5 dagar per vecka och delades in i grupp Ofta, medan 17 % angav att de Ät skollunchen 0-2 dagar per vecka och delades in i gruppen SÀllan.Mindre Àn hÀlften av alla tillfrÄgade niondeklassare Ät lunch i skolmatsalen 5 dagar i veckan. Det Àr mycket lÀgre siffra Àn andra svenska undersökningar frÄn Stockholm, Göteborg och Arjeplog/Arvidsjaur som resultat jÀmförts mot.Andra undersökningar har visat att faktorer som miljö och lunchtider pÄverkar besöksfrekvensen i skolmatsalen och det överrensstÀmmer med vad som framkommit i denna undersökning.Denna studie har ocksÄ visat att det finns en skillnad i vad grupperna SÀllan och Ofta anser om skolmaten och den ligger i att gruppen SÀllan tycker mycket sÀmre om maten. Det identifierades ocksÄ signifikant skillnad i vad man tycker om miljön i matsalen.

Barn lÀr sig bÀttre genom att anvÀnda sig av sÄ mÄnga sinnen som möjligt. Genom att lÄta dem upptÀcka och forma sina erfarenheter av naturen pÄ sitt eget sÀtt fÄr de en bredare och djupare kunskap. MÄnga av de författare, vars böcker jag har studerat, tar upp detta. Att man kan anvÀnda sig av ett praktiskt tillvÀgagÄngssÀtt inom exempelvis biologi Àr ett bra sÀtt för eleverna att vÀcka sin nyfikenhet för naturen. Ett bra verktyg att anvÀnda för att Ästadkomma detta Àr att anvÀnda sig av ett formicarium, vilket Àr detsamma som en myrfarm.Mitt projekt har gÄtt ut pÄ att elever i Ärskurs fem och sex fÄtt tillverka en egen myrfarm som de fÄtt kolonisera med myror.

Matematik Àr ett av skolans kÀrnÀmnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det hÀr Àmnet och all annan undervisning ska utformas har varit och Àr under stÀndig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det mÄnga positiva röster för, men ger det verkligen ett bÀttre lÀranderesultat Àn om undervisning sker inomhus? VÄr undersökning Àr av jÀmförande karaktÀr och utgÄr frÄn ett elevperspektiv och som Àr enligt vÄr uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket tvÄ elevgrupper som tillsammans Àr 30 stycken elever och gÄr i Ärskurs tre, lÀrt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Ända sedan vaccinering upptĂ€cktes pĂ„ 1800-talet har det funnits grupperingar som aktivt har bekĂ€mpat förekomsten av vaccinering och argumenterat för att de antingen Ă€r ineffektiva eller att de Ă€r farligare Ă€n de epidemier de hĂ€vdas bekĂ€mpa. Ibland har dessa anti-vaccin kampanjer varit mycket framgĂ„ngsrika. Ca 4% procent av Sveriges befolkning uppger att de har litet eller mycket litet förtroende för forskare. Ca 20% att de inte tĂ€nkte vaccinera sig mot svininfluensan under 2009. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie undersöka hur media, riskuppfattning, religion, konspirationsteorier och utbildning inverkar pĂ„ uppfattningen om vacciner.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka fem familjehemssekreterares förestÀllningar angÄende familjehemsuppdraget. Studien innefattar följande frÄgeomrÄden; definitioner av ?bra? familjehem, förvÀntningar pÄ familjehemsuppdraget, den biologiska familjens betydelse, samt diskussioner gÀllande Äterföreningar mellan barn och dess biologiska familjer.Studien Àr genomförd utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och innehÄller bland annat intervjuer med fem familjehemssekreterare, samt litteratur och tidigare forskning som berör familjehemsvÄrd. De teoretiska perspektiv som anvÀnts för att analysera resultaten Àr; socialkonstruktivistiskt - och systemteoretiskt perspektiv. Det mest framtrÀdande resultatet av undersökningen visade att familjehemsuppdraget Àr ett mycket svÄrt och krÀvande uppdrag, dÄ det utöver omsorg och omvÄrdnad, innebÀr en hel del kontakt med sÄvÀl myndigheter som med barnens biologiska familjer.

I dagens samhÀlle Àr hÀlsosam mat ett hett Àmne. AllmÀnhetens intresse och kunskap gör att efterfrÄgan pÄ nyttigare livsmedel ökar. Till följd av det undersöks det idag om det gÄr att stressa vÀxter för att fÄ fram nyttigare livsmedel. Spenat Àr en av dessa grödor. Antioxidanter Àr Àmnen som bildas för att skydda vÀxterna frÄn Àmnen som kan vara skadliga, sÄ kallade fria radikaler (ROS).

PÄ Linköpings universitet anvÀnder man sig sÀllan av versionshanteringssystem i kurser. IstÀllet sparas till exempel programmeringslabbar pÄ enskilda personers UNIX konton. Detta leder till problem bÄde nÀr man programmerar i grupp men ocksÄ om nÄgonting skulle gÄ snett. Labhandledaren har ocksÄ mycket sÀmre vetskap om hur specifika gruppers arbeten framskrider och mÄnga grupper kan fÄ hjÀlp för sent pÄ grund av detta. Troligtvis kommer versionshanteringssystem anvÀndas mycket mer i framtiden.Att lÀsa versionsloggar för att följa upp grupper Àr ett osmidigt och tidskrÀvande jobb och ger dÄlig överblick.

Under sina tre Är pÄ programmet Textil produktutveckling och Entreprenörskap har tvÄ studenter funderat över hur textilföretag arbetar med textil produktutveckling. För att reda ut problemet bestÀmde de sig för att skriva en uppsats om Àmnet och valde att rikta sig till vÀlkÀnda företag runt om i BorÄs med omnejd. Företagen ombads av författarna att dela med sig om hur företaget arbetar med textil produktutveckling. Genom 12 kvalitativa intervjuer som utfördes pÄ företagen stÀlldes frÄgor om hur deras dagliga arbetsuppgifter kan se ut, vilken roll personen som arbetar med företagets produktutveckling kan ha samt vad denne har för tidigare utbildning eller kompetens. Resultatet frÄn intervjuerna har jÀmförts med tvÄ teorier om produktutveckling, en som berör generell produktutveckling och en som behandlar textil produktutveckling.

Detta examensarbete Àr en fortsatt utveckling av ett tidigare arbete som jag sjÀlv tagit fram i kursen ?Datorstödd Konstruktion och Prototypframtagning 22,5hp?. Tanken Àr att jag tillsammans med företaget Ugglarps Mekaniska m.fl. ska försöka ta fram en fÀrdig modell och prototyp pÄ en kameravagn som har till uppgift att underlÀtta möjligheten att göra jÀmna och följsamma filmningar i olika sorters miljöer. Examensarbetet som jag genomför omfattar endast 7,5hp till skillnad ifrÄn de vanligaste förekommande examensarbetena som Àr pÄ 15hp.

De stora börsbolagen i Sverige fÄr mycket plats i massmedia dÄ det diskuteras flitigt om hur bolagsstyrelserna ser ut och hur de agerar. Men börsbolagen stÄr endast för en brÄkdel av alla aktiebolag i Sverige. De mindre och medelstora aktiebolagen skrivs det inte om lika mycket utan de arbetar i skymundan, i alla fall styrelsen. Stora börsbolag bestÄr ofta av flera olika Àgare i motsats till medelstora företag. De mÄste följa regleringar och formaliteter gÀllande styrelsearbete i större utstrÀckning Àn vad smÄ privata enmansaktiebolag behöver göra och dÀrför finner vi det intressant att undersöka till vilken grad de mellanstora aktiebolagen gör det.

Denna studies syfte Ă€r att ta reda pĂ„ om man kan se nĂ„gra skillnader i musikalisk utveckling hos nybörjarelever som fĂ„r prata och resonera muntligt om lektionsmaterialet till skillnad frĂ„n att enbart spela pĂ„ instrumentet under lektionerna. Studien genomfördes under 6 veckor höstterminen 2013 vid en kulturskola i södra Sverige. Åtta nybörjarelever pĂ„ slagverk deltog och de undervisades enskilt 20 minuter per vecka. HĂ€lften av eleverna fick lĂ€ra sig lĂ„tmaterialet utantill och efter gehör. Verbala instruktioner hölls till ett minimum och fokus lĂ„g pĂ„ att musicera och spela sĂ„ mycket som möjligt under lektionen.