Svenska elever deltar emellanÄt i nationella och internationella undersökningar dÀr deras naturvetenskapliga kunskaper testas. PÄ vissa frÄgor i dessa undersökningar har svenska elever fÄtt ett dÄligt resultat, fÄ elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet Àr Àven att fÄ en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförstÄelse pÄverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frÄgor.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det gÄr att se förÀndringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod pÄ tretton Är. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt synsÀtt dÀr dialogismens tankar Àr dominerande. Materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielÀrare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv Àr i fokus och deras tankar och kÀnslor gÀllande lÀrarnas respons jÀmförs med andra elevers upplevelser frÄn tidigt 2000-tal.

Syftet med denna undersökning Àr att bidra med kunskap om förskollÀrares erfarenheter av att anvÀnda lÀrplattan i förskolan samt skapa en förstÄelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollÀrarnas anvÀndning av lÀrplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lÀrplattan anvÀnds pÄ tvÄ huvudsakliga sÀtt i verksamheterna, det ena sÀttet Àr för dokumentation och dÀr upplevs lÀrplattan vara lÀtt att anvÀnda och tidssparande. Det andra sÀttet Àr som ett inlÀrningsverktyg för det direkta lÀrandet sÄsom sprÄk- och matematik, men Àven det indirekta lÀrandet i form av olika sociala förmÄgor. De hinder som framkommit Àr bland annat tidsbrist att lÀra sig anvÀnda lÀrplattan pÄ ett pedagogiskt sÀtt, men ocksÄ en osÀkerhet om hur den ska anvÀndas pÄ ett pedagogiskt sÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka vilket syfte rektorerna i en kommunal förskola anser att medarbetarsamtalet har dels om de ser samtalet som ett led i sitt eget lÀrande. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fem rektorer inom den kommunala förskolan. Analysen av intervjusvaren har gjorts dels utifrÄn teorier om medarbetarsamtal dels lÀrande betraktat ur sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att rektorerna anser att syftet med medarbetarsamtal Àr att diskutera verksamhet och arbetsresultat men Àven att förbÀttra relationerna mellan dem sjÀlva och medarbetarna. Rektorerna ser ett tydligt lÀrande i medarbetarsamtalen för egen del.

VÄrt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna pÄ förskolan lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer och deras förhÄllningssÀtt till intressen om de innefattar populÀrkultur.De frÄgor vi sökte svar pÄ var:  Hur uppmÀrksammar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer?  Vilket förhÄllningssÀtt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populÀrkultur? För insamling av material anvÀnde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger pÄ tvÄ avdelningar pÄ en förskola med barn i blandade Äldrar mellan ett och fem Är. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer i samtal och de utvecklar Àven aktiviteter utifrÄn barns egna intressen. NÀr det gÀllde populÀrkultur i intressen sÄ samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen frÄn informella lÀrmiljöer, för att bekrÀfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populÀrkulturella intressen till aktiviteter. .

The purpose of this study was to explore students' and teachers' experiences of the new pedagogical teaching tool, interactive whiteboard, which have gained increased popularity and wide spread usage in the classrooms. An observation during a mathematical lecture was conducted as a pilot study prior to the main research method of phenomenology; based on students? self-descriptions and interviews with two teachers, this methodological approach was used to investigate the subject matter. The interpretation, comparison and analysis of the results surrounding this new teaching method is explained by two theories, constructivism and socio-cultural perspective. The information shared by the students and teachers have been broken down into four categories: enjoyment & interest, practical, insight and no different.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

The purpose of this thesis was to investigate on what perspective or perspectives university teachers and librarians at a medium-sized university in Sweden base their view on information literacy. More specifically, how do the respondents view their own information literacy and what opinions they have of their students? information literacy as professionals. Three perspectives are used to interpret the results, the sociocultural perspective, the phenomenographical perspective and the behavioristic perspective.The method used is semi structured interviews with three university teachers and three librarians.Both librarians and teachers emphasize the importance of information literacy, for themselves as well as for students. The information literacy of the librarians involves being well acquainted with the subjects of the students.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek pÄ förskolegÄrden. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde nÀr  barnen vistades pÄ förskolegÄrden, om pedagogerna deltog i leken och pÄ vilket sÀtt de deltog. Vi utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes pÄ observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut pÄ att observera pedagogers delaktighet i barns lek. MÄlet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Bilden av elektroniska spel Mattias Engdahl & Andrée Olsen, 2011. Malmö högskola. Sedan persondatorns genombrott pÄ 1980-talet har elektroniska spel upptagit mer av ungas tid, uppmÀrksamhet och intresse. Detta examensarbete syftar dÀrför till att genom ett sociokulturellt perspektiv se vad utbildade fritidspedagoger anser om elektroniska spel. I examensarbetet diskuteras elektroniska spel som fenomen och vilken pÄverkan de kan ha pÄ unga. Studien stÀller Àven de elektroniska spel som Àr framtagna med ett pedagogiskt syfte mot de kommersiella.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur höglÀsning bedrivs som lÀrandeform pÄ grundsÀrskolan. Genom intervjuer och observationer har fem lÀrares instÀllning och arbetssÀtt gÀllande höglÀsning studerats. Studien visar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om höglÀsningens positiva effekter. De Àr Àven mÄna om att elevernas Äsikter och personliga erfarenheter ska fÄ ett visst utrymme, det framkommer ocksÄ att lÀrarna arbetar med höglÀsningen pÄ ett sÀtt som kan stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Samtliga lÀrare betonar vikten av inlevelse för att frÀmja lÀrandet vid höglÀsning.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva nÄgra trÀ- och metallslöjdlÀrares syn pÄ faktakunskaper i slöjdÀmnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur beskriver slöjdlÀrarna vad faktakunskaper Àr och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlÀrarna pÄ faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras pÄ en ingÄende textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trÀ- och metallslöjdslÀrare. Resultaten visar att kursplanen Àr tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. LÀrarna omskrev faktakunskap och ansÄg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslÀra, materiallÀra, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

 Föreliggande studie belyser medias hÀlsoinformation med hjÀlp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hÀlsostuderande unga mÀns uppfattning av dagens hÀlsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hÀlsoinformationen kan ha pÄ de unga mÀnnens vÀlbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med fokus pÄ begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lÀrande verktyg och Àven som en plats dÀr social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hÀlsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hÀlsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade Àven att medias hÀlsoinformation kan leda till ohÀlsa och stress pÄ grund av försök att uppnÄ medias hÀlsoideal men Àven upplevd stress över att vara för tillgÀnglig av medias hÀlsoinformation..