Sök:

Sökresultat:

110 Uppsatser om Soldater. - Sida 8 av 8

Förbättrat hörande, förbättat övane, förbättrat stridande : En analys av hur artificiellt ljud kan användas för att öka realismen vid stridsträning.

Saab Training Systems är ett företag i Saab-koncernen som utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter för militär utbildning. Ett av de centrala systemen i företagets produktportfölj är det instrumenterade stridsträningskonceptet GAMER, i vilket soldater kan öva dubbelsidig träning samtidigt som övningsledningen via ett centralt styrsystem kan övervaka och interagera i övningsförloppet.I och med den övergång som skett i många av världens försvarsmakter, från ett tungt territorialförsvar till ett välutbildat insatsförsvar har kraven på den enskilda soldatens förmågor höjts avsevärt. Samtidigt har det även skett en övergång gällande den generella hotbilden, från att tidigare ha utgjorts av en annan militärmakt, till paramilitära grupperingar som ofta bedriver en gerillaliknande krigsföring. Dessa två faktorer innebär att även förutsättningarna för soldatutbildningen har förändrats.Som ett led i anpassningen till dessa förändringar utreds i denna rapport möjligheterna att utveckla soldaternas audiella upplevelse i GAMER. Detta för att skapa ökade förutsättningar för en komplett upplevelsebaserad inlärning, som inte bara övar soldatens förmåga att använda sig av den taktiska information som ljudbilden förmedlar, utan även förbereder soldaterna på bästa sätt för den främmande miljö som dagens militära insatser ofta innebär.Inledningsvis genomförs en ljudcentrerad användningsfallsanalys av en uppsättning grundläggande övningsscenarion.

I stridens hetta

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

OPEVAL - för krigarnas skull

I samma ögonblick som du läser denna mening är sannolikheten stor att en svensk soldat patrullerar på en bakgata i Liberiashuvudstad Monrovia. Senare i år, eller under nästa år, utanför Afrikas ostkust, är det möjligt att en svensk sjöman embarkerarett misstänkt smuggelfartyg som blivit prejat av HMS Gävle. Samtidigt över Irak under ett Air Policing uppdrag i FN:s regiblir ett flygplan ur SWAFRAP JAS 39 belyst av ett fientligt luftvärnssystem. Vid samtliga dessa tre händelser är det tryggt attveta att den svenska materielprocessen, ingående organisationsenheter, strukturer och metoder är optimerade för att dessa soldater,sjömän och flygare skall kunna lita 100 % på sin utrustning. För visst är det så, eller ??De tre olika exemplens trovärdighet kan säkerligen diskuteras men faktum kvarstår.

Krylbosmällen

Syftet med denna uppsats var att utifrån Hadenius och Weibulls synsätt se hur en händelse blir en nyhet och ur ett historiskt perspektiv studera hur Krylbosmällen blev en nyhet i tidningarna. Syftet var även att se vilken teori tidningarna hade om orsaken till Krylbosmällen. För att besvara syftet användes en kvalitativ och en kvantitativ metod, där jag undersökte fem olika tidningar och litteratur. När andra världskriget startade förhöll sig Sverige neutrala mellan de västallierade och Tyskland och deras allierade. Efter påtryckningar från Tyskland ingick Sverige ett transiteringsavtal med dem.

Sovjetiska krigsfångar i Norge under Andra världskriget

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var låg när anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gått ut på att inte reta upp någon av stormakterna. Därför var den norska regeringen inte beredd på ett anfall från Nazityskland. Mellan åren 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfångar som sändes till Norge.

<- Föregående sida