KvÀve Àr ett element med bÄde positiva och negativa effekter pÄ ett kolstÄls egenskaper och det Àr dÀrför av yttersta vikt att under tillverkningsprocessen kontrollera kvÀvehalten i stÄlet med hÀnsyn till kravet pÄ slutproduktens egenskaper. Möjligheten att styra stÄlets slutliga kvÀvehalt pÄverkas i hög grad av förloppet i LD-processen, d.v.s. det processteg dÀr högkolhaltigt rÄjÀrn konverteras till lÄgkolhaltigt rÄstÄl, i huvudsak genom tillförsel av ren syrgas. BÄde kol och syre har en stark inverkan pÄ kvÀvets löslighet i flytande stÄl. Ett flertal planerade försök med provtagning under pÄgÄende LD-process och analys med LECOŸ har legat till grund för en kartlÀggning av kvÀveförloppet, sÀrskilt med avseende pÄ konvertering av stÄl som ÄteranvÀnds i processen, s.k.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare beskriver att de gör för att skapa goda lÀrandemiljöer i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta för att som blivande lÀrare öka kunskapen hur man pÄ bÀsta sÀtt kan ge stöd och underlÀtta för elever med beteende- och inlÀrningssvÄrigheter. I den hÀr undersökningen har en kvalitativ studie gjorts dÀr fem lÀrare och en specialpedagog har intervjuats för att fÄ reda pÄ hur dessa arbetar med att skapa goda lÀrandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med tvÄ teorier som bakgrund som anvÀnds mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom omrÄdet specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlÀrnings- och beteendesvÄrigheter, dÄ det Àr viktigt som lÀrare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlÀrningen.

Varje Är drabbas 25-30 000 personer i Sverige av stroke och för de anhöriga kan det innebÀra att livssituationen förÀndras i sin helhet. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att vara nÀra anhörig till en person som drabbats av stroke. Sex anhöriga till strokedrabbade personer intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Analysen av materialet har skett genom kvalitativ innehÄllsanalys med Burnard (1991) som grund. Utav analysen framkom sex teman med underliggande kategorier.

Budgetens roll i företaget har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne och mycket kritik har riktats mot den. UtgÄngspunkten i vÄr fallstudie var Handelsbankens arbetssÀtt som vi har börjat med att studerat nÀrmare. UtifrÄn detta har vi sedan granskat de tre storbankerna Swedbank, Nordea och SEB. Syftet med vÄr undersökning var sÄledes att ta reda pÄ vilka ekonomiska verktyg bankerna anvÀnder sig av för att styra verksamheten och mÀta resultat.I vÄr fallstudie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att fÄ bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fÄtt mycket kritk genom Ären.

Att mÀta patienters HRQoL (Health Related Quality of Life) Àr en viktig utvecklingslinje inom vÄrd och vÄrdforskning. Medicinsk resultatmÀtning bör kompletteras med nya dimensioner för att kunna utvÀrdera patientens samlade nytta av behandling och vÄrdÄtgÀrder. MÀtningar Àr sÀrskilt viktiga nÀr det gÀller kroniska sjukdomstillstÄnd. Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheterna av SF 36 (Short Form (36) Health Survey) pÄ enheter som deltog i SkÄneprojektet. Metoden var en enkÀtundersökning med kvalitativ ansats.

UtgÄngspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvÀndning i undervisningen i skolÄr 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs pÄ nÄgra skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var ocksÄ att undersöka lÀrarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig Ät mellan de skolor dÀr sagor och barnlitteratur anvÀnds mycket jÀmfört de dÀr sagorna inte har en framtrÀdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lÀrarintervjuer och kvantitativa elevenkÀter. Intervjuer genomfördes med lÀrare pÄ tre olika skolor och 40 elever deltog i enkÀtundersökningen.

Uppsatsen utgÄr frÄn ett historiematerialistiskt perspektiv för att studera TÄgerup. TÄgerup Àr en stenÄldersboplats i SkÄne, öster om Landskrona. PÄ platsen har det funnits Kongemose- och ErtebÞllekultur. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur sÄg arbetsuppdelningen mellan kvinnor och mÀn ut? Hur var familjerna sammansatta?Finns det nÄgra skillnader mellan hur historiematerialister tolkar arbetsuppdelningen och de sociala relationerna jÀmfört med de arkeologer som har arbetat med TÄgerup?De historiematerialistiska teorierna utgÄr dels frÄn Marx och Engels och dels frÄn arkeologer och antropologer som har vidareutvecklat deras teorier.

Examensarbetet handlade om att ta fram ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt för digital-tv över IP, detta grÀnssnitt skulle fungera bÄde pÄ en set-top box och pÄ en dator. En set-top box Àr en mottagare som tar emot en digital kanal och gör om den sÄ den kan visas pÄ en analog tv. Det hÀr grÀnssnittet skulle ocksÄ ha ett antal tjÀnster och vara baserat pÄ HTML. AnvÀndargrÀnssnittet skulle ersÀtta ett sÄ kallat middleware. Detta middleware Àr lÀnken mellan maskin och mÀnniska.

Inledning: Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett begrepp som har fÄtt allt större betydelse i dagens företagsklimat. CSR handlar om en strÀvan om att ta sitt företagande ett steg lÀngre Àn att endast fokusera pÄ vinstmaximering och pÄ sÄ sÀtt ta ansvar för sin omgivning. Mycket tyder pÄ att CSR hittills i mÄngt och mycket varit tillskrivet de stora företagen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om CSR Àr nÄgot som Àven har nÄtt de smÄ företagen i Sverige och pÄ vilket sÀtt de i sÄ fall arbetar med dessa frÄgor. Den frÄgestÀllning som skall undersökas Àr formulerad som följer; Hur och i vilken utstrÀckning arbetar smÄ företag i Sverige med CSR?Metod: Med utgÄngspunkt i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metodansats har denna studie genomförts genom dels en förstudie i form av intervjuer samt en enkÀtundersökning.

Syftet med detta projekt var att utveckla en design Ät projektet Meal Planner för att fÄ barn mer engagerade i matvalet. Designen fokuserar Àven pÄ att hjÀlpa förÀldrar i kostvalet och motverka matneofobi hos barn. Matneofobi Àr en tveksamhet eller motvilja till att prova nya matrÀtter vilket kan hindra barn frÄn att Àta matrÀtter som Àr potentiellt nyttiga och nÀringsrika för barnet. Tre teorier hittades som kan anvÀndas för att motverka matneofobi. Dessa kallas i denna uppsats för exponering, association och presentation.

Jag har genomfört en undersökning av tvÄ ungdomsromaner, Det hÀnder nu och Regn och Äska, dÀr huvudtemat Àr icke-heterosexuell kÀrlek. Min metod kommer frÄn den systematiska funktionella grammatiken, och jag har valt att undersöka processer och presuppositioner. I processanalysen tittade jag pÄ de kapitel dÀr personerna interagerar sexuellt och/eller för relationen framÄt, och dÄ pÄ de processer dÀr nÄgon av dem alternativt bÄda Àr förstadeltagare. NÀr nÄgon av dem, bÄda eller fragment av dem Àr andradeltagare har jag Àven tagit med andradeltagarna i resultatet för att se om de utsÀtter varandra för olika handlingar. I analysen av presuppositionerna har jag tittat pÄ de presuppositioner som sÀger nÄgot om instÀllningen till huvudpersonen och dess partners kÀrleksrelation.

Inom vÄrden utförs ofta schemalÀggning av personal manuellt, vilket krÀver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp lÀkare, med dess ofta mycket komplexa sammansÀttning vad gÀller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, Àr ingen lÀtt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont pÄ ett halvÄr till ett Är, skulle kunna underlÀtta denna uppgift.I rapporten presenteras en mÄloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som vÀl representerar de förutsÀttningar som rÄder vid bemanningsplanering av lÀkare har alternativa formuleringar provats och utvÀrderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras pÄ mÄloptimering, har i en pilotstudie testats pÄ data frÄn Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur socialarbetare pÄ tvÄ sjukhus i Indien arbetar med kris och sorg. Vi vill utifrÄn deras egna tankar och erfarenheter undersöka hur det psykosociala stödet ser ut för mÀnniskor pÄ dessa sjukhus. Vi fokuserar Àven pÄ hur socialarbetarna sjÀlva resonerar kring kris och sorg, teoretiskt och praktiskt.Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med socialarbetare pÄ sjukhus i Pune, Indien. Alla vÄra informanter har flera Ärs erfarenhet av arbete med kris och sorg. Vi har analyserat vÄr empiri utifrÄn kris- och sorgeteorier, stödteori, psykopedagogiska metoder, den professionella relationen och religionens betydelse för sorgeprocessen med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning.Studien visar att socialarbetarnas reflektioner om kris och sorg varierar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever i Ärskurs tre, pÄ tvÄ skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har pÄ undervisningssituationen och arbetssÀttet. Vi ska ocksÄ undersöka vilken uppfattning lÀrarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser.Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. MÄlet Àr att ta reda pÄ om elever och lÀrare har en likartad syn pÄ vad elevinflytande Àr. VÄr undersökningsmetod bestÄr av intervjuer med lÀrare och enkÀtundersökning med eleverna.

SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.