Denna uppsats undrsöker om skolungdomar har olika attityder nÀr det gÀller rÀttskrivning i skolan jÀmför med pÄ Internet och vilka orsaker som kan ligga bakom dessa eventuella skillnader.Den ena metoden som anvÀnds Àr en enkÀtundersökning som Àr kvantitativ sÄvÀl som kvalitativ för att utröna attityd, samt eventuell motivering. Detta genom att lÄta respondenterna, i detta fallet gymnasieungdomar, gradera frÄn 1-5 hur mycket de anstrÀnger sig för att skriva korrekt i ett flertal olika kontexter. Efter varje graderingsfrÄga hade de möjlighet att med egna ord beskriva anledningen till sina attityder. EnkÀtundersökningen följdes upp av en intervjuundersökning med elevens svensklÀrare. Intervjun sökte att analysera elevernas svar utifrÄn ett peagogiskt perspektiv, samt diskutera genreundrvisning i skolan.

Titel ?Det fÄr inte bli för mycket av det hÀr datoriserandet.? ? En kvalitativ studie av digitaliseringens pÄverkan pÄgenerationsskillnader, med fokus pÄ kommunikationFörfattare Philip BernÄker & Julia HalldnerUppdragsgivare JMG, Medieinriktningen pÄ lÀrarutbildningen, Göteborgs universitetKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikationGöteborgs universitetTermin VÄrterminen 2011Handledare Jenny WiikSidantal 40, inklusive bilagaAntal ord 15 716Syfte Att undersöka generationsskillnader gÀllande kommunikation i och med digitaliseringen. (UtifrÄn en lÀrares synvinkel)Metod Kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuerMaterial Sex stycken samtalsintervjuer med gymnasielÀrare i GöteborgHuvudresultat Studien visar att lÀrarna anser att digitaliseringen Àr ett problem och att den har pÄverkat generationsskillnader negativt. LÀrarnaanser Àven att kommunikationen har pÄverkats av digitaliseringen, bÄde positivt och negativt. Dock kommer ungdomar alltid ses pÄ ett visst sÀtt ? lata, bekvÀma och i behov av instruktioner.

Verotoxinproducerande E. coli Àr en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos mÀnniska upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS Àr mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och mÀnniskor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mÀngder bakterier i sin avföring.

Den pÄgÄende sockerdebatten vÀckte vÄrt intresse för ungdomars lÀskkonsumtion. VÄrt huvudsyfte med arbetet var att se hur lÀskkonsumtionen ser ut hos skolungdomarna genom att ta reda pÄ var, nÀr och hur mycket de dricker. Tror de att deras hÀlsa pÄverkas av att dricka lÀsk? Vi ville Àven belysa sockerintaget i lÀsken i relation till det totala sockerintaget utifrÄn referensvÀrdena för energiintag för pojkar respektive flickor.Metoden vi anvÀnde oss av var en enkÀtundersökning. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor i Göteborg i klass 9.

Denna rapport har som syfte att komma underfund med vilka egenskaper som pÄverkarinfartsparkeringars belÀggningsgrader i VÀrmdö kommun.Resultat frÄn bÄde enkÀt och regressionsanalys visar att hög turtÀthet, bÄde under men framföralltutanför rusningstid, Àr mycket viktig för att belÀggningsgraden pÄ en infartsparkering ska vara hög ikommunen. GÄngavstÄndet till en hÄllplats frÄn en parkeringsplats ger ocksÄ effekt pÄbelÀggningsgraden, dock inte för avstÄnd mellan 150?250 meter. Trygghet Àr en annan egenskap somuppgavs vara mycket viktig i enkÀtundersökningen. Kollektivtrafikfordonets Äktid och antalet platserinfartsparkeringen har visade sig dÀremot inverka mycket lite pÄ belÀggningsgraderna.Utöver syftet utfördes en studie för att se vilka omrÄden för infartsparkeringar som kommunen iförsta hand bör satsa pÄ för att fler ska stÀlla bilen i ett mer perifert lÀge.

FÀrger och ljus pÄverkar mÀnniskor, ibland pÄ olika sÀtt och ibland pÄ samma sÀtt. Det finns mycket skrivet, mÄnga teorier om hur mÀnniskor uppfattar fÀrg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhÀnder mig av i den hÀr uppsatsen, skriver om hur olika fÀrger pÄverkar mÀnniskan pÄ olika sÀtt. Jag har sedan anvÀnt mig av den informationen nÀr jag har gjort mina fem digitala mÄlningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda pÄ om det Àr möjligt att pÄverka mÀnniskor till att fÄ sÀrskilda kÀnslor för sÀrskilda bilder, genom att anvÀnda fÀrg och ljus pÄ rÀtt sÀtt enligt teorierna.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger bemöter barnen i samlingen pÄ förskolan, fÄr pojkar och flickor olika mycket uppmÀrksammhet och Àr i sÄ fall pedagogerna medvetna om sitt sÀtt att bemöta barnen. Vi har undersökt detta genom intervjuer med tre pedagoger samt observationer av sex samlingar. Vi har sedan analyserat materialet och med hjÀlp av tidigare forskning och vÄra egna tankar och Äsikter fört en diskussion om resultatet. Resultatet visar pÄ att pedagogerna inte bemöter barnen sÄ som de i intervjuerna menade att de gjorde. Av intervjuerna framgick att barnen bör bemötas utifrÄn deras personlighet och behov, men av observationerna framgick att flickorna inte alls fick lika mycket utrymme som pojkarna.

I detta arbete har vi med en litteraturstudie försökt pÄvisa vad en inblandad gas i oljan i ett hydrauliksystem har för betydelse för funktionen. Vi har anvÀnt information i traditionell facklitteratur samt i tidskrifter och vetenskapliga rapporter och upptÀckt att problemen som uppkommer av inblandade gaser inte Àr vÀl kÀnda. Dagens lösningar pÄ problemen Àr nÀstan alltid kostsamma och handlar om att behandla symptomen. Vi har tittat pÄ de olika fysikaliska data som gasen inverkar pÄ i oljan, utifrÄn detta har vi analyserat vilka effekter detta har för ett hydrauliksystems funktion. Vi kommer att diskutera grundproblemet till kavitation och vanliga problem som ett hydrauliksystem ofta har.

Syftet med studien Àr att undersöka kvinnors och mÀns sprÄk kopplat till genus och makt. Jag undersöker talutrymmet och ser pÄ kopplingen mellan kön och tvÄ olika Àmnesval som diskuteras. SprÄkbruket analyseras dÀrefter utifrÄn ett genus och maktperspektiv.Metoden Àr i huvudsak kvalitativ och bestÄr av observation och analys av en videoinspelning med 20 informanter under en lektion i svenska som andrasprÄk pÄ grundlÀggande vuxenutbildning.I studien framkommer att genusmönstren Àr starka och samma genusmönster lyser igenom hos alla informanterna trots att de vuxna andrasprÄkseleverna har socialiserats i skilda kulturer. MÀn tar för sig i klassen och Àger mycket av talutrymmet under lektionstid samt styr diskussionsÀmnena medan kvinnorna Àr tillbakahÄllna och tillÄter och i viss mÄn Àven stödjer mÀnnen i deras agerande. Studien överensstÀmmer i mycket med tidigare forskning om mÀns och kvinnors samtalsstilar..

Detta arbete innefattar en undersökning av Hotell Inlandia i Norsjö pÄ uppdrag av Norsjö kommun för att hitta de delar som Àr gamla, ineffektiva och dÄliga för att sedan ta fram förslag pÄ förbÀttringar för att minska energiförbrukning, kostnader och förnya vissa delar.De delar som undersökts Àr:? VÀrmekÀllan? VÀrmesystem, radiatorer? Fönster? Ventilation? Vattenflöden i duschar och kranarEn undersökning av fönster och berÀkning av vÀrmeförluster genom dessa har gjorts för att se hur mycket uppvÀrmningsbehovet kan minska genom att byta till nya fönster med lÀgre vÀrmegenomgÄngstal, U-vÀrde. En offert har tagits fram pÄ nya fönster som anvÀnts för att jÀmföra med de gamla och genom att byta till nya fönster kan det faktiska Ärliga energibehovet minska med ungefÀr 33,8 MWh per Är och för att förstÄ ungefÀr hur mycket det Àr sÄ kan det jÀmföras med energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa som ligger pÄ 25 MWh per Är.BerÀkningar har gjorts pÄ dusch- och kranmunstycken för att se hur mycket besparingar som skulle kunna göras genom att byta ut gamla munstycken med högt flöde till nya vattensparande. Genom att byta ut de gamla duschmunstyckena som slÀpper ut ca 19 liter vatten per minut mot nya effektiva som slÀpper ut ca 6 liter per minut kommer uppvÀrmningskostnaderna för vattnet genom duschning att minska frÄn 3800 kronor till 1194 kronor. Detta gÀller om det bor tvÄ personer i ett rum som duschar 10 minuter per dag i ett helt Är.

I detta projekt har jag arbetat uteifrÄn en frÄgestÀllning om smÄ ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstÄende mÀnniska för att kunna leva bekvÀmt? Hur behÄller man bekvÀmligheter trots en ytminimering? Vad hÀnder med flexibiliteten i ett sÄdant hem?Kvarteret TjÀllet har historieskt sett haft en tradition av trÄngboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet dÄ platsbristen var mycket kÀnnbar. Mitt mÄl har varit att göra denna trÄngboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslÀgenheter anpassade för ensamstÄende, troligtvis unga och barnlösa.

I de flesta yrken anses ergonomi vara en sjÀlvklarhet för att skapaen vÀl anpassad arbetsmiljö och minska riskerna för arbetsskadorhos anstÀllda. Som yrkestatuerare utsetts man stÀndigt av fysiskapÄfrestningar, som onaturliga sittpositioner och tunga ohÀndigamaskiner. Tatueringsmaskinerna de anvÀnder i genomsnitt 4-5 timmarom dagen Àr dÄligt balanserade och vibrerar. Vibrationerna som uppstÄrfortplantar sig ut i hela maskinen och i slutet ut i musklerna pÄ tatueraren.En konsekvens av detta kan vara att man fÄr karpaltunnelsyndrom.I samarbete med Mats JadeskÀr, som bygger egna maskiner undervarumÀrket ?Dize tecniques? och Àr vÀldigt kunnig inom omrÄdet, ska enny tatueringsmaskin tas fram.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lÀgger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest pÄ i sin undervisning för att eleverna ska tillÀgna sig det svenska sprÄket pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger pÄ fem olika skolor i Mellansverige.I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgÄr frÄn en individualiserad undervisning i arbetet med andrasprÄkseleverna. De anvÀnder mycket bilder och kroppssprÄk för att förtydliga och göra undervisningen sÄ konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar pÄ sprÄkutvecklingen och lÀs- och skrivinlÀrningen hos eleverna och i arbetet med detta anvÀnder de sig av flera olika metoder för att ta hÀnsyn till elevernas förutsÀttningar och behov..

Bakgrund: HörselnedsÀttningar Àr mycket vanligt idag, framför allt bland Àldre och mÄnga anvÀnder hörapparater. HörselnedsÀttningar bland Àldre tas pÄ mindre allvar Àn i andra Äldersgrupper, trots att kommunikation Àr mycket viktigt Àven inom denna grupp. Ofta lÀggs ansvaret för Àldres hörapparater pÄ omsorgspersonal. Tidigare undersökningar har visat att omsorgspersonal ofta saknar tillrÀckligt kunnande för att kunna hjÀlpa de Àldre med hörselnedsÀttning med hörselrelaterade angelÀgenheter.Syfte: Syftet med detta arbete var att utforma ett informationsmaterial i tvÄ delar, en skriftlig informationsbroschyr och en inspelad informationsvideo, som behandlar hörsel, hörselnedsÀttningar, kommunikation och hörhjÀlpmedel. MÄlgruppen var personal inom Àldreomsorg samt nÀrstÄende till Àldre med hörselnedsÀttning.Metod: UtifrÄn tidigare forskning, principer för informationsgrafik, modeller för patientundervisning och muntliga framstÀllningar har en informationsbroschyr och en informationsvideo om hörsel och hörselrelaterade angelÀgenheter utformats.Resultat: En informationsbroschyr och en informationsvideo har utformats i detta arbete.Slutsatser: Att utforma informationsmaterial har varit ett krÀvande arbete dÄ det fodrar kunskaper inom mÄnga omrÄden.

Detta projekt genomfördes i samarbete med akustikern Erling Nilsson pĂ„ företaget Ecophon i Hyllinge. Uppdragsgivare var musikproducenten Magnus Ågren som Ă€ger studion Flow Music i Malmö. Uppgiften var att förbĂ€ttra akustiken i ett av Flow Musics studiorum. Rummet hade före projektet en hĂ„rd och obehaglig akustik. För att komma fram till ett Ă„tgĂ€rdsförslag specificerades först hur enskilda akustiska egenskaper skulle pĂ„verkas för att ge ett sĂ„ bra resultat som möjligt.