Syftet med vÄr studie har dels varit att undersöka vilka aktiviteter kring lÀsning av skönlitteratur lÀrare anvÀnder sig av, med fokus pÄ sprÄkutveckling samt att undersöka vilka grunder dessa lÀrare vilar sina val av aktiviteter pÄ. VÄr hypotes var att endast lÀsning i sig inte bidrar till sprÄkutveckling, snarare att det Àr aktiviteterna kring det lÀsta som frÀmjar sprÄkutvecklingen. Vi gjorde en kvalitativ studie, med tre observationer, dÀr vi ville se hur lÀrarna jobbar med aktiviteter och kring skönlitteratur och vilka förutsÀttningar dessa kan ha pÄ sprÄkutvecklingen utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde Àven fyra semistrukturerade intervjuer, för att ta reda pÄ vilka grunder lÀrarnas val av aktiviteter vilar pÄ och deras resonemang kring sprÄkutvecklingen. Den tidigare forskningen som vi har presenterat, sÀger att det Àr av stor vikt att man följer upp det lÀsta i form av olika aktiviteter, bÄde muntligt och skriftligt, eftersom att det stimulerar elevernas sprÄk och lust att lÀra.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till nÄgonform av lÀroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och igrundskola. Arbetets syfte Àr att studera hur pedagoger i förskola och grundskolabeskriver anvÀndandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. UtifrÄn vÄrt syfte har vi stÀllt följande frÄgor.? Hur beskriver pedagogerna i förskola och grundskola sin instÀllning tilledutainmentsprogramens betydelse för lÀrande?? Hur resonerar pedagogerna i förskola och grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger i förskolan och grundskolan.

Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken Àr att individens utveckling och lÀrande sker i interaktion med andra och dÀr har samtalet en stor betydelse. DÀrför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat pÄ hur samtalet försiggÄr i svenskundervisningen. Vi har Àven diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hÀnsyn till nÀr man som lÀrare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv.

Vi har studerat hur fotbollstrÀnare och spelare i sydvÀstra Sverige ser pÄ begreppet talang. Det Àr ett vÀldigt svÄrdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att Àn idag kan man inte definitivt definiera begreppet pÄ ett rÀttvist sÀtt. Talangreferenserna Àr dock vanligt förekommande i vÄra dagar, frÀmst genom massmedierna som pÄ mÄnga sÀtt styr vad vi som individer tror och tÀnker. Vi har valt att genomföra studien med hjÀlp av en ostrukturerad intervju, och totalt sÄ intervjuade vi sex stycken, jÀmnt fördelat pÄ tre spelare och tre trÀnare. Teorier som vi valt att anvÀnda oss av för detta ÀndamÄl Àr det sociokulturella perspektivet dÀr vi anvÀnde oss av frÀmst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur Àr John Dewey.

Elever Àr olika och skolans styrdokument sÀger att de dÀrför ska bemötas utifrÄn sina specifika behov och förutsÀttningar. Vissa elever har svÄrare Àn andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav pÄ ordning och reda. Vi har utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lÀrares tillrÀttavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie dÀr vi anvÀnt oss av enkÀter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, sÄvÀl med som utan koncentrationssvÄrigheter.

Stora barngrupper och hur det pÄverkar barns stress ochlÀrande Àr en frÄga som flitigt debatteras i media, men Àn sÄ lÀnge har inte politikerna gjort nÄgot för att grupperna ska blir mindre. DÀrför valdes Àmnet i den hÀr studien. Det Àr en kvalitativ studie dÀr jag varit ute och intervjuat verksamma förskollÀrare om hur de ser pÄ stora barngrupper och möjligheterna till lÀrande.Studien syfte Àr att ta reda pÄ förskollÀrares erfarenheter och uppfattningar om vÀxande barngrupper ur ett lÀrandeperspektiv. Hinns lÀrande och strÀvan mot att nÄ mÄlen i lÀroplanen med?Analysen visar att informanterna kan se bÄde för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ÀndÄ en otillrÀcklighetskÀnsla att inte hinna med sitt jobb sÄ som de skulle vilja.

I dagens samhĂ€lle lever de flesta vuxna under styrande tidsscheman dĂ€r aktiviteter och avbrott stĂ€ndigt avlöser varandra. Även barnen styrs av dessa tidsscheman. Det finns bara lite forskning gjord pĂ„ detta omrĂ„de, dĂ€rför blir avbrott intressant att studera. Syftet med denna uppsats Ă€r att öka kunskapen om avbrott som uppstĂ„r mellan vuxna och barn i förskolan. I vĂ„r undersökning anvĂ€nder vi oss av observationer som metod nĂ€r vi studerar vad som hĂ€nder i situationerna vid avbrotten samt hur personalen gĂ„r tillvĂ€ga.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger och barn förhÄller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrÄgor vi ville fÄ svar pÄ var: Hur interagerar de medverkande vid anvÀndning av surfplattan samt hur förhÄller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer pÄ tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes Àven intervjuer med fyra förskollÀrare.Genom hela vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fÄtt stÄ i fokus.Resultatet visar att surfplattan i nulÀget oftast anvÀnds under planerade aktiviteter dÀr lÀrandet stÄr i fokus. TvÄ pedagoger uttryckte önskemÄl om att surfplattan alltid skulle finnas tillgÀnglig att anvÀndas fritt för barnen och inte endast dÄ en pedagog har bestÀmt det.

I denna c-uppsatts problematiseras omrÄdet konflikthantering och anledningen till att mÀnniskor hamnar i konflikter. Syftet Àr att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har nÄgra speciella metoder eller strategier. Vi anvÀnde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vÄrt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ frÄgor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom omrÄdet. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr vi har tagit i beaktning, utifrÄn ett forskningsperspektiv, att mÀnniskan hela tiden pÄverkas av sin omgivning.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Validering Àr ett eftertraktat sÀtt att fÄ sin kunskap och kompetens bedömd. PÄ dagens osÀkra arbetsmarknad Àr det Àven ett sÀtt att höja sin kompetens och dÀrmed kunna öka chanserna att erhÄlla en fast anstÀllning. Vanligast Àr att validering sker inom vÄrd- och omsorgsarbetet men Àven andra yrkesorienterade Àmnen finns representerade. Denna uppsats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv pÄ validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lÀrares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrÄn frÄgestÀllningarna fÄ ett djup och mening.

In 1998 years' curriculum for the preschool stands it those children under school age will get possibility that? communicate with the aid of differently expression shapes? and an example that is mentioned in the governing document is song and musical.  The purpose with this study is to examine how the song and the music are used from a language development perspective in three different preschools' activities. In the essay, I review to earlier research around the music?s' and the song's possibilities for the child's linguistic development. In the essay, it is discussed about some important factors that obstruct music situations in the preschool that the curriculum for the preschool (Lpfö98) not specific describes what expression shapes as song and music will contain and that deficiency on musical education at pedagogues.  The method for the study was to collect empirical materials through observations on three different preschools.

Flygverksamhet Àr till sin karaktÀr krÀvande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för ansvars- och sÀkerhetskulturen i Flygvapnet. DelfrÄgor som författaren stÀller för att besvara problemformuleringen Àr: Hur ser ansvars- och sÀkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprÀtthÄlls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid frÄn andra Ätaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress Àr ofta inriktade pÄ individer. DÄ det hushÄllsnÀra obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid frÄn det som annars skulle kunnat anvÀndas till förvÀrvsarbete skulle man kunna hÀvda att det rÄder en strukturell obalans i samhÀllet. HÀr granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans Àr med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och Àven de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad vardag.