Verksamheter Àr idag utsatta för olika hot och faror, i form av bÄde yttre och inre angrepp. Ett angrepp orsakar ofta ett avbrott och det kan bli mycket kostsamt. Att ringa in de olika riskerna och planera för hur de ska hanteras, kan spara mycket pengar och Àr sÄledes viktigt för verksamheten.De yttre angreppen kan frÀmst förebyggas med olika tekniska lösningar, medan de inre angreppen har en annan form av lösning. Den hotbild som finns mot företag idag, Àr att mer Àn en tredjedel av de angrepp som sker Àr av typen inre angrepp, dÀrför Àr det viktigt att hitta de sÀkerhetsÄtgÀrder som pÄ effektivaste sÀtt kan förebygga dessa.Med detta arbete har jag försökt belysa vilka de viktigaste sÀkerhetsÄtgÀrderna Àr för att förebygga de inre angreppen. I rapporten har jag beskrivit kortfattat vad det finns för olika hot och faror mot en verksamhet.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla Àr verksamma i ett omrÄde i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera pÄ upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrÄn krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgÄngspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket Àr det som bidrar till stress.

Hantverk har försvunnit mer och mer inom arbetsterapin och speciellt inom somatisk verksamhet. FrÄgan Àr om dessa aktiviteter behövs och om de fyller en viktig funktion i dag. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur personer med neurologiska funktionshinder upplever meningsfullheten med hantverksaktiviteter. Fyra deltagare i en dagverksamhet intervjuades med hjÀlp av en egenkonstruerad semistrukturerad intervjuguide. Alla respondenterna upplevde att de hade förÀndrat sin person, sina relationer samt aktiviteter i vardagen i och utanför verksamheten pÄ ett för dem mycket positivt sÀtt.

Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr en stor och omvÀlvande hÀndelse. Under vÄrdtiden möter patienten mÄnga olika vÄrdkategorier och erhÄller mycket information pÄ kort tid samtidigt som patienten befinner sig i chock. Det Àr en utmaning för sjuksköterskan med tuff arbetsbelastning att kunna ge patienten den information han/hon behöver och önskar under den korta vÄrdtiden.Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken information sjuksköterskan ger till patienten under vÄrdtiden pÄ sjukhuset efter hjÀrtinfarkt och om den informationen motsvarar patientens behov. För att fÄ en inblick i hur det kan se ut under svenska förhÄllanden kontaktades hjÀrtintensivavdelningen och hjÀrtmottagningen pÄ ett vÀstsvenskt sjukhus, dÀr en sjuksköterska pÄ respektive avdelning intervjuades. Litteraturstudien baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar vilka vi valt utifrÄn vÄrt syfte.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen SÄL, svenska, svenska som andrasprĂ„k och engelska. Höstterminen 2005 Denna undersökning visar pĂ„ vikten av kontinuerlig modersmĂ„lsundervisning för elever med minoritetssprĂ„k. Arbetet ger ocksĂ„ en översikt över forskning som gjorts med tanke pĂ„ dessa barns skolframgĂ„ngar och belyser modersmĂ„lsundervisningens innehĂ„ll i Lund. Resultaten frĂ„n bĂ„de enkĂ€t och intervjuer redovisas och ger förhoppningsvis en klar bild av verksamheten och en rad förbĂ€ttringar presenteras inför kommande Ă„r pĂ„ de skolor dĂ€r jag sjĂ€lv arbetar. Min intention var att undersöka vad undervisningen styrs av, vilka hinder och möjligheter som finns för samarbete mellan oss lĂ€rare och att visa vilka kringliggande faktorer som egentligen pĂ„verkar denna undervisning? Slutsatsen blev att vi skall vĂ€rna om den hĂ€r undervisningen för att den Ă€r en sĂ„dan viktig lĂ€nk bĂ„de i barnens sprĂ„kutveckling och i deras identitetsutveckling. Barnen har ocksĂ„ mycket lĂ€ttare att lĂ€ra sig sitt andrasprĂ„k om de kan sitt modersmĂ„l bra.

Skiftarbete Àr en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar pÄ att skiftarbete har negativa konsekvenser pÄ sömn och hÀlsa. Skiftarbete pÄverkar Àven kosthÄllningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport Àr att sammanstÀlla hur poliser pÄverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten Àr en litteraturstudie av material frÄn biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn Àr det ultimata för en god hÀlsa och för att kunna prestera.

Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenĂ€genhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domĂ€nspecifikt risktagande som hĂ€lsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenĂ€genhet i vardagen vilket kan vara att vĂ€lja ett okĂ€nt resmĂ„l eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika Ă„ldrar och frĂ„n olika yrkesgrupper besvarade en enkĂ€t bestĂ„ende av tvĂ„ olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översĂ€ttning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar pĂ„ ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenĂ€genhet, nĂ€mligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, UtĂ„triktning och VĂ€nlighet.

Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgÄng. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frÄgor behandlas samt vilken typ av mÄl som styr verksamheten.Uppsatsen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och forskningen Àr kvalitativ. De intervjuade föreningarna var UmeÄ IK, IF Björklöven, Plannja basket, SkellefteÄ AIK och SunnanÄ SK.UtifrÄn teori, lagstiftning och praxis Àr föreningarnas styrelser sammansatta pÄ ett relativt bra sÀtt. De intervjuade har en sund syn pÄ vilka egenskaper som krÀvs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att sÀga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbÀttra föreningen.

Under 70-talet introducerades Positron Emissions Tomografi (PET) och pÄ tidigt 90-tal pÄbörjades en planering av att kombinera PET och CT utrustning i samma hölje. PET Àr en metod som avbildar funktioner i mÀnniskokroppen och CT, som stÄr för computed tomografi (datortomografi) ger snittbilder av patientens anatomi. Detta ger pÄ sÄ vis en bild av bÄde anatomin och funktionen. Det ger mycket viktigt information för diagnostik och planeringen av patientens behandling. Mycket förenklat kan man sÀga att en PET-CT undersökning gÄr till sÄ att det radioaktivt mÀrkta Àmnet, spÄrsubstansen, till exempel FDG injiceras intravenöst och sedan avlÀser kameran hur sockret tas upp i vÀvnaden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka samhÀllskunskapslÀrares demokratiuppdrag och hur detta pÄverkar deras undervisning i frÄga om val av innehÄll och arbetssÀtt i högstadiet. Jag har anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare för att lyfta fram deras utsagor om studiens fenomen, alltsÄ demokratiuppdraget och dess pÄverkan pÄ deras undervisning. Min ambition med denna uppsats Àr att lÄta samhÀllskunskapslÀrares röster bli hörda angÄende deras demokratiuppdrag och hur det pÄverkar deras didaktiska val i frÄga om vad- och hur- frÄgan, alltsÄ innehÄll och arbetssÀtt.Studien visar att samhÀllskunskapslÀrare i högstadiet anser att demokratiuppdraget intar en central roll i deras undervisning. SamhÀllskunskapslÀrarna har en deltagar- och deliberativ demokratisyn och eleverna fÄr dÀrför möjligheter att uttrycka sig i klassrummet. Av resultatet framgÄr ocksÄ att ett bra klassrumsklimat, som tar sig uttryck i personliga relationer med eleverna och respekt för deras Äsikter, Àr viktigt för demokratiuppdraget.

Bakgrund: OhÀlsosamma levnadsvanor Àr ett folkhÀlsoproblem och stÄr för en femtedel av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Var annan kvinna och var tredje man i Äldrarna 16-84 Är rapporterar att de inte har nÄgra ohÀlsosamma levnadsvanor. (Socialstyrelsen, 2011; FolkhÀlsomyndigheten, 2014). De flesta distriktssköterskor och sjuksköterskor i den svenska primÀrvÄrden tycker att det Àr viktigt att arbeta med patienternas levnadsvanor, de tycker Àven att arbetet behöver utvecklas (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nyström & Johansson, 2013).Syfte: Att undersöka i vilken utstrÀckning distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med rÄdgivning om levnadsvanor till patienter i primÀrvÄrden. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur de skulle vilja arbeta, vilken kunskap de tycker sig ha och om de anser att de behöver ytterligare kunskap om rÄdgivning kring levnadsvanor.Metod: En totalundersökning gjordes dÀr samtliga distriktssköterskor och sjuksköterskor verksamma inom primÀrvÄrdens vÄrdcentraler i föreliggande landsting inkluderades i studien.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det Àr extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank dÄ deras viktigaste handelsvara Àr pengar. Bankerna möter mÄnga risker och de mest förekommande Àr likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och rÀnterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga gÄr riskhantering, vilken varierar frÄn risk till risk. I och med den pÄgÄende finanskrisen Àr riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt Àmne som inte bara har pÄverkat de svenska storbankerna utan hela vÀrlden. Syftet med vÄr forskning Àr att kartlÀgga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förstÄelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras.

En bred, lĂ„ng och jĂ€mn allĂ© Ă€r en mĂ€ktig syn. Även en allĂ© med knotiga defekta trĂ€d kan ocksĂ„ vara sagolikt vacker med sin alldeles speciella karaktĂ€r. AllĂ©er Ă€r inte bara vackra att fĂ€rdas genom. PĂ„ hĂ„ll ses allĂ©erna som en vacker del av landskapet. Av BarsebĂ€cks gods Ă€r allĂ©erna mot norr, öster och vĂ€ster i BarsebĂ€cks slottsanlĂ€ggning, nĂ€stan det enda som syns utifrĂ„n, förutom dess vĂ€lskötta Ă„krar.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur det Àr att leva med nÄgon annan mÀnniskas hjÀrta eller lever i sin kropp. En begrÀnsning gjordes till enbart transplantationer av hjÀrtan och lever eftersom dessa har det gemensamt att donatorn mÄste vara död för att kunna transplantera ett sÄdant organ. Sammanlagt analyserades Ätta kvalitativa vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fem slutkategorier: att vara tacksam över sitt nya liv och leva varje dag fullt ut: kroppen som ett hot och ett hinder: att fÄ stöd frÄn mÀnniskor runt omkring och frÄn tron pÄ Gud: att kÀnna sorg och skuldkÀnslor över donatorns död: att Ängra transplantationen. Personer kÀnde en stor tacksamhet för gÄvan till nytt liv och de ville dÀrmed leva varje dag fullt ut.

Sveriges byggsektor har varit under stÀndig strukturell förÀndring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. LÄgkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började anvÀnda sig av underentreprenörer istÀllet för att anvÀnda eget folk. Det resulterade i att Är 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de nÀrmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn.