Syftet med denna rapport är att beskriva arbetet kring utvecklingen av en webbapplikation för försäljning av t-shirts - Shrt - och utreda möjligheterna för att lansera varumärket på marknaden. Projektet utgick ifrån visionen ?att ge våra kunder verktygen som behövs för att uttrycka sin personlighet, genom mode som kunden själv designar, via webben?. Under projektet har utvecklingsmetodiken scrum använts tillsammans med andra verktyg som är vanliga vid agila projekt. Vid konkretisering av varumärket Shrt och dess produkt genomfördes brainwriting. För att skapa en produktbacklogg använde sig utvecklingsgruppen av arbetsmetoderna funktionsanalys, konceptdivergens, konceptutvärdering och prototyping. Funktionerna i produktbackloggen delades sedan in i kategorierna nödvändiga, önskvärda samt onödiga funktioner. Produktbackloggen låg sedan till grund för hur arbetet delades upp i tre olika sprintar med separata mål och redovisningar. Den första sprinten fokuserade på funktion, den andra på upplevelse för användaren och den tredje på underhåll samt förbättring av kod ? refaktorering. Under slutet av utvecklingen genomfördes användartester utifrån Task-based scenarios där användaren får försöka utföra en uppgift utan instruktioner på hur den ska utföras.  Resultatet av projektet blev en webbapplikation med all funktionalitet som klassificerades som nödvändig och önskvärd.

Syfte: Vi vill ta reda på vad som gör ett varumärke i modebranschenstarkt, samt hur ett företag bör agera för att åstadkomma det.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och har genom sjupersonliga intervjuer samlat in vårt empiriska material. Genom enabduktiv metod har vi undersökt om empiri och teoriöverensstämmer. Vi har sedan utgått från vår frågeställning ochfört en diskussion.Slutsatser: För att skapa ett starkt varumärke inom modebranschen är detviktigt att vara konsekvent i sitt uttryck. Produkten ochvarumärkesidentiteten måste samspela, även då produkten förnyas,och identiteten måste vara tydlig för konsumenten att minnas.Företagen kan påverka konsumenten genom kommunikation, ochPR har en betydande roll för hur varumärket presenteras i media.Den grafiska identiteten blir varumärkets kostym utåt och ensymbol för densamma. För att skapa ett starkt modevarumärke börvarumärket och produkten vara i linje med varandra och konstantförändras tillsammans.Purpose: We want to find out what makes a fashionbrand strong and how abusiness should act to achive that.Method: We have used a qualitative approach and have collected ourempiric data through seven personal interviews.

Denna rapport handlar om en användbarhetsutvärdering av synthesizern OP-1, utvecklad av företaget Teenage Engineering. Studien är kvalitativ och undersöker bara den omedelbara användarupplevelsen av produkten. Rapporten baseras på resultat från ett antal användbarhetstester, utförda på företaget i fråga. Användbarhetstesterna avser att undersöka hur en användare kan förstå hur OP-1:s kan användas och hur de kan förstår dess olika lägen och vidare på vilket sätt detta påverkar den initiala användarupplevelsen.Totalt nio av fjorton tillfrågade personer har ingått i användbarhetstesterna. Urvalsgruppen bestod av personer med tidigare, dock varierande mängd, erfarenhet av synthesizers.

I detta examensarbete har en metod för strategisk förpackningsframtagning arbetatsfram. Metoden presenteras genom ett digitalt flödesdiagram, men en kopia ipappersformat finns även bifogad som bilaga i rapporten.Arbetet har genomförts i samarbete med och på uppdrag av Profoto AB i Skarpnäck,Stockholm. Profoto är en världsledande tillverkare av studioblixtar för fotografer och allutveckling sker i dagsläget in-house på deras huvudkontor. Kundklientelet för företagetåterfinns framförallt inom mode-, produkt-, porträtt- och nyhetsfotografering ochprodukterna som företaget erbjuder täcker med hjälp av hela system av tillbehör en storbredd av behov hos de olika typerna av fotografer.Syftet med examensarbetet har varit att hjälpa företaget med en arbetsmetod förframtagningen av deras produktförpackningar. Den befintliga projektmodellen omfattarendast produkterna och ett önskemål finns att framöver kunna integreraförpackningsframtagningen i denna modell.

Kandidatarbetet undersöker och diskuterar frågeställningen "Vilket socialt ansvar har jag som grafisk formgivare i skapandet av skönhetsidealen?". Kandidatarbetet fokuserar på att skapa en diskussion kring ämnet skönhetsideal, hur dessa påverkar unga kvinnor samt vilka möjligheter det finns för att bryta samhällsnormer och göra en förändring, en större skillnad. Utifrån mitt forskringsresultatet kring skönhetshistorian och dess utveckling under åren, har jag skapat en produktion i form av modeillustrationer. Jag tycker inte att samhället inser hur kraftfullt påverkade vi har blivit av media och modebranschen under de senaste åren. Även de som inte är intresserade av mode och skönhet. Vi som jobbar inom medie- och reklambranschen är den tredje statsmakten.

Allmänheten har blivit mer uppmärksammad vad gäller miljörelaterade frågor och ställer högre krav på företag att arbeta för en hållbar utveckling. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Samtidigt som medvetenheten om miljöproblemen ökar, ökar konsumtionen av billiga kläder, så kallad ?fast fashion? konsumtion. Detta är inte förenligt med en hållbar utveckling då textilindustrin kräver stora mängder energi, råmaterial och kemikalieutsläpp.

Tillverkningen av textilier och odling av bomull är ett av världens allvarligaste miljöhot då dagens snabba trender inom inredning och mode ökar konsumtionen av billiga textilier varje år. Detta förstör miljön då vattnet som går åt för bomullen består av konstbevattning och vattnet som inte dunstar bort eller som växterna tar upp består av extrema mängder gifter och rinner rakt ut i dricksvattnet. Förutom detta får även 3 miljoner människor svåra förgiftningar och över 20 000 dör i bomullsodlingar varje år. Denna uppsats fokuserade på ett samhällsansvar för företag inom modebranschen Syftet med denna uppsats var att beskriva varumärkesstrategier för ett företag inom modebranschen som tar ett samhällsansvar. Jag har försökt att svara på detta syfte genom att använda mig av tre forskningsfrågor: Hur kan varumärkesidentiteten beskrivas för ett företag inom modebranschen som influeras av ett samhällsansvar, Hur kan positioneringen beskrivas för ett företag inom modebranschen som influeras av ett samhällsansvar, Hur kan marknadskommunikationen beskrivas för ett företag inom modebranschen som influeras av ett samhällsansvar? Jag har även valt att undersöka ett fallstudieföretag för att besvara mitt syfte.

Kandidatarbetet undersöker och diskuterar frågeställningen "Vilket socialt ansvar har jag som grafisk formgivare i skapandet av skönhetsidealen?". Kandidatarbetet fokuserar på att skapa en diskussion kring ämnet skönhetsideal, hur dessa påverkar unga kvinnor samt vilka möjligheter det finns för att bryta samhällsnormer och göra en förändring, en större skillnad. Utifrån mitt forskringsresultatet kring skönhetshistorian och dess utveckling under åren, har jag skapat en produktion i form av modeillustrationer. Jag tycker inte att samhället inser hur kraftfullt påverkade vi har blivit av media och modebranschen under de senaste åren.

Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstå under resans gång och vilka fördelar och nackdelar som det är med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen påbörjades år 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med ägarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information från Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). Därefter skedde sammanställning och bearbetning av materialet. Uppdatering och färdigställande av arbetet har gjorts under år 2008. Många av de kaféer jag vände mig till har bytt ägare, några hade samma ägare och några existerade inte längre.

Betraktarens delaktighet i Yayoi Kusamas (f. 1929) film Self Obliteration (1967) mäts genomen beskrivning och analys av collage, montage och narration ur ett ergodiskt perspektiv. Yayoi Kusama står för ett av de mest kända och omfattande konstnärskapen i vår samtid. Med målningar, film, mode, skulptur, performance, happening och böcker försöker hon förståsig själv och universum. Målet i Self Obliteration är att förinta sitt jag och uppgå i någontingannat.

Uppsatsen behandlar gardinernas utveckling och relation till dräktmode och kvinnans kropp mellan 1600 och 2000. I uppsatsens första del undersöks representationer av gardiner i flamländskt 1600 tals måleri. Därefter behandlas 1700 och 1800 talens dekorerade gardiner, dess antika referenser och relation till dräktmode. Sängförhängets erotiska representationer i konsten och förhållande till den nakna kvinnokroppen undersöks i uppsatsens tredje del. Slutligen behandlas modernismens bortvalda gardiner, postmodernismens stilblandningar och samband med mode och kvinnans kropp idag.Bildanalyserna fokuserar på gardiner och sängförhängen, hur de representeras i måleri, illustrationer och fotografier samt hur de förhåller sig till bland annat dräktmode, kvinnans kropp antik skulptur, symbolik och allegoriska budskap. Gardiner har många betydelser bortom alla praktiska funktioner.

Rapporten Designstudie av beställningsautomat -anpassad för drive through- behandlararbetet från produktutveckling till modellframställning. Den uppgift som gruppen tagit sig angäller utveckling och design av en automat anpassad för användning i en drive through. Helaarbetet är ett examensarbete inom Produkt och Processutveckling (kurskod: KN1060) vidInstitutionen för Design och Produktutveckling på Mälardalens högskola.Produktutvecklingen gäller en automat anpassad för användning i en drive through, iproduktutvecklingen ingår val av material, produktionsmetod, utformning samtkonceptmodeller. Arbetet har utförts med en funktionsanalys och intervjuer som grund.Utifrån dessa dokument har sedan flertalet koncept kunnat utvecklas. Med stöd av ett antalutvecklingsverktyg har ett urval kunnat göras för att slutligen mynna ut i ett enda slutgiltigtkoncept.Jämförelser och urval av koncept har genomförts med hjälp av ett antal utvecklingsverktyg;QFD-analys (Quality Function Deployment), FMEA-analys (Failure Mode Effect Analysis)och Pugh-matris.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp kvinnor i åldern mellan 20-30 år upplever och förhåller sig till det kvinnoideal som framställs i mediereklam. Studien byggde på en kvalitativ ansats i ett försök att söka reda på deras gemensamma uppfattningar om fenomenet och hur de upplevde att de påverkas av den kvinnliga framställningen. Av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom den ger de intervjuade personerna en möjlighet att utveckla sina svar. Då kvinnor tillhör en av de största konsumtionsgrupperna ansåg vi att det var relevant att studera hur denna grupp kunde påverkas av mediereklamens framställningar. Intervjufrågorna ställdes utifrån ett urval av reklambilder från de idag största företagen i Sverige inom mode och skönhet.

I en stor del av arbetsolyckor som anmäls är en truck inblandad. För att undvika att fotgängare blir påkörda av industrifordon används ofta påkörningsskydd. På Volvo Group Truck Operations i Skövde används idag påkörningsskydd i fabrikerna för att avgränsa fotgängare från fordonstrafiken. Volvos påkörningsskydd är en helsvetsad stålkonstruktion som är fäst i betonggolvet med expanderbultar. Dessa påkörningsskydd är byggda efter platsen de monteras på och är därför svåra att återanvända och reparera.