För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet?För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller Sortiment.Fältstudien är avgränsad till Bergslagen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur livsmedelsproducenter använder sig av varumärkes- och produktstrategier för att få sina produkter representerade i butikernas Sortiment. Uppsatsen har också i avsikt att jämföra leverantörernas strategier sinsemellan för att fastställa och förklara eventuella skillnader. Med bakgrund av den ökade konkurrensen i brödbranschen behandlar teorikapitlet de två huvudsakliga strategier för leverantörer av mjukt bröd i Sverige. Varumärkes- och produktstrategier beskrivs där som de viktigaste för leverantörer av egna varumärken. Genom kvalitativa platsintervjuer har empiri samlats in för att ta reda på hur leverantörerna arbetar med ovan nämnda strategier.

AbstraktTitel: Leksaker i den digitala tidsåldern ? Leksaksbranschens bemötande av nya preferenserFörfattare: Sandra Nilsson och Victor TydesjöHandledare: Leif RyttingKurs: Företagsekonomi III ? examensarbete 15 hp. Linnéuniversitetet VT 2014SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur leksaksbranschen har förändrat och kommer att förändra sin verksamhet i den teknologiska tidsåldern. För att genomföra detta har vi fastställt några aspekter att undersöka:Butikernas nuvarande tillstånd gällande Sortiment och arbetssättFörändringar som har skett gällande Sortiment som en konsekvens av barns förändrade teknologianvändningLeksaksbranschens framtid som en följd av den fortsatta teknologiutvecklingenForskningsfrågan lyder: Hur påverkas leksaksbranschen av barns tidiga användande av olika former av digital teknologi?MetodVi har för denna uppsats valt att använda den kvalitativa metoden.

I takt med ökande miljökrav i Sverige och världen blir det allt viktigare för företagen att kunna erbjuda ett mer miljövänligt Sortiment. Syftet med utvecklingsprojektet har varit att bistå Gambro med att förbättra sin miljöprofil inom dialystekniken.Gambro utvecklar och säljer kompletta lösningar för Hemodialys (HD-dialys) till dialyskliniker och allmänna sjukhus. BiCart och SelectCart är två stycken plast patroner innehållande natrium bikarbonat respektive natrium klorid. Patronerna används i samband med dialyser och i dagsläget kastas carterna direkt efter en genomförd behandling istället för att plasten återvinns. Detta då det inte går att öppna båda typerna utav patroner och tömma ut resterande innehåll efter en dialys behandling så att återvinningen av tillverknings plasten polypropylen kan ske.

I vår uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska kläder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska kläder är, vilka krav som ställs på dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det är hård konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedåtgående trend inom handel så att få kunderna att välja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, därför har presentation av Sortimentet på bästa sätt stor betydelse för butikerna. I vår studie har vi valt att fokusera enbart på hur butikerna behandlar sitt ekologiska Sortiment för kvinnor.

Idag ökar kraven på att både företag och konsumenter tar ett större ansvar för miljön. Det härgäller i synnerhet för företag som producerar kläder. Miljötrenden har därför medfört att ävenklädgrossisten Wiges AB har valt att satsa på ekologiskt material. Deras stora satsning undervåren 2008 har varit en kollektion i det ekologiska materialet bambu. Senare under höstenkommer de dessutom även att utöka Sortimentet med Organic Cotton.

Elektrotermo AB tillverkar storköksutrustning så som kokerier, spisar och arbetsbänkar. Företaget jobbar aktivt med att utöka sitt Sortiment och på initiativ av Cedervall Arkitekter AB beslutade de sig för att satsa på en kantinlyft till kokerier. En liknande produkt har företaget inte tidigare haft i sitt Sortiment. Målet med projektet är att utforma en kantinlyft som uppfyller företagets och användarnas önskemål och presentera produktionsunderlag till en funktionsduglig prototyp. Särskild hänsyn till storkökens krav på hygien och säkerhet skall tas.För att uppnå målen har information insamlats från olika källor och problemet analyserats noggrant.

I dagens Sverige är marknadsläget i ständig förändring och på grund av den rådande lågkonjunkturen var år 2011 ett år präglat av minskad försäljning inom detaljhandeln. En verksamhet som drabbats hårt av den senaste lågkonjunkturen är RNB Retail and Brands och då främst deras koncept Sisters. På grund av de sjunkande försäljningssiffrorna har ett beslut tagits som innebär att Sisters hösten 2012 ska sluta producera och distribuera sitt interna varumärke och istället enbart verka som återförsäljare av externa varumärken. Frågan vi då ställer oss är vad de sjunkande försäljningssiffrorna kan bero på. Är det så att de inte känner den målgrupp de vänder sig till? Eller har de inte kunskap om vad målgruppen efterfrågar i ett erbjudande från Sisters? Kunskap om vilken image som är förenat med sitt företag är av hög prioritet eftersom det kan ge en indikation på eventuella förändringar som bör göras i varumärkesstrategin.

Äldre äter ofta tre mål om dagen varav ett som är varmt/tillagat. Detta ställer höga krav pånäringsinnehållet. Under en lunch/middag bör äldre få i sig 430 -540 kcal samt 25 ? 30 gram protein enligt svenska näringsrekommendationer. Äldre med hemtjänst kan få färdigrätter av märket Varsågod tillverkade av Elite hotel levererade hem till sig via hemtjänsten i kommunen.

Eftersom människor idag inte bara gör sina val av butik utefter pris och/eller Sortiment utan också efter vilka mervärden och upplevelser en butik ger, så är det viktigt att butiker arbetar med att vara attraktiva i sin interiöra säljmiljö för att kunden ska välja just den butiken och inte någon annan. Det är viktigt att ge dem inspiration som förhoppningsvis leder till köp, och som skapar en vilja till att komma tillbaka. Utefter detta så valde vi att undersöka hur två stycken möbelbutiker, som båda är franchising butiker och ingår i en kedja, använder sig av den interiöra säljmiljön i sin marknadskommunikation. De två butiker som vi valde att undersöka var Mio i Karlstad och EM i Arvika, vi valde dessa två butikerna pågrund av att de är två butiker som liknar varandra i pris, Sortiment och vilka kunder de riktar sig till. Detta gjorde det mer intressant att se vilka skillnader och likheter som fanns i de respektive två butikernas användning av den interiöra säljmiljön i sin marknadskommunikation.

En stor del av råvaran som används inom skogsindustrierna i Sverige kommer från privata skogsägare. En viktig aspekt för skogsägare är att kontrakterade uppdrag genomförs inom rimlig tid. Lövtimmer och brännved förekommer ofta i små kvantiteter på avlägg, vilket innebär att transporter är svåra att planera. Tiden från att Sortimenten finns tillgängliga för transport till mottagare tills att Sortimentet har blivit inmätt på industrin (transportledtiden) kan utgöra en stor del av den totala tiden för ett uppdrag. Åtgärder som minskar transportledtiden ger potentiellt bättre förtroende från skogsägare. En möjlig åtgärd som leder till kortare transportledtid är att samtransportera Sortiment med lång transportledtid med ett annat Sortiment.

Inledning: Företag lägger allt större fokus på deras logistikflöden. Anledningen till detta är att en effektiv logistikkedja kan skapa konkurrensfördelar. Detaljhandeln är en bransch som vuxit de senaste åren. Parallellt med att både utbudet av fysiska och E-handelsbutiker tilltagit har även konkurrensen ökat. Många detaljhandelsföretag har därför valt att outsourca delar eller hela sin logistikkedja, för att på så sätt kunna fokusera på kärnverksamhet.

Syftet med vår uppsats är att genom en teoretisk och empirisk grundad diskussion undersöka vilka strategier som står till buds för de svenska dagligvarukedjorna vid en branschförändring på grund av en nyetablering av en hard discount aktör. Uppsatsens utgångspunkt är en abduktiv ansats där en växelverkan mellan teori och empiri är central. Vi har genom en kvalitativ metod samlat in primärdata genom elva delvis strukturerade intervjuer. Vi presenterar intervjumaterialet i ett empirikapitel och tillsammans med en förstudie kopplas sedan detta underlag till relevanta teorier. De teorier som vi funnit vara av intresse för vår studie är bl.a.

För detaljhandelsbutiker har den personliga försäljningen blivit en viktig faktor att konkurrera med på marknaden. Det hela innebär att säljaren ska kunna förmedla sina produkter på bästa sätt och genom olika påverkningsmetoder styrka kundens beslut inför ett köp. Vi kommer med den här rapporten att introducera dig som läsare om hur den personliga försäljningen skiljer sig mellan de två branscherna för skönhet/kläder samt elektronik. Här har även en koppling gjorts till hur kunden samt säljarens beteende och agerande varierar beroende på om butiken säljer låg- eller högengagemangsprodukter samt påverkan från produkternas attribut.Undersökningen för uppsatsen har utförts med sammanlagt åtta personliga intervjuer. Fyra av dem med två butiker inom skönhet/klädesbranschen samt de resterande fyra med två butiker inom elektronikbranschen.

I vårt arbete har vi valt att titta närmare på butikspersonalens klädsel. Vi har varit i kontakt med en mindre modebutik i Varberg, som uppmanar sin personal att endast klä sig utifrån butikens eget Sortiment. Avsikten med vårt arbete har varit att svara på hur personalen likt en levande skyltdocka kan kommunicera butikens Sortiment och påverka kundens köpbeteende. Vi har genomfört intervjuer med både butikspersonal och butikens kunder. Butiken har fått svara på frågor som rör deras val av kläder och hur de upplever att kunder uppmärksammar vad de har på sig.