I byggandet av ett varumärke ligger huvudsyftet i att skapa en produkt som bygger på mer än det visuella materialet. För att förstå både kunden och marknaden - och samtidigt bygga varumärket på ?rätt? värden - bör en designbyrå följa ett antal klara steg i sin arbetsmetodik. Denna uppsats syftar dels till att belysa arbetsmetodiken hos svenska designbyråer, dels att undersöka i vilken utsträckning byråerna tillämpar teorier inom Design Management och varumärkesbyggande. Med hjälp av intervjuer undersöks arbetsprocessen vid tre ledande svenska designbyråer.

Att ha ett arbete är inte enbart viktigt för att försörja sig utan också för att utvecklas som människa och känna sig värdefull inför sig själv och andra. Ofta har man en bild över hur man vill att arbetslivet (och även det övriga livet) ska se ut och utifrån teorier påverkas denna bild av andra då vi vill leva upp till både egna och andras förväntningar.Uppsatsens innehåll och problemformulering handlar om känslor och upplevelser av att leva upp till egna och andras förväntningar kring arbetet. Syftet med undersökningen var att få en förståelse för och visa nyanser utifrån problemformuleringen för en utvald grupp. Syftet var också att undersöka vilka dessa förväntningar är och hur de uppstår samt hur det känns att leva upp eller inte till dem.Undersökningen är baserad på intervjuer och enkäter med åtta personer. Undersökningsgruppen är alla högskoleutbildade, storstadsbor i 30-årsåldern med arbete.Resultatet av undersökningen visar att gruppen känner av flera mer eller mindre tydliga förväntningar från omgivningen och sig själva.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frågeställning undersöka om i vad mån och på vilket sätt det går att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i så fall utifrån vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det går att se gällande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande. Gällande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgått ifrån fyra olika former av andlighet; känslomässig, transcendent, religiös samt ockult.Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterära verk, såväl originalverk av de undersökta konstnärerna och arkitekterna själva, som verk, konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har återfunnit inom området, om dessa av andra författare och forskare. Utifrån dessa litterära verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhållningssätt till sin konst och arkitektur i och med perspektiv av rationalitet och irrationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanställning av litteraturkällor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jämfört och sammanställt.Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till är att det hos såväl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl går att finna liknande enhetliga och genomgående perspektiv av rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom färgsättning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jämfört med de rationella perspektiven, går att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och känslomässig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av känslomässig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet..

Uppsatsen behandlar det första mötet mellan kunden och fastighetsmäklaren som iuppsatsen kommer att benämnas intaget. Uppsatsens huvudsakliga mål var att undersökahur fastighetsmäklare använder sig av säljteknik vid ett intag samt vad det finns för olikamodeller och teorier i ämnet säljteknik. Metoden som använts vid intervjuerna var avkvalitativ karaktär. Undersökningarna har utförts med registrerade fastighetsmäklare för attfå reda på i vilken utsträckning de använder säljteknik vid intaget. Fem kvalitativa intervjuerhar genomförts med fastighetsmäklare från olika företag, i olika åldrar samt med olikaerfarenhet.

Syftet med denna studie vara att undersöka om Sparbanken Nord, genom satsningar i ett eget program riktade till unga, frambringade förutsättningar för att skapa och behålla tillväxt och kompetens i regionen. Studien avgränsades till att endast studera programmet för året 2005. Fokus låg på deltagarnas subjektiva upplevelser av deltagandet i programmet. Detta var såle-des en kvalitativ studie där datainsamlingsmetoden bestått av intervjuer. Till hjälp fanns en halvstrukturerad intervjuguide med följande teman: bakgrund, betydelsen av KNUFF, karriär och arbetsmarknad samt nätverk.

Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera engagemangets roll i förhållandet till sociala problem och belysa detta utifrån exemplet trafficking. Uppsatsen besvarar frågor om engagemangets betydelse då det handlar om att etablera sociala problem samt hur trafficking kan definieras som ett socialt problem.Vi har använt oss av en rad teorier som vi har tillämpat på sociala problem, engagemang samt på trafficking. Teorier som behandlas är bland annat Meeuwisse och Swärds fyra kriterier för att definiera sociala problem och Mills teorier om personliga bekymmer och samhälleliga problem. Flera viktiga begrepp som tas upp i teoriavsnittet och som sedan är återkommande i uppsatsen är objektivism, konstruktivism och moralisk panik.Begreppet trafficking betyder på engelska olaglig handel men specificerar inte handelsvaran. Trafficking kan betyda handel med vapen och droger men i denna uppsats syftar vi på handel med kvinnor för sexuella ändamål.Vårt intervjumaterial består av fyra kvalitativa intervjuer, med två män och två kvinnor där samtliga är utbildade socionomer.

Den här uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta påverkar ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod använts. För att visa på ovan nämnda likheter och skillnader har komparation använts.Först har fem mätpunkter ställts upp och redogjorts för.

Bakgrunden till att jag valde detta ämne, var att jag under de senaste åren som förälder, kommit i kontakt med Howard Gardners teorier om"De sju intelligenserna"och några olika teorier om inlärningsstilar och arbetsstilar. Då jag under samma tid även utbildat mig till lärare, har jag funderat kring hur jag skall kunna använda mig av den kunskap jag har om dessa teorier när det gäller att själv individanpassa undervisningen. Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie fördjupa mig i metoder som leder till individanpassad undervisning. Syftet har också varit att genom observationer och intervjuer pröva ett forskningsinriktat arbetsätt. För att nå fram till mitt syfte har jag läst litteratur i ämnet, främst om"De sju intelligenserna"och inlärning / arbetsstilar, samt gjort tre fältstudier i tre olika klasser.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur processen av att omvandla en invention till en innovation kan se ut. Detta genom att granska de olika steg som lyfts fram som centrala inom existerande teorier kring innovationsprocesser. Vidare syftar vi till att utifrån dessa teorier undersöka om de fullt ut kan användas för att förklara ett företags fall eller framgång vid en innovationsprocess. Metod: Vi har utfört en abduktiv fallstudie där vi samlat primärdata dels genom personliga intervjuer, dels via telefonintervjuer. Sekundärdata kommer från internet i form av de berörda företagens officiella hemsidor, samt presentationsmaterial från företaget True.

Bakgrund: De allt högre förväntningarna på leverantörer från kunderna när det gäller service har tvingat leverantörer att uppnå de krav som ställs på dem. Förändringar av kunders förväntningar på service har bidragit till att konkurrensen mellan många leverantörer blivit hårdare. För att en leverantör ska få leverera krävs det att kundens krav på leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgått stora förändringar. Den största förändringen skedde under 1960-talet när de flesta småbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment.

Frågan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och projektledaren står till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. Då det finns bristfällig forskning om vad som driver projektledarens val av kommunikationsform, är det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, väljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie ämnar således undersöka vad som driver projektledarens val av kommunikationsform med sin projektgrupp. Syftet är att öka förståelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina överväganden gällande deras kommunikationsval. Genom komparativa mikrofallstudier har fem projektledare inom samma svenska organisation studerats.

I den här undersökningen ska jag undersöka närmare motiveringen till varför man spelar spel i relation till negativa upplevelser i spel. Undersökningen ska ge ökad förståelse för hur man som spelutvecklare motiverar människor till att spela dataspel och tvspel. Motiveringen är viktig inom spel på grund av att spel kräver spelarens interaktion i världen för att storyn/spelet ska gå framåt. Det är också viktigt att spelutvecklare får en ökad kunskap om hur man får spelaren att känna en känsla som rädsla i ett spel. Som spelutvecklare själv vill jag kunna påverka spelaren under spelomgången med någon form av känsla eller budskap.

I etniska konflikter utsätts ofta barn för våld. Våld mot civila, som främst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrån skapandet av "vi och dem" känslor. I dessa krig har gränsen mellan civil och militär suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket åtföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om våld mot barn i konflikter har vi valt att utgå ifrån feministiska teorier som behandlar förståelsen för nationsbyggande. Med utgångspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstå det våld barn utsätts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion är viktig då våld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremål för vetenskaplig forskning.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..