I mÄnga förskolor anvÀnds idag pedagogisk dokumentation som ett sÀtt att utvÀrdera förskolans kvalitetsarbete som stÄr i den reviderade lÀroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet Àr att se hur begreppet pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frÄgestÀllningar som skulle ge svar pÄ mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det nÄgra nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden anvÀndes i studien och resultaten kommer frÄn de svar jag fick ifrÄn intervjuer som genomfördes med pedagogerna.

Syftet meddet hÀr examensarbetet Àr att bidra med kunskap om vilket sÀrskilt stödskolorna beskriver i ÄtgÀrdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans Är 9. Jag har ocksÄ undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet sÀrskilda stöd som beskrivs i ÄtgÀrdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frÄgestÀllningar harjag samlat in och analyserat ÄtgÀrdsprogram i matematik tillhörande elever i Är9. Som analysinstrument har jag anvÀnt mig av textanalys, en sÄ kalladinnehÄllsanalys och utgÄttfrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskapsutveckling dÀr jag serÄtgÀrdsprogrammet som ett medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det sÀrskilda stöd som skrivs in i ÄtgÀrdsprogrammen förmatematik.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet Àr att undersöka hur ett urval av svensklÀrare i grundskolans senare Är pÄ olika sÀtt resonerar kring anvÀndandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnÄ detta syfte har fem stycken lÀrare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lÀrare uppvisade en varierad syn pÄ sÄ vÀl sjÀlva bloggverktyget som dess anvÀndningsomrÄde. Majoriteten av dessa lÀrare stÀller sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser ocksÄ vissa kritiska aspekter sÄ som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem.

Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Det Àr en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och mÄnga kvinnliga idrottare pÄ befinner sig i en miljö med endast manliga trÀnare och ledare. För en elitidrottare Àr utveckling och prestation en vÀldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krÀvs bra kommunikation med trÀnare och ledare. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lÀrande pÄverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet bestÄr av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet Àr gjord med hjÀlp av Illeris lÀrandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

BAKGRUND:Forskning visar att mÄnga elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 Ärs Älder. Hur kanlÀrare arbeta för att bibehÄlla och utveckla elevernas lust för Àmnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant dÄ vi snart Àr utbildade lÀrare. En av vÄra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos vÄra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ett antal lÀrare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med lÀrare, som sedan stÀrksmed elevenkÀter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lÀrarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning pÄverkar deras elevers lust till matematik..

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Syfte: Syftet med föreliggande studie Ă€r att studera hur pedagoger i gymnasiesĂ€rskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgĂ„ngspunkterna för studien Ă€r sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien Ă€r inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). TvĂ„ gymnasiesĂ€rskolor i Sverige har besökts dĂ€r intervjuer och enkĂ€ter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum pĂ„ de bĂ„da skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna bĂ„de Ă€r anpassade och inte för de elever som vistas dĂ€r. En del klassrum Ă€r röriga och en del Ă€r mer avskalade.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar pÄ de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data frÄn olika undersökningar om mobbning utifrÄn ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att det gÄr att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestÀms genom individernas samspel, dÀr individernas sociala status och acceptans Àr bidragande faktorer till att skapa och Äterskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus pÄ hur det kan anvÀndas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning. .

Rapporten bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre lÀrare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lÀrare och elever har gÀllande social trygghet i skolan och den tar sin utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts pÄ det frÀmjande arbetet för en bra klassrumsatmosfÀr och utvecklingen av elevens sjÀlvkÀnsla. Studien visar att lÀrare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det Àr en komplicerad tillvaro som Àr svÄr att beskriva. Det frÀmjande arbetet för elevers positiva sjÀlvkÀnsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för lÀraren och Àr svÄrt att definiera i specifika handlingar.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger anvÀnder inomhusmiljön för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet, samt pÄ vilka sÀtt inomhusmiljön Àr tillgÀnglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. FrÄgestÀllningarna har varit hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet men Àven hur tillgÀnglig miljön Àr för barnen. Detta sett utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, dÀr lÀrande sker i samspel med andra. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, pÄ fyra olika kommunala förskolor i tvÄ skilda kommuner, en större och en mindre.