I dagens samhÀlle har individen ett stort ansvar för sin egen hÀlsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hÀlsa. DÀrför har centrala myndigheter, och dÄ i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hÀlsosamt liv. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur hÀlsobegreppet i Àmnet idrott och hÀlsa kan behandlas. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad begreppet hÀlsa kan innebÀra, vilka mÄl som finns inom omrÄdet hÀlsa samt hur lÀrares instÀllningar till hÀlsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves.The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlÀgga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att anvÀnda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lÀra barnen mer om naturen. Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har ocksÄ velat ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan har för instÀllning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med Àmnet. För att samla in empirin till mitt arbete och fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra Àr en ?vanlig? kommunal förskola.

Med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, Schöns teori om lÀrande av en reflektiv praktik samt begreppet metakognition, undersöker denna studie hur elever pÄ medieprogrammet reflekterar över sitt lÀrande i ett hantverksÀmne. DÀrtill analyseras vilket inflytande hantverkskunskapen och det lokala arbetssÀttet kan ha utövat pÄ elevernas reflekterande förmÄga. Undersökningen genomfördes genom djupintervjuer med fyra elever som lÀst Grafisk kommunikation. Intervjuerna har analyserats och tolkats i relation till Schöns beskrivning av hur man lÀr sig en reflektiv praktik, portfolioarbete och metakognitiv trÀning. I studien framkommer att eleverna reflekterar kring hantverkskunskapen i enlighet med flera av Schöns reflektionsnivÄer: Eleverna visar reflektion i handling, förmÄga att vÀrdera och kritisera sina alster och de reflekterar över vilka vÀrden som ligger till grund för vÀrderingarna.

IKT tar större och större plats pÄ förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i Äldern ett till fem nÀr de fÄr tillgÄng till en surfplatta. FrÄgorna som stÀlldes var: Hur samspelar barn i Älder ett till fem med varandra runt en surfplatta? PÄ vilket sÀtt anvÀnds spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad hÀnder i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av surfplattan nÀr det gÀller Älder? Metoden som anvÀndes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Denna studie har inriktat sig pÄ elevers upplevelse av det extramurala lÀrandet. Studien genomfördes bland elever i Är 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande lÀraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga omrÄdet ljus. För att fÄ djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utstÀllningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara pÄ en enkÀt och den undervisande lÀraren intervjuades.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.

BAKGRUND: Studien gÄr igenom olika metoder som kan anvÀndas vid lÀs? och skrivundervisning, kartlÀggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhÄller att nÀr lÀrarna lÄter lÀs- och skrivundervisning utgÄr frÄn elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att belysa hur ett antal lÀrare i förskoleklass till skolÄr tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras lÀs- och skrivundervisning.

HÄkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras förÀldrar den skriftsprÄkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus pÄ ett tidsperspektiv som strÀcker sig frÄn förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning Àr att beskriva hur elever som gÄr i förskoleklass och deras förÀldrar och pedagoger skildrar den skriftsprÄkliga utvecklingen. LikasÄ vill jag undersöka om förÀldrarnas egna lÀsvanor hÀnger samman med barnets lÀsintresse och behÄllning av olika lÀsupplevelser. Undersökningen Àr kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig pÄ tretton halvstrukturerade intervjuer.

The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual?s cognitive growth and development.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.