SammanfattningSyftet är att undersöka hur implementeringen av FaR® ser ut från landsting till primärvård, samt om och hur folkhälsoinstitutets implementeringsmodell används. Genom intervjuer med ansvariga för området inom sex utvalda landsting ska studien belysa vad som enligt informanterna fungerar, och vad som eventuellt saknas i processen med att få igång ett effektivt arbete med FaR på landstingsnivå. Utefter insamlad data analyseras huruvida det faktiska implementeringsarbetet utgår ifrån utvald teoretisk implementeringsmodell.Frågeställningar:- Hur ser implementeringen ut i förhållande till utvald teoretisk modell?- Vad har gett framgång respektive motgång i implementeringen?MetodSex stycken telefonintervjuer med informanter från slumpvis utvalda landsting i Sverige har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick från en intervjuguide med utgångspunkt i syfte och frågeställningar.ResultatHuruvida den utvalda teoretiska modellen finns med i landstingens implementeringsarbete visar resultatet en stor spridning.

Målet med det här examensarbetet var att på datorsimulerat vis placera ut ett antal spridare och göra ultraljudsavbildning på dessa, och därefter ur ultraljudsbilden försöka skatta hur många spridarna var. Detta är en början på ett forskningsarbete som har som mål att kunna mäta porösitet med hjälp av ultraljud. Tanken är att spridarna ska vara en förenklad modell av porösitet. För att förhoppningsvis kunna skatta egenskaperna i bilden, skattas bildens autoregressiva (AR) motsvarighet. AR-modellen skattas i sin tur med hjälp av minsta kvadratmetoden.

Många svenska kommuner har idag problem med överbelastade avloppsledningssystem. Det kan bland annat resultera i källaröversvämningar i närbelägna fastigheter, överbelastade reningsverk eller bräddningar till recipienten. För att motverka dessa effekter kan olika åtgärder vidtas. Åtgärderna kan vara olika lämpliga beroende på typ av område och kostnaderna för genomförandet kan variera kraftigt och ha olika miljöpåverkan. Detta innebär att det är viktigt att väga samman effektiviteten av olika åtgärder, deras miljöpåverkan, kundnytta och kostnad.Syftet med examensarbetet var att med hjälp av ett hydrauliskt modelleringsverktyg (PCSWMM) studera ett antal typområden och ta fram en förenklad modell.

Corporate social responsibility, CSR, är ett aktuellt koncept och dess efterfrågan ligger till grund för studien. Konceptet präglas av begreppsförvirring som bidrar till att framställningen av konceptet är intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framställs i svensk populärmanagementpress utifrån ett utbudsperspektiv, där förespråkare för managementkoncept är identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framställs i populärmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning på jordens biologiska processer, leder idag till ohållbara försörjningsflöden. Företagens beroendeställning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgår samhället en hållbarhetsförändring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebär ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess är ett populärt svar på denna fråga idag, vilken ofta belyser företagets hållbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrågasättas om företag är tillräckligt ansvarstagande genom detta agerande, då ovanstående tankesätt inte inkluderar den miljöpåverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

Sker det någon uppföljning av företags hälsosatsningar, och i sådant fall hur ser denna uppföljning ut? Vilka komplikationer uppstår vid uppföljning av hälsosatsningar?Vi har undersökt uppföljning av och arbete kring gjorda satsningar på hälsa för anställda inom svenska företag. Vårt syfte blir således att lyfta fram de problem företagen stöter på med uppföljning av hälsosatsningar, samt utreda vikten av att uppföljning sker. Uppföljning av hälsosatsningar bör genomföras då en god uppföljning synliggör projektets starka respektive svaga sidor, samt möjliggör för förbättringar inför framtida projekt. Under undersökningens gång har vi dock blivit varse om att strategiska handlingsplaner för utvärderingar av hälsosatsningar i stor utsträckning saknats hos de undersökta företagen och att uppföljning sällan görs.

Syftet med den här uppsatsen är att studera vad som har påverkat spotpriset på el i Sverige mellan åren 1996 och 2002. För att besvara syftet har de variabler som påverkar utbudet respektive efterfrågan, och därmed också spotpriset på el, identifierats med hjälp av traditionell ekonomisk teori. Därefter har en modell utformats och lösts med hjälp av Two-Stage Least Square metoden. De inkluderade variablerna i modellen är disponibel inkomst, pris på olja, teknologisk utveckling, kapacitet samt importerad kvantitet el. Förklaringsgraden på regressionen blev cirka 82 procent vilket tyder på att det kan finnas variabler som påverkar spotpriset på el som utelämnats från modellen.

Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning. Det vetenskapliga angreppssättet har en abduktiv ansats.

Bakgrund & problem: Ekonomistyrning inbegriper många områden, ett av de centralaområdena är fördelningen av kostnader. Kommuner har inte obegränsat med resurser utanmåste likt den privata sektorn ha en fungerande ekonomistyrning, vilket bland annatinbegriper kostnadsfördelning. Växjö kommun har i dagsläget ett geografisktinformationssystem (GIS) som används inom olika förvaltningar för bland annat prognoseroch analyser av olika slag. Problemet som stadsbyggnadskontoret inom Växjö kommunupplever är att fördelningen av kostnader för GIS inte är anpassad efter användningen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara den nuvarande modellen förkostnadsfördelning inom stadsbyggnadskontoret samt lämna förslag på hurkostnadsfördelningen alternativt kan hanteras.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod i form av en fallstudie.Urvalet till de semi-strukturerade intervjuerna har baserats på ett snöbollsurval. För att ökastudiens kvalitet har vi använt flera källor till det empiriska materialet samt låtitrespondenterna ta del av studien.Slutsats: Studien har utifrån en jämförelse av den nuvarande modellen för kostnadsfördelningoch teori inom området resulterat i tre lösningsförslag som är möjliga att tillämpa för mät- ochGIS-avdelningen..

Logistik kan bidra till kostnadsbesparingar bland företag vid användning av resurser, utöver det så kan en framgångsrik logistik ge företag fördelar när det handlar om att skapa värde åt kund. Vid marknadsföring så kan logistik även ha en stor inverkan på hur bra slutresultatet blir (Fuller et al., 1993). Hur bra kvalitén är på logistiktjänsterna är därför en viktig faktor inom marknadsföring för att skapa kundtillfredsställelse. För att effektivt kunna använda logistik som ett hjälpmedel för att få ett konkurrensmässigt övertag så krävs det ett samspel mellan företagets marknadsavdelning och de som arbetar med logistiska frågor (Mentzer et al., 2004). Syftet med denna undersökning är att utveckla och testa en modell för analys och förbättring av försörjningskedjor med hänsyn till ett supply chain- och marknadsperspektiv. Modellen har skapats med stöd av litteraturstudier och empiri i form av dokument och intervjuer från företaget, även möten med handledare.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden?Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden.Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM.

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan.

Uppsatsen du har framför dig baseras på en kvalitativ studie gjord på ett av Sveriges största byggföretag vid införandet av en arbetsmodell som företaget kallar Strukturerad produktion. Modellen baseras på Lean production. Syftet är att studera Strukturerad produktion samt dess införande. Vi svarar på syftet genom att undersöka hur befattningshavare inom företaget diskuterar förändringsprocessen, vilket formuleras genom våra frågeställningar. Hur ser modellen för Strukturerad produktion ut, vilka är de bärande idéerna? Hur går processen för införandet av Strukturerad produktion till? Vilka översättningar görs för att anpassa modellen till organisationen?I teoridelen har vi valt att utgå från ett brett spektra för att sedan ?tratta ner? teorin.

Förvaltningsrevisionen är en mycket viktig del av revisionen, men förbisedd i forskningen. Vi vill med vår kandidatuppsats uppmärksamma förvaltningsrevisionen och vilka förhållanden i företaget som kan påverka förvaltningsrevisionens omfattning. De riktlinjer som gäller idag är utarbetade av FAR:s revisionskommitté och anger att förvaltningsrevisionens omfattning varierar från företag till företag som en följd av skillnader i förutsättningar och revisorns ambitioner och kompetens. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer i företaget som påverkar förvaltningsrevisionens omfattning. Med hjälp av en egen teori vill vi förklara vilka faktorer i företaget som påverkar förvaltningsrevisionens omfattning, hur de påverkar och varför de påverkar.