VÄr C-uppsats handlar om hur de anstÀllda pÄ Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö Àr och vad dem gör för att fÄ en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning pÄ arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det Àr arbetsgruppen gör för att fÄ en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka instÀllningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem pÄ sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning pÄ transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna fÄ en Ànnu bÀttre psykosocial arbetsmiljö. Men Àven för att försöka förstÄ vad det Àr som kan göra att de anstÀlld har en bra arbetsmiljö.

VÄr studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i Àmnet slöjd, samt att fördjupa vÄr egen förstÄelse inom omrÄdet stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Àr enkÀter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien Àr i Äldern 15-16 Är. Vi ansÄg att det Àr mycket som hÀnder just i den Äldern men ÀndÄ att mognaden Àr pÄ en sÄdan nivÄ att kvalitén pÄ denna studie skulle bli bra.

SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten Àr sjÀlvklar för mig innebÀr inte att den Àr det för alla. De senaste Ären har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag Àr intresserad av att ta reda pÄ hur det ser ut i vÄra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att Àven se om de yttre förutsÀttningarna har nÄgon positiv eller negativ pÄverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tÀtorten och utanför tÀtort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn pÄ vad fysisk aktivitet Àr och de arbetar pÄ ungefÀr samma sÀtt.

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoÀng, LÀrareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan tvÄ förskolor och förskolelÀrare som arbetar dÀr och deras syn pÄ den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och PilÀngens förskola i Limhamn.

NÀtmobbning fÄr idag ses som ett relativt nytt fenomen som vi Ànnu inte vet sÄ mycket om. Rapporter frÄn organisationerna Friends och Statens medierÄd visar att problemet Àr vanligast bland ungdomar i Äldrarna 13-16 Är. Den tidigare forskningen inom omrÄdet Àr begrÀnsad och behandlar i huvudsak huruvida mobbning och nÀtmobbning skiljer sig Ät eller inte. Denna studies huvudsakliga syfte var att belysa skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nÀtmobbning. Det genomfördes dÀrför fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i sitt dagliga arbete möter ungdomar i Äldrarna 13-16 Är.

Bakgrund: NÀr musen började anvÀndas pÄ 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. PÄ den tiden var det tangentbordet som anvÀndes för att ?tala? med datorn. Idag Àr det musen som styr funktionerna och vi Àr vana vid att klicka oss hit och dit. AnvÀndaren har blivit sÄ beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Sammanfattning Barn drabbas i allt större utstrÀckning av allergi i nÄgon form. Det Àr viktigt att forska kring dess medicinska verkningar pÄ barnen och pÄverkan av allergin i det dagliga livet. Det forskas mycket idag kring barn och allergi. LÀkarna ser en uppgÄng under senaste decennierna och ingen bÀttring i sikte. Det kan bero pÄ dagens livsstil och miljötÀnkande.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom Àmnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda Àven om tidsbrist, stress och dÄlig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförvÀntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

BAKGRUND:Vi vill med denna studie undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med matematik. Intresset för detta Àmne har uppkommit under vÄr utbildning och genom egna erfarenheter dÄ vi sjÀlva arbetar i förskolan. Vi har fÄtt upp ögonen pÄ hur mycket matematik det finns runt omkring oss i vardagen och att matematik inte bara Àr olika rÀknesÀtt som addition och subtraktion som nÀr vi gick i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare beskriver och resonerar om arbetet med matematik i förskolan tillsammans med barn i Äldern 1 ? 5 Är.METOD:Vi har som metod valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. VÄrt urval bestÄr av Ätta lÀrare, pÄ fyra olika förskolor i tre olika kommuner i VÀstra Götalands lÀn.RESULTAT:Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att alla lÀrare arbetar mycket medvetet med matematik.

Uppsatsen undersöker vad som sker med företag som kommer pÄ obestÄnd och dÀr lagarna tar vid dÀr företagaren inte sjÀlv kan lösa problemen. Enligt den undersökning som genomförts visas att borgenÀrerna fÄr mycket liten utdelning, kostnaderna Àr för höga och att hanteringen tar för lÄng tid..

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan, och hur man ser pÄ modersmÄlsundervisning. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur de flersprÄkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad lÀroplanen sÀger om mÄngkulturalitet och flersprÄkighet. Genom öppna intervjuer fÄr jag reda pÄ hur pedagogerna sjÀlva anser att förskolan arbetar med de flersprÄkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser pÄ modersmÄl. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna sjÀlva sagt stÀmmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och Àven att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det Àr alltsÄ sex pedagoger som deltagit i studien.

I skolan anvÀnder sig lÀrare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssÀttning, men det finns dÄliga och bra prov. Ett bra prov utvÀrderar det som avses. Kan det vara sÄ att betyg pÄ skriftliga prov i dagens skola grundas pÄ annat Àn vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstÀmmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gÀllande organisk kemi, kemi b pÄ gymnasiet. Till detta anvÀndes Blooms reviderade taxonomi.

Holmen Skog gör flera uppföljningar pĂ„ deras gallringar och ville undersöka hur vĂ€l entreprenörernas egenuppföljning KORUS överensstĂ€mde med den Distriktinventering de sjĂ€lva utför. I analysen gjordes jĂ€mförelser för att se ifall det fanns signifikanta skillnader i uppgivna grundytor, stickvĂ€gsbredder och stickvĂ€gsavstĂ„nd. Analyserna gjordes pĂ„ uppföljningar frĂ„n Region Örnsköldsvik, frĂ„n detta datamaterial gjordes enskilda analyser pĂ„ Distrikt Bredbyn och Distrikt Lycksele. Ytterligare simulerades volymutveckling pĂ„ de trakter dĂ€r mĂ€tningarna skilde sig mest Ă„t för att se vad felaktiga skattningar kan innebĂ€ra. Hypotesen var att entreprenörerna överskattade grundytan dĂ„ de anvĂ€nder en subjektiv metod vilket skulle visa sig vid jĂ€mförandet mot Distriktsinventeringen som Ă€r en mera objektiv metod.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare anvÀnder sig av surfplattor och lÀrapplikationen Puppet Pals i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare i södra Sverige. TvÄ filmer som respondenternas respektive barngrupper skapat i Puppet Pals har valts ut och analyserats. Det har Àven undersökts hur pedagogerna kopplar sitt arbete med Puppet Pals till förskolans lÀroplan, med andra ord; om de arbetar med paddagogik.Den teoretiska utgÄngspunkten har under hela studien varit det sociokulturella perspektivet, med nyckelord som samspel, interaktion och artefakt.Undersökning visar att lÀrarna med hjÀlp av surfplattan och applikationen Puppet Pals lyckas fÄ med de fem bitar ur lÀroplanen som vi tolkar att förskolans lÀroplan bygger pÄ; vÀrdegrund, matematik, naturvetenskap, sprÄkutveckling och dokumentation. Det som framkom studien var att förskollÀrarna som verkligen har ett brinnande intresse för surfplattan och lyckats tÀnka utanför ramarna i sitt anvÀndande av Puppet Pals har hittat ett mycket anvÀndbart och uppskattat pedagogiskt redskap för sÄvÀl vÀrdegrund, matematik, naturvetenskap, sprÄkutveckling och dokumentation..