Stora delar av Nord-Norge präglas av bergslandskap. Då vägar byggs i denna landsdel blir det naturligt med ett stort antal bergslänter. Krav på utformningen och metoderna har varit varierande. Förr i tiden var själva vägen det viktigaste, och hänsyn till utformning och förstärkning av slänterna lades det lite vikt på. Huvudregeln var att slänterna skrotades under anläggningstiden samt bultar och nät användes sporadiskt.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka 15-åringars friluftslivsvanor samt att studera om dessa har förändrats mellan åren 2001 och 2007 med utgångspunkt från bostadsortens geografiska läge.Hur såg 15-åringars friluftslivsundervisning ut i skolan?Hur såg 15-åringars friluftslivsvanor tillsammans med en familjemedlem ut på fritiden?Hur ansåg 15-åringars att de behärskade olika friluftslivsaktiviteter?Vilken betydelse hade utövandet av olika friluftslivsaktiviteter med någon ur sin familj för elevernas skattning på hur de behärskade olika friluftslivsaktiviteter?MetodVi har använt oss av insamlat material från Skola-idrott-hälsa projektet. Material har valts ut från åren 2001 och 2007 på 15-åriga ungdomar över hela landet. Deltagarna delades in i landsdelarna; Götaland, Svealand och Norrland utifrån deras hemort. Data har bearbetats i SPSS och jämförelser mellan de olika landsdelarna har gjorts.

I en rapport som 2004 överlämnades till regeringen fastslås att om 10 - 15 år eftersträvas att andelen nyproducerade lägenheter med trästomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bärande stomelement i trä kommer att öka de närmaste åren under förutsättning att målet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellånga spännvidder krävs ofta balkhöjder som överskrider de mått som normalt kan sågas fram i en enda massiv bit. Ofta väljs istället balkar av limträ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sågverket.

Aitik-gruvan utanför Gällivare är en av Europas största koppargruvor. Malm bryts i dagbrott och släntdesignen bygger till stor del på undersökningar och karteringsarbeten från 1970- och 1980-talet. Idag når dagbrottet betydligt djupare nivåer jämfört med då dessa studier utfördes. Det var därför aktuellt med en ny undersökning för att avgöra om det råder liknande eller förändrade förhållanden beträffande spricksituationen i dagbrottet. I detta examensarbete utfördes sprickkartering med hjälp av digital stereofotogrammetri, i syfte att kartera nya blottade delar i dagbrottet.

Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.

Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar.

Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.

Detta arbete har gjorts på uppdrag av Vägverket Region Skåne och behandlar framtagandet av en landskapsanalysmetod, som kan användas för gestaltningsprogram i stråkstudier. Stråkstudier görs i ett tidigt skede i vägplaneringsprocessen och utförs för att få ett sammanhang längs ett helt vägstråk inför framtida förändringar. En stråkstudie består av flera olika delar och görs på en övergripande nivå där den speciellt tar fasta på de stora dragen. En av delarna kallas för gestaltningsprogram och behandlar det visuella landskapet som en väg går genom. Gestaltningsprogrammet är viktigt då det fungerar som en vägledning och ser till helheten när arbeten utförs längs med en väg.

Den här uppsatsen behandlar några av de översättningsproblem som uppkommer vid överföringen av kultur och dialekt. Det material som ligger till grund för undersökningen är Andrea Camilleris "La forma dell'acqua", den svenska översättningen "Vattnets form" och den engelskspråkiga översättningen "The Shape of Water. Böckerna utgör en del i kriminalromanserien om kommissarie Montalbano och utspelar sig på Sicilien. Utgångspunkten för analysen har varit de kutlurspecifika begrepp och dialektala markörer som kan associeras till Camilleris författarskap. Camilleri är unik i sitt språkbruk då han blandar olika dialekter och varieteter med standardspråk; en språkvariation som enligt många har legat till grund för hans stora framgång framförallt i Italien.

Det här examensarbetet har genomförts på Ferruform, Luleå, som är ett dotterbolag till Scania. Här produceras bakaxelbryggor, tvär- och sidobalkar samt stötfångare till lastbilar och bussar. I dagsläget finns ett flöde för bakaxelbryggor med navreduktion som inte stämmer överens med huvudflödet av bakaxelbryggor vilket skapar extra hantering och problem vid produktionsplanering. Inom de närmsta åren ska dessutom kapaciteten ökas och artiklarna i flödet ersättas av nya. Målet med examensarbetet har varit att ta fram ett förslag på ett enhetligt flöde som är anpassningsbart till de ökande volymerna och de nya artiklarna.

Detta examensarbete behandlar konceptframtagning av ändstationer till en föreslagen automatbana mellan Luleå Centrum och bostadsområdet Kronan. Kollektivtrafik tillhör framtiden och fungerande system är ett krav när nya städer byggs. Dagens kollektivtrafik kräver mycket stora subventioner från skattebetalarna och många system bär bara bråkdelar av sina kostnader. NoWait Transit AB har tillsammans med företaget ReRail AB ett nytt tågkoncept som anses vara billigare, miljövänligare och kräva minimalt med underhåll.Arbetet inleddes med en nulägesanalys av berörda företag och Luleå kommun vilket gav nödvändig förståelse för NoWaits tågkoncept. Deras koncept går ut på att man skapar en tågbana med kontinuerlig drift, liknande en rulltrappa.

RFID innebär, vid sidan av streckkoder, ytterligare ett sätt att identifiera föremål. Fördelen med RFID är bland annat att identifikation kan göras utan fysisk eller visuell kontakt och med avstånd på flera meter. Ett eventuellt användningsområde för RFID skulle kunna vara på transporter vid inchecknings- och bordningsprocessen till färjetransporter för att snabba upp logistikflödet.De potentiella mervärden som detta skulle kunna medföra är bland annat snabbare incheckning och avlämning/avhämtning av transportenheter, bättre spårning av transportenheten, ökad säkerhet och effektivare arbete på kajen. Ett antal frågeställningar sattes upp inom tre huvudområden: allmän orientering av RFID-teknik, mervärden och investeringsanalys. Dessutom tillkom några andra intressanta frågeställningar kring bland annat alternativa identifieringsverktyg, tillämpningar i andra sammanhang och säkerhet.´Fokus på arbetet har dock legat på att försöka visa på mervärden och fördelar med att använda RFID-tekniken.Som grund för att besvara frågeställningarna har en nulägesbeskrivning gjorts över det studerade systemet från terminal - färjetransport ? terminal, där Schenker och Stena Line varit de inblandade aktörerna.

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lägesnoggrann heten på Fastighetskartans fastighetsgränser (del 1), dels en instruktion ror gränsvård (del 2). Lägesnoggrannheten har avsett två variabler: avstånd och areal. Avstånd har dock inte mätts på vanligt sätt i både x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas på en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner på polygoner. Kartans gränser har järnrörts med på marken utmärkta och hävdade gränser inom ett område i södra Sverige.

I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området.

I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området. Tvärbanan, som idag går mellan Sickla och Alvik, planeras inom kort förlängas norrut i två grenar via Ulvsunda industriområde och Bromma flygplats.