Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare pÄ ett yrkesprogram arbetar med Àmnesintegrering i Àmnet matematik, svenska och karaktÀrsÀmnen pÄ hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lÀrarintervjuer fÄ inblick i hur lÀrare uppfattar Àmnesintegrering mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. Meningen var att ta reda pÄ i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmneslÀrares sÀtt att se pÄ Àmnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring Àmnet och tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrare har en positiv attityd till Àmnesintegrering men att det inte sker i sÄ stor utstrÀckning pÄ den aktuella skolan. Det framkommer att Àmnesintegrering upplevs motiverande för bÄde lÀrare och elever, samtidigt som kommunikationen lÀrarna emellan brister.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

FörskolegÄrden Àr ett aktuellt och intressant omrÄde inför vÄr kommande roll som förskollÀrare. GÄrden Àr en plats dÀr vi kommer tillbringa stor del av vÄr framtid och dÀrför vill vi fÄ mer kunskap om detta ur pedagogers perspektiv.  Det vi fokuserat pÄ Àr pedagogers uppfattningar och Äsikter om förskolegÄrden och detta kan vi koppla till begreppen intelligent action och learning by doing som Àr Deweys teorier. Dessa teorier handlar frÀmst om upplevelser och erfarenheter vilket vi grundar vÄr studie pÄ eftersom vi anser att man utvecklas hela livet och att det dÀrför Àr viktigt att fÄ vara med om olika hÀndelser.    Genom att vi kopplar vÄr studie till upplevelser och erfarenheter intar vi ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar pÄ intresset för det individuella barnet och barnet i grupp.    Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskolepedagogers uppfattningar betrÀffande utemiljön pÄ gÄrden samt observera vad det finns för material och vad som anvÀnds av barnen. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Vad anser den intervjuade pedagogen om miljön pÄ gÄrden i dag? Vad Àr pedagogernas Äsikter kring upplÀgget av gÄrden? Vad för material finns pÄ gÄrden och vad anvÀnds?    Metoderna vi anvÀnt oss av Àr intervju och observation pÄ tre olika förskolor i mellansverige dÀr vi intervjuat sex pedagoger och observerat pÄ sex förskolegÄrdar.    Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att i de flesta fall var pedagogerna nöjda med gÄrdarna eftersom att det ansÄgs finnas det mesta, exempelvis nÀrheten till naturen dÀr utbudet skiftar beroende pÄ Ärstid och detta ger barnen möjlighet till olika upplevelser.

Syfte: Syftet Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa nÄgra dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgÄtt frÄn Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhÀllet somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik Àr ett eget fÀlt med yrkesverksammadramapedagoger som fÀltets agenter.Metod: Metoder som anvÀnts Àr mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit frÄn intervjuerna Àr att dramapedagogiken fÄtthöjd status, ett breddat arbetsfÀlt samt till viss del förÀndrade definitioner om vaddramapedagogik Àr. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsomrÄden som kan tyckas ligga lÄngt frÄn det fÀlt dÀr dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fÀlt, habitus.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande undersöka hur slöjdlÀrareser pÄ klÀdsömnad som ett verktyg i textilslöjdsundervisningen. Undersökningen har riktatspÄ ett specifikt kunskapsmÄl: "Egen formgivning med hjÀlp av olika material, fÀrger ochformer" (Sverige skolverket 2011 s. 216). Metoden har varit halvstrukturerade intervjuer medtre textilslöjdslÀrare. Resultatet visar att alla intervjuade lÀrare anvÀnder sig av klÀdsömnad iundervisningen, men pÄ olika sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken stÀllning sakprosan har i undervisningen nÀr nÄgra lÀrare utvecklar elevers lÀsförstÄelse pÄ lÄg- och mellanstadiet. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare i pÄ lÄg- och mellanstadiet frÄn fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgÄr frÄn rÄdande lÀsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder flera vÀl beprövade metoder och modeller för undervisning i lÀsförstÄelse, som till exempel genrepedagogik, vÀgledd lÀsning och strukturerade boksamtal. LÀrarna Àr vÀl uppdaterade nÀr det gÀller lÀsutvecklande metoder och lÀsförstÄelse, medan lÀrarnas undervisning i lÀsförstÄelse utifrÄn sakprosatexter kan utvecklas vidare.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att frÀmja elevers motivation till att spela och öva. För att komma nÀrmare ett svar pÄ denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet, det vill sÀga ett perspektiv dÀr det sociala sammanhanget betonas och dÀr lÀraren ses som en viktig del i lÀrandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget Àr det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser Àven att förÀldrar kan pÄverka elevers motivation och att övning Àr en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lÀrare i tvÄ skolor arbetar med de nyanlÀnda elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka fÄ fram lÀrarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete nÀr det gÀller nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lÀrarna pÄ bÄda skolorna anser att nyanlÀnda elever bör börja sin skolgÄng i en förberedelseklass för att underlÀtta inlÀrningen av svenska sprÄket, samt anvÀnder lÀrarna samma arbetssÀtt för att frÀmja nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lÀrarnas mÄlsÀttning Àr att nyanlÀnda elever ska lÀra sig grunderna i svenska sprÄket och att stÀrka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gÄ vidare till en ordinarieklass och fÄ en naturlig skolgÄng.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever pÄ Hotell och restaurangprogrammet har tillÀgnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit anvÀndbar kunskap. För att uppnÄ syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har intervjuat sju personer ur ovannÀmnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillÀgnat sig anvÀndbar kunskap, bland annat i förmÄga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var dÀremot endast ett fÄtal av dem som uppgav att de lÀrt sig att tÀnka kritiskt och granska fakta.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Mixade vÄrdsalar, det vill sÀga dÀr man blandar mÀn och kvinnor, Àr nÄgot som förkommer pÄ sjukhusen runt om i landet och bör uppmÀrksammas utifrÄn patientens perspektiv dÄ denne Àr i beroendestÀllning av sjukvÄrden och dess vÄrdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vÄrdsalar, detta oftast pÄ grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal pÄ en akut sjukvÄrdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vÄrdats pÄ mixad vÄrdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebÀra. Den frÄgestÀllning vilken jag söker svara pÄ Àr följande: ?Vad Àr pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollÀrare?? Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv pÄ fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Syfte:Syftet med studien Àr dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, anvÀnds i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna anvÀndning kan ha pÄ en elevs, med sprÄkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt för studien har anvÀnts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv Àr relationellt, vilket innebÀr att svÄrigheter inte primÀrt ses som nÄgot som ligger hos individen utan Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsÀtt anvÀnts och delar och helhet tolkas i en pÄgÄende kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lÀrare och genomgÄng av aktuellt ÄtgÀrdsprogram.

Syftet med denna studie Àr att diskutera datorn som redskap pÄ fritidshemmet i samband med barns lÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkÀt utformades för elever i Ärskurs 2 och 3. Intervjuer och enkÀter har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. IntervjufrÄgorna till pedagogerna formulerades utifrÄn vÄra egna frÄgestÀllningar, som handlar om förhÄllningssÀtt till datoranvÀndandet och Àven om samspel och lÀrande.