Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers anvÀndning av bilderboken i den pedagogiska verksamheten i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ syftet anvÀndes samtalsintervjuer som metod. I denna studie medverkade sex pedagoger som arbetar frÄn förskoleklass upp till klass 3. I studien framkom det att alla pedagogerna anvÀnder sig av bilderboken i den pedagogiska verksamheten. Bilderboken anvÀnds oftast vid höglÀsningsstunderna och nÄgra av pedagogerna ansÄg att de anvÀnder den för att samla barnen till en lugn stund. Dock kunde alla pedagogerna se olika kunskaper som barnen utvecklar via bilderboken.

UtbrÀndhet Àr idag ett vÀlkÀnt begrepp. SamhÀllet har haft en negativ utveckling dÄ det gÀller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lÀrare mÄr allt sÀmre. Denna studie syftar pÄ att ta reda pÄ vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrÀndhet i lÀraryrket. För att gÄ ett steg lÀngre Àn den forskning som gjorts i Àmnet tidigare, utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kom-munikationen mellan lÀrare och elev Àr det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollÀrare har intervjuats och, pÄ sÄ sÀtt, fÄtt tillfÀlle att delge sina Äsikter om vad de anser fungerar som hÀlsofrÀmjande nÀr det gÀller kontakten med elev-erna.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

BAKGRUND Den hÀr studien fokuserar pÄ studenternas syn och uppfattningar av sjÀlvstÀndigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över sjÀlva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. DÀrefter beskrivs olika teorier som bas för sjÀlvstÀndigt agerande. Vidare redogörs vad lÀrostilarna djupinlÀrning och ytinlÀrning som kunskapssyn handlar om, och Àven den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation vÀcks till ett intresse att lÀra.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ om och i sÄ fall nÀr matematiska situationer uppstÄr i förskolan och hur pedagogerna i sÄdana fall utmanar barnen. VÄr frÄgestÀllning till denna undersökning Àr följande: Under vilka situationer anvÀnder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen nÀr matematiska situationer uppstÄr? Den teori som ligger till grund för vÄr studie Àr Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. VÄr metod har varit att observera barnen bÄde i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende pÄ vilket perspektiv den granskas med.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger sÀger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som pÄverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjÀlp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gÀllande hur detta kan pÄverka barnens lÀrande. NÄgra av de viktigaste resultaten Àr, trots buller, trÄnga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar pÄ möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lÀrande. LÀrande som bÄde handlar om att skapa tillsammans med andra och att lÀra kÀnna sina individuella behov i en social kontext.

 Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i Ärskurs 5 har om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan, det vill sÀga hur de uppfattar höglÀsning och de villkor som omger höglÀsningsaktiviteten samt vad de lÀr sig.I studien medverkade tolv elever frÄn tvÄ olika skolor, dÀr sex elever frÄn varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar.Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan. MÄnga tycker att höglÀsning Àr roligt, men det Àr Àven förknippat med en oro för att lÀsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien sÀger att de kÀnner en nervositet i samband med höglÀsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger höglÀsningstillfÀllet, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att sjÀlva lÀsa högt. Flera uttrycker att de inte lÀr sig nÄgot av att lÀsa högt utöver att bli bÀttre höglÀsare, men kan dÀremot berÀtta vad de tycker att de lÀr sig genom att lyssna till lÀrarens höglÀsning. Eleverna uppfattar lÀraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget lÀsande och lÀrande.  .

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara pÄ barns tankar och nyfikenhet för att kunna anvÀnda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar pÄ förskolor med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare för olika Äldersgrupper arbetar för att frÀmja ett lustfyllt lÀrande som barnen/eleverna Àr motiverade att delta i, som ett led i att förstÄ varför barnen/elevernas lustfyllda lÀrande och motivation minskar efterhand som de blir Àldre. Vad Àr det lÀrarna upplever pÄverkar barnen/elevernas lustfyllda lÀrande och motivation? För att svara pÄ de frÄgorna har en undersökning gjorts av lÀrarnas definition av lustfyllt lÀrande och motivation, lÀrarnas arbetssÀtt i förhÄllande till ett sociokulturellt perspektiv (lek, lÀroböcker, barn-/elevantal i gruppen, tid, förÀldrasamverkan) respektive ett biologiskt perspektiv (intrÀdet i puberteten) samt lÀrarnas erfarenheter av vad deras barn/elever upplever lustfyllt och motiverande. Fyra lÀrare har intervjuats, en lÀrare pÄ en smÄbarnsavdelning, en lÀrare i en förskoleklass, en lÀrare i skolÄr tre samt en lÀrare verksam i bÄde skolÄr ett, tvÄ och sex. Undersökningen visar att flera faktorer pÄverkar barnen/elevernas minskade lustfyllda lÀrande och motivation i takt med att de blir Àldre men att anvÀndandet av lÀroböcker samt i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt leken anvÀnds som ett redskap för lÀrandet Àr de faktorer som har tydligast pÄverkan..

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

BAKGRUND:En mĂ„ltid Ă€r en situation pĂ„ förskolan dĂ€r barnen sitter tillsammans med en pedagog. Vi Ă€rintresserade av att veta om och hur dessa tillfĂ€llen utnyttjas medvetet av pedagogen.LĂ€roplanen för förskolan (Skolverket 2006) beskriver att omsorg, fostran och lĂ€rande skaknytas samman och vi undersöker hur det sker vid mĂ„ltiden. Forskning som belyser lĂ€rande iomsorgssituationer presenteras. Studien utgĂ„r frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv som ilĂ€randet betonar samspelet och kommunikationen med andra.SYFTE:VĂ„rt syfte med undersökningen Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger uppfattar barns lĂ€rande kringmĂ„ltiden.METOD:Kvalitativ metod genom intervju har anvĂ€nts för att besvara syftet. Åtta pedagoger frĂ„n fyraolika förskolor har intervjuats.RESULTAT:Alla pedagoger i undersökningen uttryckte att det sker ett lĂ€rande för barnen vid mĂ„ltiden.Bordsskick var en viktig del av lĂ€randet och pedagogen stöttade och uppmuntrade barnen attlita pĂ„ sin egen förmĂ„ga vid mĂ„ltiden.

Detta examensarbete handlar om förebilders och idolers pÄverkan nÀr det gÀller val av instrument och musik, med fokus pÄ elgitarren, samt vilka andra drivkrafter som pÄverkar detta. Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om olika drivkrafter som pÄverkar viljan att spela ett instrument. Teoretisk utgÄngspunkt för studien Àr den sociokulturella teorin. Tidigare forskning inom omrÄdet behandlar exempelvis sociala normer, förebilders pÄverkan pÄ mÀnniskor samt ramfaktorer inom undervisning. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod, och mina informanter Àr elgitarrister med varierande Älder och musikalisk bakgrund.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvÄrigheter och de pÄverkande faktorer i arbetet med ÄtgÀrdsprogram samt att undersöka om de vidtagna ÄtgÀrderna leder till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. I undersökningen ingÄr pedagoger frÄn tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolÄren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehÄller litteraturgenomgÄng, intervjuer och dokumentanalys. Studien Àr baserad pÄ tio öppna intervjuer och analys av 48 ÄtgÀrdsprogram som har upprÀttats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn tre frÄgeomrÄden; SkolsvÄrigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. VÄr hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvÄrigheter utifrÄn den förförstÄelse de har och den kultur som rÄder i skolan samt att sÀttet att beskriva svÄrigheter prÀglar de vidtagna ÄtgÀrderna. Resultatet visar att hypotesen hÄller men visar ytterligare ett perspektiv pÄ skolsvÄrigheter.